Så sätter du namn på fotografierna!

En bild säger mer än tusen ord, brukar det heta. Och visst ligger det något i det. Få saker ger en person så mycket liv som ett fotografi.

I många svenska hem kan man hitta gamla fotoalbum i byrålådor och bokhyllor, uthus och vindsförråd. Kanske har de ärvts i omgångar från olika släktingar och nu finns ingen kvar att fråga om vilka personerna på bilderna är.

Man behöver inte vara släktforskare för att känna förtvivlan över sådant, men många gånger går det faktiskt att ge fotografierna ett namn. Lösningen är ett omfattande detektivarbete och mycket tålamod och tid. Nedan följer ett antal tips att med ha med sig på vägen.

1. Bildens ursprung

En bra utgångspunkt är att sammanställa det man vet om varifrån ett fotoalbum kommer. Ni som tittar på ”Antikrundan” har säkert sett Knut Knutson och hans kollegor berätta om hur viktigt ett antikt föremåls så kallade proveniens, alltså härkomst eller ursprung, är för att kunna säkerställa vad det är och hur mycket det är värt.

Om man vet vem eller vilka som ägt och iordningsställt ett fotoalbum kan det vara en bra ledtråd när man försöker identifiera människorna på bilderna.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Har man tur finns anteckningar i albumets början med den ursprunglige ägarens namn samt datum, i annat fall kan de enskilda bilderna vara till hjälp. Kan du identifiera din farfar på någon av bilderna är det troligt att albumet kommer från den sidan av familjen. Är de flesta fotografierna tagna i exempelvis Östergötland och din mormors familj kom därifrån är albumet troligtvis från den sidan.

2. Jämförelser

Skanna av alla bilder och lägg in dem på datorn. Numrera bilderna efter samma ordning som de förekommer i det album du har framför dig, och skriv sedan i ett dokument vad du vet om varje bild.

Om du kan identifiera några av personerna på bilderna redan nu så är det till god hjälp längre fram. Många gånger återfinns samma personer på flera bilder i ett album. När man gått igenom bilderna i flera omgångar börjar man kunna känna igen ansiktsdrag och andra detaljer.

Öron, näsa och mun brukar vara bra riktmärken för jämförelser, även om personerna är olika gamla på fotona. Att ha bilderna på datorn förenklar jämförelserna betydligt.

Om det finns gruppfoton kan man titta på vilka personer som återfinns på samma bilder. När en man och kvinna återkommande är fotograferade tillsammans kan man misstänka att de är ett par eller kanske syskon. Försök titta på personerna runtomkring för att se om du kan skapa en potentiell familj med föräldrar, syskon, barn och barnbarn.

Ibland kan svaret på en bildgåta gömma sig i en annan bild. Hos en släkting hade jag hittat gamla 1800-talsfotografier på en man och en kvinna som jag inte visste vilka de var. På en helt annan bild, tagen hos min farfars farbröder i mitten på 1900-talet, såg jag en dag samma fotografier förstorade och uppsatta på väggen.

Farfars farbröder var ogifta och bodde kvar i sitt föräldrahem som ärvts på moderns sida. Med det som ledtråd kunde jag konstatera att personerna på bilderna var min farfars farmor Hannas föräldrar. Det bekräftades också av att ägaren till de äldre bilderna var barnbarn till Hannas syster.

3. Anteckningar på kort

Även om det inte tillhör vanligheterna så finns det ibland anteckningar i fotoalbum eller på baksidan av fotografierna. Vrid och vänd på korten så hittar du kanske någon ny ledtråd.

I mina samlade album har jag inte hittat något sådant, med ett undantag. Det är två mycket gamla bilder som sitter bredvid varandra och båda har en likalydande anteckning på baksidan: ”Aftaget vid 58 års ålder år 1873”. Fotografierna är tagna hos A W Victorin i Lidköping och återfinns i ett album som kommer från min farmors fars sida.

Var båda personerna lika gamla, eller avser anteckningen en av personernas födelsedag? Räknar man baklänges borde i vart fall någon av dem vara född 1815. Med rätt släktgren som utgångspunkt letade jag igenom släktträdet efter en möjlig kandidat.

Den enda träffen blev Lars Jansson, som var bror till två av mina anfäder. Både han och hans hustru Stina Karlsdotter var födda 1815 och levde vid fotograferingstillfället 1873.

I min hustrus släkt har man bitvis varit mer noggrann. I ett av albumen från hennes familj finns kryptiska anteckningar nedanför korten i stil med ”morbror Per” och ”moster Maria”. Albumet kommer från min hustrus farmors mor Aina och med det som hjälp kunde jag konstatera att personerna var Ainas morbror Per Nordström och hans hustru Maria Bergström från Norrbärke i Dalarna.

