Jenny Nyström skapade den svenska bilden av tomten

Den svenska jultomten föddes 1881. Då publicerades Viktor Rydbergs dikt Tomten, med illustrationer av Jenny Nyström. Det blev hennes genombrott som konstnär och hennes lilla tomte den första i en lång rad som hon skapade och utvecklade livet igenom.

Rydberg hade tydliga krav på hur hans tomte skulle gestaltas: med hätta och skägg. Det var en liten grå figur, en vätte som enligt folktron såg efter gård och djur. Dikten handlade inte specifikt om julen, den kopplingen har förstärkts senare.

Jenny Nyström var redan tränad på tomtar. Hennes lärare Fredrik Wohlfart på konstskolan i Göteborg var känd för sina tomtetavlor och hade inspirerat henne. Hon adopterade hans tomte och gjorde honom med tiden allt rödare och frodigare.

Men det var hennes far, Daniel Nyström, som gav tomten mer konkret gestalt. Hon valde honom som förebild när hon uppmanades av Rydberg att framställa hans figur mer som människa än väsen.

Smedsläkt från Öland

Daniel Nyström föddes på Öland 1820 i en smedsläkt. Det var självklart att han skulle gå i fotspåren efter pappa Isak, farfar Magnus och farfars far Sven. Han fick ställa sig vid städet och så mycket skola blev det inte, men han lärde sig läsa och skriva.

Inför konfirmationen upptäcktes att Daniel hade läshuvud. Pojken började drömma om att kunna räkna, ”som unga butiksbiträden”, på papper och griffeltavla. Han lärde sig själv, och det blev början på ett liv i lärdomens tjänst.

Alltid klädd i svenska dräkten

Släkten Nyström levde en bit norr om Borgholm, i Löt på östra sidan och grannsocknen Köping på västra. Den första kända Nyström var en smed vid namn Sven Johansson, gift med Greta Larsdotter från Näshult mitt i Småland. De flyttade till Öland och han dog i Löttorp 1806.

Hans son Magnus, Daniels farfar, levde på Gustav III:s tid och gick alltid klädd i den svenska dräkten, berättades det i släkten. Han och hustrun var strängt religiösa, bodde intill Löts kyrka och gav sina söner bibliska namn. Sonen Isak fick ett brokigt liv, medan sonen Petrus blev folkskollärare i Göteborg.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Isak Nyström hade många strängar på sin lyra. Han noteras som volontär och sjöartillerist, 1842 ”ordningsman”, länsmansbiträde. Efter hustrun Kajsas död började han ett kringflackande liv, som smed i olika socknar på norra Öland. 1864 flyttade han till Stockholm där han dog 1885.

Daniel Nyström mötte Anette Bergendahl

Isaks son var då alltså Daniel Nyström. Han utbildade sig till kyrksångare 1840 och lärare året därpå. Efter ett år i Borgholm blev han folkskollärare i Kalmar och kantor i slottsförsamlingen, där hans blivande hustru Anette Bergendahl var född och uppväxt. Hon kom från en borgerlig miljö. Hennes far Jonas var mjölnare, ibland angiven som mältare – två yrken som gick hand i hand och som många växlade mellan beroende på konjunkturer.

Det fanns tydliga konstnärliga anlag bland flera av Daniel och Anettes barn, inte bara Jenny. En bror till Jenny studerade konst men dog bara 19 år gammal, en annan bror blev pianostämmare i Amerika. Ytterligare en bror emigrerade men försvann spårlöst. Enda systern Augusta dog ung i tuberkulos.

Som liten lekte Jenny med sina bröder och andra pojkar, tävlade med dem i upptåg, fiskade och lekte vådliga lekar som att hänga på vingarna till morfar mjölnarens väderkvarn.

Göteborgs musei rit- och målarskola

När hon var åtta fick pappa Daniel jobb i Göteborg och familjen flyttade dit. Daniel Nyström blev den förste lärare som anställdes på den nya Carlgrenska skolan i stadsdelen Majorna. Där bodde också familjen.

En granne var häradshövding John Dahlström, som hade en vacker trädgård där Jenny ofta lekte. Hon läste också engelska tidningar och svenska Illustrerad Tidning, med massor av bilder som väckte hennes intresse.

