Nedgången i födelsetal från 1870 och framåt brukar ofta förklaras med industrialiseringen och den ekonomiska utvecklingen. När fler barn nådde vuxen ålder behövde föräldrar inte längre skaffa många barn för att vara säkra på att någon tog hand om dem på ålderns höst. Det blev också dyrare att ha många barn i ett industrisamhälle där barnen inte lika lätt kunde delta i produktionen.

Men det finns också forskning som pekar på att detta inte var hela förklaringen. Historikern Johan Junkka vid Umeå universitet har i en ny avhandling studerat hur sociala nätverk bidrog till förändrade ideal kring barnafödande.

– Om man deltog i folkrörelserna var man mer benägen att skaffa färre barn, säger han.

Få barn i respektabla familjer

Bland folkrörelsernas medlemmar spreds nya ideal om hur stor en familj skulle vara. Att ha många barn associerades allt mer med att vara fattig. En respektabel familj hade få barn. Bakgrunden till att idealen förändrades kunde dock vara olika beroende på folkrörelse.

– Inom arbetarrörelsen såg man det som en kollektiv uppgift att begränsa barnafödandet för arbetarnas bästa. Inom frikyrkorörelsen och även nykterhetsrörelsen var det mer individuellt. Det skulle visa på att man var en återhållsam människa som hade kontroll över sexualiteten och familjebildningen.

Men också utanför folkrörelserna spred sig de nya uppfattningarna, visar Johan Junkkas forskning. Även i nätverk av grannar, vänner och bekanta går det att spåra fertilitetsnedgången.

Johan Junkka har i sin forskning utgått från de demografiska kyrkoboksdatabaserna Popum och Poplink, som innehåller uppgifter från bland annat Linköping, Sundsvall, Skellefteå och Norrlands inland. Databaserna går att söka i även för släktforskare via sökverktyget Indiko (som vi berättade om i Släkthistoria 3/2018).

Datan har Johan Junkka sedan parat ihop med arkivmaterial från folkrörelserna för att ta reda på vilka individer som var medlemmar och hur de sociala nätverken såg ut.

Publicerad i Släkthistoria 1/2018

Fakta: Barnafödande i Sverige

Mellan 1870 och 1930 sjönk barnafödandet i Sverige från cirka 4,5 till 1,8 barn per kvinna. Idag föds något fler barn än 1930, 1,9 barn per kvinna (2016). 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna.