Sedan urminnes tider har det funnits jordemödrar. Här 1600-talskonstnären Francesco Furinis »Benjamins födelse och Rakels död».

© Wellcome Library/Wellcome Images

Hur arbetade barnmorskor på 1800-talet?

Fanns det alltid barnmorskor eller andra kunniga som hjälpte till vid förlossningar på 1800-talet, eller fick man klara det själv? Vår expert svarar på läsarfrågan!

8 maj 2020 av Kristina Ekero Eriksson

Fråga Jag har funderat lite kring barnafödande under 1800-talet. Fanns det alltid tillgång till barnmorskor eller kunniga som kunde hjälpa till vid förlossningen eller fick man klara det själv? Barnmorskeutbildningarna kom väl lite senare? Eller hjälpte provinsialläkaren till? Antar att många inte hann fram till någon kunnig utan fick föda utan hjälp? Min anmoder bodde i Velinga, Skaraborg, men födde sin oäkta son i Hvalstad år 1877. Det finns ingen koppling dit förutom dopvittnena som är därifrån, men de verkar inte ha varit släkt på något sätt. Jag har läst att man ofta födde hos släkt eller vänner i sådana fall, eller kan det ha funnit en läkekunnig där?

Hemmafödslar vanligast 

Svar Din anmoder på 1800-talet, och hennes medsystrar, kunde få hjälp av varierande kvalitet när de födde barn. Sveriges första BB öppnade 1775 i Stockholm, men så gott som alla födde barn hemma ända fram till och med 1900-talets början.

Sedan urminnes tider har kvinnor med särskilda kunskaper, så kallade jordemödrar, hjälpt till vid förlossningar. Genom erfarenhet och råd från andra ”hjälpgummor” byggdes deras kompetens upp.

Dessutom ansågs magiska föreställningar och örter underlätta för den blivande mamman. I sängen kunde man bädda med gulmåra, som troddes lindra smärtan. Under förkristen tid kallades den gula väldoftande örten för ”Fröjagräs”, men sedan Sverige blivit katolskt för ”Jungfru Marie Sänghalm”.

En vanlig formel som lästes upp mellan värkarna var ”Jungfru Maria, milda moder, låna mig nycklarna dina medan jag låser upp lemmar och ledamoterna mina”.

Lärobok kom ut 1697

Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet reglerades barnmorskeyrket i Stockholm genom förordningar. De blivande barnmorskorna skulle praktisera hos en duktig barnmorska och bli godkända av stadsläkaren innan de kunde börja sitt värv. Först 1777 kom ett reglemente som förordade välutbildade barnmorskor som gällde hela Sverige.

En hjälp för denna yrkesgrupp var den första läroboken i ämnet som kom ut 1697, betitlad Den Swenska Wälöfwade Jord Gumman och skriven av läkaren Johan von Hoorn.

I slutet av 1800-talet fanns bara ett par hundra provinsialläkare i landet, så oftast fick barnmorskorna klara sig själva.

För ogifta ståndsmedvetna kvinnor kunde det vara en social nesa att föda hemma. Då flydde man istället till en annan ort, för att dölja havandeskapet, och sedan lämna bort det lilla barnet. Men att din anmoder födde i Valstad kanske berodde på att hon var på besök hos goda vänner?

Publicerad i Släkthistoria 11/2019

Läs också

Kanske är du intresserad av...