Gunder Häggs anor
Han hade aldrig någon tränare, inte ens något träningsprogram. Ändå satte Gunder Hägg världsrekord på världsrekord i löpning under 1940-talet. Hårt skogsarbete, frisk luft och sunda vanor var hans recept på framgång.
Mångfaldige världsrekordhållaren Gunder Hägg far fram på löparbanan, här i Hallstahammar i Västmanland den 7 oktober 1945, där han löper dött lopp på 3 000 meter med Erik Ahldén.
Det är de envisa som lyckas, de som med järnvilja och kondition utöver det vanliga spränger alla gränser. Gunder Hägg var världens löparkung under krigsåren 1941–44 och satte 10 världsrekord på 82 dagar!
Det är svårt att inte dra paralleller mellan Gunder Hägg och skidåkaren Sixten Jernberg. De dominerade i sina sporter – den ene under 1940-talet, den andre under 1950-talet, genom pur viljestyrka och en fysik som få matchade. Båda skaffade sig den i skogen, i Sixtens fall i Dalarna och i Gunders fall i Jämtland.
Fick styrka av arbetet i skogen
– När pappa berättade hur lite han tränade trodde ingen honom. Medan Paavo Nurmi sprang två mil på sina träningspass så sprang pappa en halvmil. Men han var tjurskallig och plågade sig utan gräns. Han fick sin styrka av jobbet i skogen, som flottare och som dräng på bland annat Vålådalens fjällstation, berättar sonen Gunder Hägg junior.
Gunder Hägg började som skidåkare. Som 12-åring utklassade han alla i ett skollopp, ställde sporrad upp i en tävling för 16–17-åringar – och vann med fyra minuter! Stoltare än då var jag inte ens när jag som vuxen satte världsrekord, skrev Gunder Hägg i boken Från Albacken till USA.
”När jag egentligen började träna vet jag inte så noga, men det var väl ungefär samtidigt som jag lärde mig att gå. Bor man på landet med skogen inpå husknuten, så får man ju från första början den bästa av all träning, nämligen frisk luft och förtrogenhet, ja kärlek, till naturen”.
Albacken är en by i sydöstra Jämtland, nära gränsen mot Medelpad. Från samma bygd kom löparen Henry Kälarne Jonsson, som tog brons på 5 000 meter vid Berlin-OS 1936 och sedan satte flera världsrekord. Han blev den unge Gunder Häggs stora idol.
Fadern tävlade med sönerna
Gunder föddes som det mellersta av tre barn, strax före tolvslaget på nyårsafton 1918. Pappa Nils jobbade som skogsarbetare och flottare på Ljungan, med tiden blev han flottarbas. Han var mycket idrottsintresserad och tävlade gärna med sönerna, Gunder och den ett år äldre Gunnar.
Nils Hägg var urstark. Medan andra skogsarbetare högg 4–5 kubikmeter ved om dagen högg han 50. Hans arbetskapacitet var nästan oändlig, han jobbade ibland från tre på morgon till elva på kvällen, berättar Gunder i boken Mitt livs lopp. När sönerna följde med honom till skogen och älven sprang de ofta i kapp på hemvägen. Och här kunde historien om ”Under-Gunder” blivit den om ”Under-Gunnar”.
Gunder Häggs pappa Nils, mamma Astrid och faster Gurli hässjar hö hemma i Albacken en sommar under 1940-talet. I bakgrunden skymtar sjön Alan.
– Det var alltid Gunnar som vann. Men han hade inget intresse av att träna och lade av, säger Gunder Hägg den yngre.
Familjen hade det knapert, men när fadern blev flottarbas kunde de köpa gården Albacken, som Gunder Hägg senare i livet återvände till. Något ljus i skolan var han inte, den var något han måste genomlida, enligt egna ord.
Gunder Häggs rötter
Vid sidan av Henry Kälarne var unge Gunders förebild fadern Nils. Han var född i Torps socken på Medelpadsidan. I den och grannsocknen Holm, på andra sidan sjön Leringen, har ett stort antal av Gunder Häggs anor levt. Från 1700-talsbonden Jon Simonsson i Sunnansjö, Holm, härstammar både hans farmor Sara Simonsdotter och mormor Lena Kajsa Jonsson.
Farfar hette Johan Olof Hägg och anges som ”arbetare”, medan dennes far Jonas Hägg och farfar Pål Hägg båda var torpare i just Torps socken.
Gunder Häggs mormorsmor Kajsa Lena Persdotter var född i Ådalsliden, som dotter till torparen Per Hamberg. Varför denne tog sig det namnet är okänt. Bland anorna finns bara ett borgerligt namn till: Husberg, på Gunder Häggs morfars sida.
Selma Husbergs far Frans Husberg var född i Husby-Rekarne söder om Eskilstuna. Han anges som arrendator i Hällesjö socken när Selma föds 1895. Men han kom troligtvis norröver för att jobba som rallare, enligt Gunder Hägg junior.
Avancerade till rättare
Frans Gustaf Husberg, född 1844, kom år 1873 till Fagerviks sågverk i Holm socken, där han anges som dräng. Relativt snabbt tycks han ha avancerat till rättare och blev kvar på
sågverkets gård i drygt tio år.
