Dansk vedbod blev svensk trädgård

Med Gustav Vasas maktövertagande sprack unionen slutgiltigt och Blekinge hamnade på den danska sidan. Landskapet förblev dock omstritt, bland annat under Dackefejden eftersom Nils Dacke, som gjorde uppror mot Gustav Vasa, ägde mark både i Småland och Blekinge. Än värre blev det under nordiska sjuårskriget när den svenske kungen, Erik XIV, skickade in sin armé i Blekinge där den ställde till med Ronneby blodbad som krävde minst tvåtusen människoliv. Som omstritt gränsland mellan Danmark och Sverige skulle Blekinge komma att drabbas hårt ända fram till 1700-talets början. Den danske kungen Kristian IV grundade år 1600 Kristianopel som en gränsfästning mot svenskarna i norr, men staden härjades redan 1611 av den svenske kronprinsen Gustav Adolfs trupper.
Trots de återkommande striderna försökte Blekingeborna själva hålla fred med sina småländska grannar. Vid flera tillfällen under 1500- och 1600-talen slöts så kallade bondefreder där bönderna på båda sidorna om gränsen kom överens om att fortsätta handla med varandra, att gemensamt skydda sig mot fredlösa och att varna för krigståg som kom från den egna sidan.

År 1645 slöts också en officiell fred i den blekingska gränsorten Brömsebro. I det avtalet fick danskarna behålla Blekinge, men 13 år senare blev landskapet definitivt svenskt. Efter att Karl X Gustav hade lett sin armé över de danska bälten tvingades Danmark ge upp Skåne, Blekinge och Halland vid freden i Roskilde. Förlusten blev kännbar eftersom Blekinge var känt som Danmarks vedbod. Ved, enestörar för inhägnader och andra trävaror kunde inte längre hämtas från skogsbygderna för rikets egna behov eller för export.

Landskapets nya härskare satsade nu på två nya städer. 1664 byggdes byn Bodekull, som hade en naturlig hamn, ut till staden Karlshamn. Staden, och resten av Blekinge, erövrades tillfälligt av danskarna under skånska kriget, men efter segern i slaget vid Lund 1676 återtog svenskarna landskapet. Den ursprungliga planen hade varit att göra Karlshamn till en ny bas för den svenska flottan, men nu valde Karl XI att istället bygga en helt ny stad på ön Trossö längre österut. Där växte Karlskrona fram på 1680-talet och blev under sin storhetstid Sveriges tredje största stad.

Den militära närvaron i staden stärkte det svenska greppet om Blekinge så mycket att Danmark aldrig var i närheten av att återta landskapet under stora nordiska kriget 1700–21. Koncentrationen av soldater hade dock också negativa följder för Blekingeborna. Via Karlskrona kom en pestepidemi som under åren 1709–11 krävde tusentals blekingars liv. Kriget följdes av den fredligare frihetstiden och under den profilerade sig Blekingebonden Olof Håkansson som talman för bondeståndet. En annan Olof, med efternamnet Olsson, utvecklade från 1759 ett järnbruk i Holje by till ett manufakturverk och uppkallade den expanderande orten efter sig själv. Via några ägarbyten blev det med tiden dagens Volvo Olofströmsverken.

Den främsta industriella utvecklingen i landskapet skedde dock i Karlshamn, där det bland annat anlades textilfabriker, pappersbruk och tobaksspinnerier. I Karlshamn växte också pojken Lars Olsson upp. Av sin fosterfar Carl Smith leddes han in i affärslivet och blev senare känd som brännvinskungen L O Smith. Han startade en spritfabrik i staden och tog över tillverkningen av Carlshamns punsch.

Industrialiseringen bidrog till att Blekinges befolkning mer än fördubblades under 1800-talet. Detta trots att emigrationen också var stor. Vid mitten av seklet kom stenindustrin igång i landskapet. Det var en tysk entreprenör som startade det första stenhuggeriet på Tjärö för att producera den sten som behövdes till växande tyska städer. Vid sekelskiftet 1900 jobbade 3 700 Blekingebor i stenbrotten. 1900-talet innebar industriell stagnation och utflyttning, men 1904 föddes i västra Blekinge landskapets mest kände kulturprofil, författaren och senare Nobelpristagaren Harry Martinson som skildrade sin fattiga barndoms Blekinge i succéromanen Nässlorna blomma. Martinson skrev en gång att landskapet här och var har ”en trädgårds lugna slutenhet”. Begreppet ”Sveriges trädgård”, som länge har lockat turister till Blekinge, lär härröra från ett resebrev som kung Oscar II skrev. Med tiden utvecklades alltså Danmarks vedbod till Sveriges trädgård.

Publicerad i Släkthistoria nr 6/2024

Yta: 2 941 kvadratkilometer.
Antal invånare: 158 937 (2021).
Landskapsblomma: Kungsljus.
Landskapsdjur: Ekoxe.
Hertiginna av Blekinge: Prinsessan Adrienne, dotter till prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill.