Vad är ett tremänningsregemente?
Har du också stött på knepiga ord när du släktforskat? Denna vecka har en läsare stött på begreppet 'tremänningsregemente' och undrar vad det är. Vår expert Ewa Nilsson förklarar hur och varför dessa regementen uppstod i tider av krig och då ansvaret ökade på rote- och rusthållarna att bistå med manskap till den svenska armén.
Under slaget vid Narva år 1700 deltog bland andra Åbo, Nylands och Viborgs tremänningsegemente till häst.
Läsarfråga:
Tremänning är ju ett ord för det som vi oftast kallar syssling, eller kanske nästkusin (i Skåne). Men jag har stött på begreppet tremänningsregemente, som väl knappast handlar om släktskapet mellan soldaterna. Vad var det för ett förband?
Ewa Nilsson svarar:
Redan på 1680-talet infördes det ständiga knekthållet som innebar att bönderna skulle bistå med knektar till den svenska armén. Under krigstider behövdes ännu fler soldater. Då blev rote- och rusthållarna – som var de som ägde soldatställena – tvingade att utöver de ordinarie soldaterna även rekrytera förstärkningsmanskap till nya regementen.
Om tre, fyra eller fem rusthåll eller rotar gick samman för att utrusta en reservkarl kallades dessa regementen för tre-, fyr-, eller femmänningsregementen. De sattes upp vid olika tillfällen mellan åren 1700 och 1720. Ett exempel är Upplands tremänningsregemente till fots som bestod av 1 197 man fördelade på åtta kompanier. Regementet sattes upp år 1700 av rotehållarna i Uppland, Västmanland och Dalarna och skeppades till Reval (Tallinn) våren 1701. Efter sju år förenades den svaga återstoden av regementet med Livgardet.
FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!
En annan form av extramanskap var vargeringsmännen som fanns beredda på hemorten för att vid behov skickas ut till krigsskådeplatserna. Vargeringen avskaffades år 1811.
Publicerad i Släkthistoria 8/2021
