Soldater lagar mat i kokgrop i Karlsborg, 1898.

© Armémuseum

Hitta släktens soldater!

Soldater är tacksamma att forska på. En hel del finns tillgängligt digitalt och Krigsarkivet är en naturlig fortsättning. Här ger vi bästa tipsen på hur man hittar soldaterna i arkiven.

21 mars 2020 av Lars Ericson Wolke

Det bästa arkivet för soldatforskaren är Krigsarkivet i Stockholm, men viktiga källor finns också i Riksarkivet och de olika landsarkiven.

Mellan åren 1682 och 1901 existerade det militära indelningsverket, som innebar att huvuddelen av soldaterna avlönades med ett soldattorp. De flesta släktforskare med rötterna i den tidens svenska landsbygd har flera indelta soldater bland sina förfäder.

Börja hos Claes Grill

Det första belägget en släktforskare brukar få för att en förfäder var soldat är ofta en anteckning i en kyrkbok om att han var soldat, ryttare eller båtsman. Då vänder man sig till Claes Grills klassiska bok Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket. Den finns också digitaliserad hos Arkiv Digital, bland ”tryckt litteratur”. Om till exempel en förfader nämns som soldat i en kyrkbok går man till sockenregistret i Grills handbok. Där får man veta vilket regemente som rekryterade i den aktuella socknen.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Ibland rekryterades både fotfolk (infanteri), ryttare (kavalleri) och båtsmän i en och samma socken. Om den man söker kallades ”soldaten” eller ”knekten”, så tillhörde han med all säkerhet ett infanteriregemente. På motsvarande sätt ger beteckningar som ”ryttaren”, ”husaren” eller ”dragonen” besked om att det är en kavallerist.

Leta efter rotenummer

Från Grills sockenregister går man vidare till aktuellt regemente och det uppslag där socknens olika rotenummer finns. Roten var den grupp bönder som satte upp en soldat och den hade samma nummer som soldaten själv hade i regementet. Här får vi upplysning om vilket kompani (ett av åtta) inom regementet som ens förfader tillhörde och även vilket rotenummer han bör ha haft (det fanns 125–150 man per kompani).

Ingångsuppgifter i Grill. Personen vi söker levde i Hinnäs i Stora Malms socken. Slår man upp Stora Malm i sockenregistret hänvisas det (bland annat) till ”II 38”, det vill säga sid 38 i volymen ”Grill:2”. På denna sida (bilden), får man veta att Hinnäs hörde till Södermanlands regemente, Livkompaniet och hade rotenummer 3. Det är de ingångsuppgifter som krävs för att kunna hitta soldaten i generalmönsterrullan. Exemplet är hämtat från Arkiv Digital.

© Arkiv Digital

Ibland kan tre–fyra rotenummer vara möjliga, men de står efter varandra så det är nästan aldrig ett problem. En snabb koll resulterar oftast i att man ringar in ”sin” soldat. I Grill står nämligen bara rotens namn, vilket ofta är detsamma som den främste rotebondens gårdsnamn, inte soldattorpets namn.

Generalmönsterrullorna

Generalmönsterrullorna skulle upprättas vid de stora generalmönstringar som hölls med regementet vart tredje år, även om intervallen i synnerhet i krigstid kunde bli lite längre. Sådana rullor fördes från 1680-talet och fram till ungefär år 1885. De ersattes sedan av så kallade stamrullor, som för de flesta förband fördes fram till runt år 1920. Genomgående är att uppgifterna blir mera utförliga under 1800-talet jämfört med 1700-talet.

I rullan anges soldatens nummer (samma som i Grills bok), namn och den rote han tillhörde. Ibland anges även hans civila efternamn eller patronymikon (son-namn) och inte bara det soldatnamn som han fick vid anställningen. En Johan Nilsson i kyrkboken kan således stå som Johan Modig i rullan, vilket självfallet försvårar om det inte anges att han tidigare hette Johan Nilsson. Först en bit in på 1800-talet börjar det bli vanligt att soldatens patronymikon också anges i generalmönsterrullan.

Kyrkboken går före!

Därefter berättar rullan hur länge soldaten har tjänstgjort, om han är gift samt hans ålder och längd. För kavalleristerna anges även grundläggande uppgifter om deras hästar: valack eller sto, ålder, färg, mankhöjd och kondition i övrigt. I en särskild anmärkningskolumn kan man hitta intressanta upplysningar om sjukdomar och eventuella skador eller bevistade fälttåg.

Wendes artilleriregemente på språng. 

En fallgrop är att rullans åldersuppgift ibland inte stämmer med kyrkbokens. I sådana fall ska prästen ha tolkningsföreträde. Men kan man då vara säker på att det är samma person, även om åldersskillnaden kan bli upp till fem år? Ja, väldigt ofta, eftersom den militäre skrivaren inte primärt var intresserad av åldern, utan tjänstgöringstiden.

Genom att gå igenom generalmönsterrullorna får man en stomme av uppgifter om sin förfaders militära karriär. En uppsättning av generalmönsterrullorna finns tillgängliga på Arkiv Digital, men man bör också kontrollera de olika versioner som finns på Krigsarkivet (2–3 olika) och respektive landsarkiv (en uppsättning), eftersom även de som ska vara identiska kopior kan komplettera varandra.

Fortsätt på Krigsarkivet

När denna grund är lagd kan man i sin jakt på ytterligare uppgifter gå vidare till olika typer av rullor, kontrakt, torpsynehandlingar, räkenskaper, orderböcker med mera som i allmänhet förvaras på Krigsarkivet och måste studeras i original.

Viktigast av de digitala registerna är det Centrala soldatregistret som omfattar över en halv miljon soldater från indelningsverkets år, 1682–1901. På grundaren Björn Lippolds hemsida finns mycket information om livet kring soldaten, och registret är sökbart hos Linköpings universitet. Man når även registret via soldatreg.se.

Det finns också ett tjugotal regionala soldatregister runtom i landet. De viktigaste fristående registren är Skånes knektregister (cd från Skånes släktforskarförbund) och Södermanlands soldatregister. Innan man går alltför djupt med egen forskning, på nätet eller i arkiv, så bör man söka om några uppgifter om ens egen soldat kan finnas i något av dessa register.

Rikligt med information finns på släktforskaren Hans Högmans webbplats. Under rubriken Militaria har han samlat mängder av intressanta data om regementen, uniformer, viktiga slag, titlar och annat som kan vara bra att veta för en soldatforskare.

Publicerad i Släkthistoria 10/2018

Läs också

Kanske är du intresserad av...