Burskapshandlingar ger svar om borgare
Borgare var en rörlig grupp i samhället. Det gör att det kan vara svårt att hitta deras ursprung. Ett tips är att studera burskapshandlingarna.
Handlare på 1850-talet.
För att få kalla sig borgare förr behövde en person ha burskap, det vill säga rätt att idka näringsverksamhet eller handel i en stad. Det betyder att det finns uppgifter om borgare i de så kallade burskapshandlingarna som kan vara spännande för en släktforskare att studera.
Dessa dokument hittar man normalt i rådhusrättens/magistratens arkiv. I Stockholm var det dock Handelskollegiet som ansvarade för burskapshandlingarna.
Borgarboken
För att hitta dessa börjar man med att söka i eventuell borgarbok, det vill säga de register som finns över när borgarna blev antagna. En sådan finns för bland annat Stockholm.
Nästa steg är att gå in i burskapsansökningarna på de datum man har fått fram i tidigare nämnda bok. Ofta hittar man då bördsbrev med information om personens födelse och föräldrar och dessutom uppgifter om tidigare anställningar. Dessa kan ge tips om var borgaren kommer ifrån.
Brev från 1780. Om borgaren saknar det vanliga bördsbrevet med uppgifter om födelse och föräldrar kan den informationen finnas i andra burskapshandlingar. Som i det här brevet skrivet av Carl Olof Sundells far, handelsmannen Anders Sundell. Här framgår dels att han är Carl Olofs far, dels att sonen arbetat hos honom. Brevet inleds med Anders ord: ”Att min kjära son Carl Olof Sundell...”
Burskapsansökningar
Som ett exempel på vad burskapsansökningarna kan ge ser vi här ovan ett dokument i en sådan från 1780. I detta fall finns inget bördsbrev för den aktuelle borgaren Carl Olof Sundell, men däremot ett brev där det framgår att han är son till en Anders Sundell, som också var handelsman i Stockholm. Orsaken till dokumentet var att sonen arbetat hos honom.
Om man inte kommer vidare via burskapsansökningarna bör man gå till protokollen från respektive institution (rådhusrättens/magistratens arkiv respektive Handelskollegiets). Det kan ge en hel del. Ett protokoll från 1761 berättar till exempel om hovkocken och kaffeskänken Lüdert von Seeht (även kallad Lyder von Seth). Även en hovkock och kaffeskänk visade sig alltså ha burskap.
von Seeht var regissören Hasse Ekmans mormors mormors mormors far. Av dokumentet framgår att han var född i Bremen i Tyskland. Det nämns också vilka som var löftesmän, med andra ord vilka som gick i god för honom, och vad han lade i burskapspenning – den avgift som måste betalas för att få burskap.
Brännvinsbrännare i Södertälje
Om man fortsätter följa Hasse Ekmans släkt, där många av förfäderna var verksamma i Stockholm och hade yrkestitlar som perukmakarmästare eller handelsman, hittar man ett annat protokoll som visar ursprunget för Ekmans mormors farfars mormors farfar, Anders Eriksson Söderman. Denne brännvinsbrännare visar sig vara född i Södertälje. Troligen har han tagit släktnamnet efter födelsestaden.
Det finns alltså goda chanser att komma vidare i sin forskning genom att studera burskapshandlingarna.
Publicerad i Släkthistoria 3/2017
Fakta: Burskapshandlingar i arkiven
Text: Martin Ståhl
Det finns flera arkiv att söka i efter burskapshandlingar. Här ser du hur du ska gå till väga.
Före kommunalreformen 1863 var det borgmästaren och rådet som styrde i städerna. Rådet kom från 1600-talet att kallas magistrater. Det var magistraternas uppgift att bestämma vem som skulle få bedriva näring i staden och beviljas ett så kallat burskap, det vill säga bli borgare. Den nye borgaren fick då ett burbrev som bevis på detta och skrevs också in i ett särskilt register.
Registret kan gå under olika benämningar (som borgarmatriklar eller -längder, burskapsböcker eller -matriklar) och utgör en första viktig sökingång för den som letar efter information om en viss borgare.
I registret framgår bland annat när borgaren beviljades burskap och vilket näringsfång han hade. Sådana matriklar fördes fram till skråväsendets avskaffande 1864 och återfinns (i de fall de finns bevarade) som en egen serie i arkivet för respektive stads rådhusrätt och magistrat. Vilken serie som det handlar om kan man se i arkivförteckningen, som till exempel finns i Nationell arkivdatabas (NAD).
En notis i borgarmatrikeln kan i bästa fall leda en vidare till ytterligare handlingar som kan finnas bevarade och som bildat underlag för beslutet att bevilja en viss person burskap. Men det kan också vara så att man får nöja sig med de mer knapphändiga uppgifter som förmedlas i rådhusrättens domböcker och protokoll, vilka finns i andra arkivserier. Hursomhelst kan man alltid börja med borgarmatrikeln.
Publicerad i Släkthistoria 3/2017