Namnet Husberg togs av hans bror Olof, som också var rättare. Kanske valde även Frans det när han flyttade norrut. Några historier kring honom eller andra figurer i släkten har inte förts vidare. Kanske skymde kraftkarlen Nils Hägg tidigare släktled för Gunder, som så starkt beundrade sin far.
På faderssidan härstammar släkten från Torp i Medelpad. Kyrkan byggdes i slutet av 1700-talet.
När Henry Kälarne tog medalj i Berlin-OS 1936 växlade Gunder om till löpning på allvar. Sedan gick det fort, på flera sätt. Han ställde upp i de jämtländska juniormästerskapen och vann både 1.500 och 5.000 meter.
Drabbades av dubbelsidig lunginflammation
I senior-DM året efter, 1937, blev han trea på 1.500 men fick inte ställa upp på 5.000 på grund av sin unga ålder. Samma år slog han finländaren Gunnar Höckert, som vunnit 5.000 meter i Berlin, och debuterade i Stockholm som fyra på 3.000. Sedan kom ett avbrott för rekryten och på det dubbelsidig lunginflammation.
Han återhämtade sig med promenader, som blev allt längre. Till sist var han uppe i 4–5 mil om dagen och kunde gå tre dagar i sträck. Där lades grunden till alla framgångar, ansåg
Gunder själv.
Under kriget gjorde han beredskapstjänst i Storlien och fick sitt genombrott på Storsjöspelen 1941, där han besegrade Henry Kälarne överlägset! Denne fick dock revansch i Göteborg, då han passerade Gunder vid målsnöret. Vid det tillfället tangerade båda den blivande ärkekonkurrenten Arne Anderssons svenska rekord på 1.500 meter.
Satte sitt första svenska rekord
Året därpå värvades han av Gefle IF och blev brandman, liksom Henry Kälarne. Framgångarna kom slag i slag och en fullkomlig Gunder-feber bröt ut över landet! Han bjöds in av varenda klubb i landet och tävlade oavbrutet under en hektisk period.
I en landskamp mot Ungern besegrade han Arne Andersson och satte sedan sitt första svenska rekord i Malmö, återigen på 1.500. I augusti kom det första världsrekordet på Stockholms stadion, då han vann med en sekund över Arne Andersson och Henry Kälarne.
Men så kom knocken: Svenska idrottsförbundet meddelade att Gunder stängs av drygt ett halvår för brott mot amatörreglerna – han hade tagit emot för högt traktamente i samband med tävlingar. En liten föraning om vad som skulle komma fem år senare.
Gunder Hägg hissas av sina kamrater efter att ha satt världsrekord på 1500 meter vid SM på Stockholms stadion den 10 augusti 1941.
Blev världskänd och stängdes av på livstid
Första dagen efter avstängningen, den 1 juli 1941, gjorde han comeback på Slottskogsvallen i Göteborg – åter med ett världsrekord, nu på den engelska milen, före en Arne Andersson i toppform. Tre dagar senare möttes de igen, på dubbla distansen, och Gunder både raderade ut Kälarnes svenska rekord och satte världsrekord.
Sedan fortsatte det så i fyra år, då han och Arne Andersson sporrade varandra till nya stordåd och rekord. 1942 kom ”Gunders 80 dagar”, då han satte tio världsrekord på två och en halv månad trots två veckors sjukskrivning under perioden!
Efter det följde en USA-turné, där han satte ett antal amerikanska rekord och blev världskänd på allvar. Hemkommen blev han värvad av storklubben MAI i Malmö. Det var där som dråpslaget kom 1946 – livstids avstängning för brott mot amatörreglerna. Arne Andersson drabbades av samma öde.
I sin bok Mitt livs lopp skriver Gunder Hägg att han tog beskedet med fattning, nästan lättnad. Och det stämmer, intygar sonen.
– Han stod på topp, hade världsrekord på alla sträckor han sprang – åtta stycken! Slutar du på toppen blir du bättre hågkommen än om du tacklar av, säger Gunder Hägg junior.
Slutade som brandman
Efter avstängningen började ett nytt liv för Gunder. Han slutade som brandman när han inte behövde kroppsarbeta för träningen, gifte sig med fästmön Daisy och fick fyra barn. Han blev istället kringresande försäljare av damhattar, senare pälskappor.
Särskilt lyckosam var han som försäljare i stugorna norröver, enligt sonen. På äldre dagar köpte han ut sina syskon från föräldrahemmet Albacken, men skötseln av gården visade sig innebära för mycket jobb för en pensionär.
Efter några år sålde han gården och flyttade tillbaka till hustruns Skåne. Där avled han 2004 i Löderup utanför Ystad, ihågkommen som en av Sveriges största idrottsmän genom tiderna.
Gunder Hägg tar tid när sönerna Anders, 7, och Gunder, 13, springer. Tidtagaruret är en vanlig väckarklocka. Bild från 1960.
Fakta: Gunder Hägg
Född: 31 december 1918 i Hemsjö, Hällesjö socken.
Föräldrar: Nils Hägg och Selma Husberg.
Familj: Gift 1948 med Daisy Lundqvist, barnen Gunder, Göran, Anders och Marie.
Karriär: Sveriges främste löpare genom tiderna, med bland annat 16 världsrekord på medeldistanser 1941–45.
Död: 27 november 2004 i Löderup, Ystads kommun.
Publicerad i Släkthistoria 7/2020