När det gäller gamla ateljéfotografier, hittar man under 1900-talets början ibland årtalet tryckt i ena hörnet. Vet man vilket år kortet är taget så blir identifieringen ofta enklare.

4. Fotografens namn

Vilken fotograf som tagit en bild, samt var, är förstås viktig information. Mest nytta av detta har man om några fotografier är tagna på platser där man inte vet att släkten har bott. Bland alla mina fotografier från Lidköping i Västergötland har jag hittat ett fåtal från Göteborg, Jönköping och Mörlanda. Forskning på syskongrenar har visat att vissa flyttade från sina hemtrakter till just dessa platser, och på den vägen har jag kunnat identifiera dem på bilder.

Men fotografens namn och plats kan ibland också vara vilseledande. Ett gammalt familjefoto i ett av mina album får utgöra ett exempel. På ramen står skrivet H G Ostermann, Galva, Iowa, varför man kan anta att kortet föreställer en emigrantfamilj i USA.

När jag för några år sedan fick kontakt med en avlägsen släkting kunde hon dock snabbt konstatera att så inte var fallet. Kortet var taget i Sverige. Föräldrarna hade under hela sitt liv bott här, men en av sönerna emigrerade senare till USA och bosatte sig i Iowa. Troligtvis tog han med sig fotografier dit som han lät kopiera hos den amerikanska fotografen, och som sedan skickades till släktingar i Sverige.

5. Mönster

Ju fler pusselbitar som faller på plats i arbetet att identifiera släktingar, desto tydligare blir det att bilder många gånger placerats i fotoalbum efter särskilda mönster som i sig kan ge ledstrådar.

Den första bilden i ett album är till exempel vanligtvis av stor betydelse. Det kan ofta vara en bild av den närmaste familjen till den första ägaren av albumet, där han eller hon finns med som vuxen eller barn, eller ett fotografi från personens vigsel.

Vanligt förekommande är också att samma person återkommer på flera bilder i rad i ett album, fast i olika åldrar. Min farmors farmors bror, August Svensson, finns i ett album med på två bilder, både som pojke och ung man.

Ett sista exempel är att medlemmar i en familj ofta grupperats i ett album efter hur nära släkt de är med innehavaren. De närmaste släktingarna kommer först, och sedan mer avlägsna grenar för sig. I ett av mina album hittar man först min farmors far, tätt följd av bilder av sina föräldrar, morföräldrar, och föräldrarnas syskon med respektive. På ett annat ställe hittar man en sidogren som hamnade i Mariestad, en bit bort från hembygden. Dessa grupperingar kan ge bra ledtrådar.

6. Kontakta släktingar

Ofta har man idéer om vilka personerna på en bild kan vara, men har svårt att få det bekräftat. Då är det hög tid att ta kontakt med nu levande släktingar. Forska på bredden, så att du har bra koll på de olika syskongrenarna i din släkt fram till nutid. Ta sedan kontakt med några utvalda släktingar genom telefon, brev, e-post, Facebook eller liknande.

Detta har jag gjort många gånger med gott resultat. Då har jag oftast lagt fotografier från ett album på en CD och skickat den tillsammans med ett personligt brev där jag förklarat hur vi är släkt och vad jag är ute efter. Kan de identifiera någon på mina okända bilder? Har de egna bilder av personer på den gemensamma släktgrenen som jag kan få kopior på?

Förutom att det är roligt att få se hur dessa släktingar såg ut kan bilderna också fungera för fortsatta jämförelser i egna och andras album.

Letandet går att styra helt i den riktning man vill. Ett annat sätt är till exempel att kontakta ättlingar till sin morfars alla kusiner och be dem om fotografier. När man samlat in allt kan man jämföra med sitt eget material och se om det finns några exakt likadana bilder, eller bilder på samma personer. Med uteslutningsmetoden kan man minska antalet potentiella kandidater till vilka som är porträtterade på bilderna.

En sak att tänka på är att alla bilder troligtvis inte föreställer släktingar. Det kan också vara vänner och bekanta som man fått fotografier av. Detta gör efterforskningarna svårare, men genom samtal med släktingar kan man kanske få veta vilka personer som fanns i bekantskapskretsen och var de bodde.

Min farmor har varit till god hjälp gällande sådan information, vilket gjort att jag bland annat fått kontakt med ättlingar till min farfars mors barndomsvän. Det visade sig att medlemmar av den familjen fanns med på flera av de fotografier som vi hade.

