Så hittar du ryttare och hästar i arkiven
Den som forskar på ryttare bör söka sig till samma källor som den vanliga soldatforskaren, bland annat generalmönsterrullor och torpsyneprotokoll. Men det finns också andra källor som det är värt att spana efter.
I generalmönsterrullorna för kavalleriförbanden kan man ofta, men långtifrån alltid, hitta uppgifter om vem eller vilka som var rusthållare och satte upp ryttaren.
I många fall var rusthållaren en välbärgad bonde (det var dyrt att betala för hästen), men även adelsmän, civila ämbetsmän och stadsbor kan dyka upp här.
Hitta rusthållaren i arkiven
Huvudsaken var att de kunde sätta upp en ryttare med häst, för vilket de fick skattebefrielse eller skattelindring, beroende på hur stor börda de tog på sig. Rusthållaren kan även sökas i de särskilda militära jordeböcker eller ”indelningsverk” som skrevs för att visa hur jorden var anslagen.
Från 1680-talet och en bit in på 1800-talet skrevs vanligen tre eller fyra sådana jordeböcker för ett kavalleriregemente. Man hittar dem antingen i regementets arkiv eller i samlingen ”Indelningsverk och jordeböcker”, båda i Krigsarkivet (Riksarkivet, Arninge).
Hitta hästarna i arkiven
För den släktforskare som vill veta lite mera om den häst som ens förfader red finns vissa möjligheter. I generalmönsterrullorna och dessa efterträdare stamrullorna finns inte bara sedvanliga uppgifter om ryttaren, utan även hästen dyker upp här.
Stamrullorna förvaras i respektive regementes arkiv i Krigsarkivet och här kan man också hitta stamrullor över enbart hästarna.
I synnerhet i de olika skvadronernas arkiv i regementsarkiven är olika typer av hästrullor vanligt förekommande. För de sjuka hästarna kan man hitta uppgifter i handlingarna i regementsveterinärens arkiv i regementsarkivet.
Var det ett sto eller en valack min förfader red? Hur var den tecknad och hur stor var den (mankhöjden)? Självfallet angavs även hästens ålder. I något enstaka fall kan man ha riktig tur och hitta ett veterinärintyg inbundet i mönsterrullan med uppgifter om hästens hälsostatus.
Det gällde självfallet huvudsakligen när hästen var sjuk och kanske måste kasseras. I värsta fall anges om hästen ”störtades”, det vill säga avlivades.
Husaren Manck och hans tre tjänstehästar
Om ryttaren tjänstgjorde riktigt länge kunde han avverka flera hästar. Mellan 1806 och 1829 tjänstgjorde en Johan Manck vid Kronprinsens husarer, först i Pommern, sedan med förläggning i Malmö och Ängelholm.
Han började sin tjänst med ett mörkbrunt sto, som orkade med tjänsten ända till 1819. Därefter utrangerades hon ”för ålder” och ersattes med ett fuxfärgat sto.
Men redan under 1819 års övningsläger störtade den nya hästen och husaren Manck försågs med en tredje häst. Den 1 april 1820 fick han ett fyraårigt fuxsto som mätte 140 centimeter i mankhöjd.
De två följdes åt under 1820-talet, men när husaren Manck avled 1829 så fick även hans häst avsked från tjänsten. På det sättet kan man lägga pussel med den eller de hästar som följde ens förfader i tjänsten.
Publicerad i Släkthistoria 6/2023
