Att bedöma släktavståndet utifrån hur mycket identiskt dna som två personer bär på, är inte helt enkelt. Det finns stora inslag av slump i vilka delar av föräldrarnas dna som går i arv till barnen. Det gör att syskon ärver olika. Kusiner, sysslingar och mer avlägsna släktingar får därför stora variationer i hur mycket matchande dna de har.

Slumpen avgör

Kusiner har normalt 553–1 225 cM lika dna, men i exemplet ovan handlar det om en halvkusin och halvkusiner matchar i vanliga fall med 137–856 cM. Matchningen med kusinen är alltså ett helt normalt värde för halvkusiner. När det gäller den person som möjligen är mammans kusin, så blir det i så fall ett kusinbarn till denna person och kusinbarn matchar normalt med 141–851 cM. Släktskapet kan alltså mycket väl vara som läsaren tror.

Att det är liten skillnad i det här fallet beror alltså på att mängden lika dna hos halvkusiner och hos kusinbarn ligger inom samma storleksintervall. Det hade till och med kunnat vara så att läsaren matchat sin mammas kusin med ett högre värde än sin egen kusin. Allt avgörs av vilka delar av ens anors dna som respektive person ärvt.

Släkt på fler än ett sätt

Förutom slumpen finns några saker till som kan påverka hur mycket dna som två släktingar har lika. Är personerna släkt på fler än ett sätt, ger det en högre dna-likhet än normalt. Om personerna har sina rötter i till exempel norra Västerbotten, eller annan region där befolkningen varit liten och ”orörlig” under många hundra år, kommer mängden matchande dna alltid att bli högre än normalt, eftersom ”alla är släkt med alla” för ett antal hundra år sedan.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

En bra sammanställning av hur mycket dna som släktingar på olika släktavstånd normalt matchar varandra med hittas i The Shared cM Projectdnapainter.com/tools/sharedcmv4

Publicerad i Släkthistoria 5/2020