7. Googla

Glöm inte bort att använda nätet! Sök till exempel på olika namn, platser och yrken. Ibland har man tur och får träff. Med jämna mellanrum söker jag på olika sockennamn och går igenom bildträffarna hos Google. Plötsligt en dag fick jag en fullträff och hittade en bild från ett av mina egna album, föreställande en man jag dittils inte kunnat identifiera. Bilden återfanns på en hemsida över missionärer inom mormonkyrkan. Mannens namn var August Carlson och han var född på Stora Jonstorp i Öttums socken, Västergötland. Efter en sökning i släktdatabasen visade det sig att August var en avlägsen släkting. Hans farmor var en syster till en av mina anmödrar på farmors sida.

8. Porträttfynd

På Sveriges släktforskarförbunds hemsida (www.genealogi.se) finns en ständigt växande databas med visitkorts- och kabinettsfotografier. Här kan vem som helst lägga in porträtt på identifierade eller oidentifierade personer, med uppgifter om fotografens namn och hemort. Alla inlagda fotografier kan sedan sorteras under fotograf och ort, så att man kan leta efter likadana bilder som man själv har och med lite tur reda ut vem de föreställer.

9. Uppslagsverk

Fotografier finns även i publicerad form, till exempel i porträttgallerier. I sådana finns ofta en text till varje bild som beskriver vem personen är med namn- och födelseuppgifter. Porträttgallerier finns för olika län, yrkesgrupper och så vidare. De går att hitta på antikvariat, auktioner och loppmarknader, men kostar ofta en del.

Omar Henriksson bedriver sedan en tid tillbaka ett omfattande arbete med att digitalisera och indexera olika porträttgallerier i en databas kallad Svenskt porträttarkiv. Numera finns ett register på hemsidan och man kan även ladda upp sitt eget släktregister (GEDCOM-fil) för att jämföra namn- och födelseuppgifter mot databasen. Ett fantastiskt verktyg som alla borde testa!

Men fotografier föreställer inte bara människor. Många gånger hittar man även torp, hus och gårdar på bilderna. Motsvarigheten till porträttgallerier är då olika slags sammanställningar över fastigheter. Gods och gårdar är troligen den mest kända, men därutöver finns till exempel Sveriges bebyggelse, Svensk bebyggelse, Svensk hembygd, Sveriges städer och samhällen, Svenska villor och Sveriges privata företagare. Flera av dessa finns numera att köpa på CD.

Jag har ofta haft hjälp av dessa uppslagsverk. Ett vykort som återfinns i min farmors mor Karins ungdomsalbum utgör ett bra exempel. Det föreställer en gård och på baksidan kan man se att det är adresserat till Karins adoptivmor, Betty. Det är skickat på Bettys födelsedag och de som gratulerar är Hanna, David och Ivar.

I ett försök att identifiera gården letade jag igenom alla de sammanställningar över gårdar i gamla Skaraborgs län som jag kunde komma åt. Efter mycket letande hittade jag till slut ett likadant fotografi med information om gården och ägarna. Den hette Ingemarsgården och låg i Norra Härene socken.

Tips på uppslagverk är till exempel Svenskt porträttarkiv eller sidorna www.scanlibris.com och www.obdr.se som säljer skannade böcker med sammanställningar av bland annat fastigheter.

10. Samlas kring bilder

Att identifiera fotografier är mycket enklare om man är flera som samarbetar. Med åren har jag fått kontakt med många släktforskare som forskar i samma trakter som jag. Vi hjälps åt att ställa frågor till släktingar, skanna deras fotografier och ladda upp dessa på nätet genom olika molntjänster, till exempel Dropbox. Bilderna samlas i en växande databas där vi kan jämföra dem.

I takt med att vi får kontakt med fler personer, blir även de inbjudna till databasen och kan hjälpa till med identifieringen.

Detta arbete lämpar sig särskilt väl i mindre socknar där mer eller mindre alla är släkt med varandra.Samma bild kan återfinnas i två, tre eller fler olika album och till slut lyckas man ofta identifiera den som porträtterats. Det räcker ju att en enda person har samma bild och vet vem den föreställer.

Ett annat sätt att samlas kring bilder och lösa gåtor är genom Facebook. Där kan man starta en grupp för en viss trakt eller släkt där man laddar upp sina fotografier. Varje foto kan sedan ”taggas” med namn och födelseuppgifter. Alla som är med kan hjälpa till och all kommunikation inom gruppen sparas så att man kan gå tillbaka och läsa igen.

Liknande funktioner finns hos släktforskarföretag såsom Ancestry och My Heritage, där man kan bjuda in släktingar till släktträd och släktplatser för att hjälpas åt i forskningen kring en släkt.

Publicerad i Släkthistoria 6/2017