Som femtonåring, 1869, började hon på Göteborgs musei rit- och målarskola, Valands föregångare. En av lärarna var Fredrik Wohlfart, känd för sina tomtetavlor. Han gjorde tomtarna utan skägg, med röd luva och grå rock.

Illustrerade "Lille Viggs äfventyr"

I Göteborgs handels- och sjöfarts-tidning läste Jenny 1871 Viktor Rydbergs historia Lille Viggs äfventyr på julafton. Den 17-åriga flickan inspirerades att göra egna illustrationer, som hamnade hos tidningens chefredaktör Hedlund. Han visade dem för Viktor Rydberg och några år senare gavs den ut separat.

1873 kom hon in på Konstakademien i Stockholm, där man lärde ut den akademiska konstens ideal. Bibliska och historiska motiv stod högst i rang, folklivsskildringar, stilleben och landskap lägst. Inga tomtar där inte!

Nyckeln till en konstkarriär var att vinna den pristävling i historiskt måleri som skolan ordnade varje år. Det gav automatiskt kunglig medalj och tillgång till stipendier för egna studier i framför allt Paris. Jenny fick uppmuntrande tröstpriser år efter år, men ingen medalj.

"Tomten" gavs ut 1881

Ekonomin räddades av att pappa Daniel lånade pengar av en svåger i Kalmar, det bekostade han all materiel med. Uppehållet stod Jenny själv för. Här kom pappans nätverk i Göteborg in, hon fick bidrag och beställningar från bland andra en grosshandlare Dickson, redaktör Hedlund och landshövding Ehrensvärd.

Från 1880 började hon få in en mer stadig inkomst som medarbetade i Ny Illustrerad Tidning. Året därpå kom genombrottet med Viktor Rydbergs Tomten. Samma år vann hon till sist, som första kvinna, den årliga pristävlingen och fick både kunglig medalj och stipendium. 1882 for hon till Paris, där hon vistades i perioder fram till 1886.

Mamman dog hastigt

Beställningar började strömma in, på både illustrationer och tavlor. Det blev startskottet till en enormt produktiv och lång karriär. Hon illustrerade barnböcker, bland annat Barnens julbok 1885 och den första med enbart svenska berättelser, Svenska barnboken, som blev en stor succé, året därpå.

1887 blev ett omtumlande år. Mitt i den spirande karriären, nygift med läkarstudenten Daniel Stoopendal, kom en stor chock. Hennes mamma Anette dog på hösten i kloralförgiftning. Högst troligt rörde det sig om självmord, för det noteras i dödboken ”begr. i tysthet”. Detta var inget som Jenny någonsin berättade om och inget som förklaras i biografier.

Inte heller nämns något om Jennys farfars föräldrar Per Andersson och Malin Månsdotter i Arbelunda. Om dem noterade prästen i marginalen ”Homo dificil tema natura” respektive ”Ejusdem furfuris”, vilket betyder ”En svår människa av naturen” och ”Lika skurkaktig”. Här finns säkerligen mycket intressant att gräva fram i domböcker för den hugade.

Jenny Nyström försörjde familjen

Makarna Stoopendaal-Nyström fick 1893 sonen Curt, som med tiden blev konstnär som sin mor. Men även om Jenny alltid insisterade på att bli titulerad ”doktorinnan Stoopendal” var det hon som försörjde familjen. Maken var sjuklig hela sitt liv, kunde aldrig slutföra sina läkarstudier och få någon fast tjänst.

Oavsett alla bokomslag, illustrationer och målningar är det tomten som Jenny Nyström alltid förknippas med. Man tänker sig kanske röda godmodiga och frodiga tomtar, men de ändrade skepnad genom tiden. Jenny själv var alltid välklädd och modemedveten, och tomten följde också modet.

De första, på 1880- och 1890-talen, var lite småfula stalltomtar. Men i början av 1900-talet blev de elegantare med pälsbrämad figursydd rock och finskor med spännen i stället för träskor eller kängor – livsnjutare som roar sig och röker pipa. Sedan gör den mer rustika figuren comeback och in på 1940-talet blir han alltmer enkel.

Jenny Nyström fortsatte måla tomtar ända upp i 90-årsåldern. Hon dog 1946 i Traneberg i västra Stockholm, som legend i sin livstid och mor till allas vår tomte.

Publicerad i Släkthistoria 9/2017