Dansk vedbod blev svensk trädgård

Blekinge har omväxlande hört till Sverige och Danmark. Men trots konflikten om landskapet har det alltid utgjort en kustbygd där bönder från båda sidor om Smålandsgränsen har kunnat få avsättning för sina varor. Därför kämpade blekingar och smålänningar i århundraden för att bevara freden i trakten.

"Sommarlandskap" heter detta motiv från Blekinge 1877 av konstnären Edvard Bergh (1828–80).

På 800-talet nämns Blekinge för första gången i skrift och det är sjöfararen Wulfstan som då påstår att området – liksom Möre, Öland och Gotland –tillhör svearna. Namnet Blekinge har ansetts kunna kopplas till ”bleken”, det lugnvatten som finns inne i landskapets havsvikar. Så tidigt fanns inga väl avgränsade kungariken, men enligt en avskrift från 1200-talet räknades Blekinge till Danmark från mitten av 1000-talet. Enligt andra bedömare blev landskapet danskt och en del av Lunds stift först på 1200-talet. Den danska riksborgen Sölvesborg, på Listerlandet, började byggas kring 1250. På 1300-talet splittrades Danmark när stora delar av riket, däribland Blekinge, pantsattes av den skuldsatta danska kungamakten. 1332 löstes panten in av den svenske kungen Magnus Eriksson, varpå svenska stormän försökte stärka de befintliga handelskontakterna längs de ådalar som förbinder de småländska skogs- och jordbruksbygderna med det blekingska kustlandet. Efter knappt tre årtionden blev dock landskapet danskt igen när Valdemar Atterdag lyckades ena riket. Hans dotter
Margareta skulle därefter i slutet av århundradet sudda ut den skarpa gränsen mellan länderna genom att skapa Kalmarunionen. Unionstanken övertygade dock långt ifrån alla och Blekinge drabbades under det följande århundradet gång på gång av oroligheter, bland annat under Engelbrekts uppror, när borgen Brömsehus förstördes.

Gränsbönderna höll ihop trots krigen

Med Gustav Vasas maktövertagande sprack unionen slutgiltigt och Blekinge hamnade på den danska sidan. Landskapet förblev dock omstritt, bland annat under Dackefejden eftersom Nils Dacke, som gjorde uppror mot Gustav Vasa, ägde mark både i Småland och Blekinge. Än värre blev det under nordiska sjuårskriget när den svenske kungen, Erik XIV, skickade in sin armé i Blekinge där den ställde till med Ronneby blodbad som krävde minst tvåtusen människoliv. Som omstritt gränsland mellan Danmark och Sverige skulle Blekinge komma att drabbas hårt ända fram till 1700-talets början. Den danske kungen Kristian IV grundade år 1600 Kristianopel som en gränsfästning mot svenskarna i norr, men staden härjades redan 1611 av den svenske kronprinsen Gustav Adolfs trupper.
Trots de återkommande striderna försökte Blekingeborna själva hålla fred med sina småländska grannar. Vid flera tillfällen under 1500- och 1600-talen slöts så kallade bondefreder där bönderna på båda sidorna om gränsen kom överens om att fortsätta handla med varandra, att gemensamt skydda sig mot fredlösa och att varna för krigståg som kom från den egna sidan.

Bruksarbetare vid Olofströms bruk har radat upp sig för fotografering någon gång i slutet av 1880-talet. Bruket blev sedan en Volvofabrik.

© Blekinge museum

Freden i Roskilde

År 1645 slöts också en officiell fred i den blekingska gränsorten Brömsebro. I det avtalet fick danskarna behålla Blekinge, men 13 år senare blev landskapet definitivt svenskt. Efter att Karl X Gustav hade lett sin armé över de danska bälten tvingades Danmark ge upp Skåne, Blekinge och Halland vid freden i Roskilde. Förlusten blev kännbar eftersom Blekinge var känt som Danmarks vedbod. Ved, enestörar för inhägnader och andra trävaror kunde inte längre hämtas från skogsbygderna för rikets egna behov eller för export.

Landskapets nya härskare satsade nu på två nya städer. 1664 byggdes byn Bodekull, som hade en naturlig hamn, ut till staden Karlshamn. Staden, och resten av Blekinge, erövrades tillfälligt av danskarna under skånska kriget, men efter segern i slaget vid Lund 1676 återtog svenskarna landskapet. Den ursprungliga planen hade varit att göra Karlshamn till en ny bas för den svenska flottan, men nu valde Karl XI att istället bygga en helt ny stad på ön Trossö längre österut. Där växte Karlskrona fram på 1680-talet och blev under sin storhetstid Sveriges tredje största stad.

Den militära närvaron i staden stärkte det svenska greppet om Blekinge så mycket att Danmark aldrig var i närheten av att återta landskapet under stora nordiska kriget 1700–21. Koncentrationen av soldater hade dock också negativa följder för Blekingeborna. Via Karlskrona kom en pestepidemi som under åren 1709–11 krävde tusentals blekingars liv. Kriget följdes av den fredligare frihetstiden och under den profilerade sig Blekingebonden Olof Håkansson som talman för bondeståndet. En annan Olof, med efternamnet Olsson, utvecklade från 1759 ett järnbruk i Holje by till ett manufakturverk och uppkallade den expanderande orten efter sig själv. Via några ägarbyten blev det med tiden dagens Volvo Olofströmsverken.

Författaren och Nobelpristagaren Harry Martinson skildrade sin fattiga barndom i Blekinge.

© Nordiska museet

När Blekinge blev Sveriges trädgård

Den främsta industriella utvecklingen i landskapet skedde dock i Karlshamn, där det bland annat anlades textilfabriker, pappersbruk och tobaksspinnerier. I Karlshamn växte också pojken Lars Olsson upp. Av sin fosterfar Carl Smith leddes han in i affärslivet och blev senare känd som brännvinskungen L O Smith. Han startade en spritfabrik i staden och tog över tillverkningen av Carlshamns punsch.

Industrialiseringen bidrog till att Blekinges befolkning mer än fördubblades under 1800-talet. Detta trots att emigrationen också var stor. Vid mitten av seklet kom stenindustrin igång i landskapet. Det var en tysk entreprenör som startade det första stenhuggeriet på Tjärö för att producera den sten som behövdes till växande tyska städer. Vid sekelskiftet 1900 jobbade 3 700 Blekingebor i stenbrotten. 1900-talet innebar industriell stagnation och utflyttning, men 1904 föddes i västra Blekinge landskapets mest kände kulturprofil, författaren och senare Nobelpristagaren Harry Martinson som skildrade sin fattiga barndoms Blekinge i succéromanen Nässlorna blomma. Martinson skrev en gång att landskapet här och var har ”en trädgårds lugna slutenhet”. Begreppet ”Sveriges trädgård”, som länge har lockat turister till Blekinge, lär härröra från ett resebrev som kung Oscar II skrev. Med tiden utvecklades alltså Danmarks vedbod till Sveriges trädgård.

Publicerad i Släkthistoria nr 6/2024

Ögonblicksbild från Karlskronavarvet 1782 av okända konstnär. Affisch och interiör från Karlshamns framgångsrika punschfabrik. Blekinge ligger i Sveriges sydöstra hörn
och gränsar till Skåne och Småland.

© Sjöhistoriska museet / Blekinge museum / Christoffer Rehn

Kort om Blekinge

Yta: 2 941 kvadratkilometer.
Antal invånare: 158 937 (2021).
Landskapsblomma: Kungsljus.
Landskapsdjur: Ekoxe.
Hertiginna av Blekinge: Prinsessan Adrienne, dotter till prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill.