Släktforskningen började i Bureå
Johannes Bureus var först med att utforska och dokumentera vanliga bondesläkter. Och han gjorde det i sin egen släkts hembygd i Västerbotten. Det tänker Bureå hembygdsförening fira med egna släktforskardagar 9–10 augusti.
Burekrönikan och ett porträtt på Johannes Bureus.
I det lilla västerbottniska samhället Bureå stod släktforskningens vagga. Det hävdar i alla fall medlemmarna i Bureå hembygdsförening som den 9–10 augusti arrangerar två temadagar om den svenska släktforskningens fader Johannes Bureus.
År 1600 hade han fått hertig Karls uppdrag att resa upp längs Norrlandskusten för att kartlägga runstenar, ruiner och andra fornsaker. På hösten nådde han sin egen släkts hembygd i norra Västerbotten. Där stannade han under större delen av vintern för att reda ut de egna släktbanden, genom att samtala med olika släktingar i bygden. Innan han var nöjd hade han samlat över 400 namn.
Fakta och skrönor om Buresläkten
När resan var över redovisade Bureus inte bara sin kartläggning av ruiner och runstenar utan gav också ut sin egen släktutredning i bokform. Det var den första släktforskningen utanför adelsfamiljer som genomfördes i Sverige.
Det är detta som Bureå hembygdsförening kommer belysa med hjälp av inbjudna föreläsare. Bland annat ska Peter Sjölund tala om fakta och skrönor om Buresläkten, Ulf Lundström ska beskriva Bureå vid medeltidens slut och Lage Johansson berättar om Bure kloster.
Dessutom blir det utflykter till Klosterholmen och de första Buregårdarna. Mer information om arrangemanget finns på föreningens hemsida.
