Kanske vill du leta upp bilder på din gamla skola, gammelfarfars soldattorp eller en släktgård. Även om huset inte står kvar i dag kan det finnas bilder bevarade. Det finns många olika vägar att gå när man letar efter bilder på gamla hus. Om du vet adressen kan du söka på den. Om du istället vet hur huset såg ut eller var det låg är det andra sökvägar som öppnar sig.

I husförhörslängder finns det information om adresser till fastigheterna. Förr kunde många hushåll vara skrivna på samma adress, till exempel under ett gårdsnamn, och då är det inte helt lätt att veta i vilket av husen de olika familjerna hörde hemma.

En viktig ledtråd är släktingens yrke eller position i samhället. Utifrån den kan man sluta sig till i vilken av gårdens hus de bodde. Var mannen ägare, torpare eller hade någon annan form av besittningsrätt? Eller var han dräng, inhyseshjon eller kanske soldat?

Hitta huset i Mantalslängderna

Husförhörslängderna är oftast organiserade så att bonden eller husägarens familj står överst, och tjänstefolket under. Torp som hörde till gården kan ha fått egna sidor.

Mantalslängderna innehåller alla som var skyldiga att erlägga skatt. Först var ett mantal en gård stor nog att försörja en familj så att den kunde betala skatt. Sedan splittrades gårdar, och storleken blev delar av ett mantal. De här mantalslängderna finns bevarade, många av dem även digitaliserade, och är också en bra ledtråd till var personerna bodde.

Man kan även leta i brandförsäkringshandlingar för att få reda på adresser och ägandeskap – och framförallt för att få beskrivningar av hur fastigheterna var byggda och hur de såg ut. Dessa kan finnas i lokala arkiv eller i landsarkiven.

Särskilda lagfartsböcker

Från 1875 finns det särskilda lagfartsböcker där man kan söka på vilka fastigheter en person ägde. 1908 kom nya fastighetsbeteckningar som fortfarande lever kvar – till exempel Huseby 1:3, Hällevik 2:16 och Skänninge 3:2. Lantmäteriet har en sökbar databas med historiska kartor – en mycket bra källa för att se var husen låg, och vilka fastighetsbeteckningar de hade, www.historiskakartor.lantmateriet.se.

Husgrunder från tiden före 1850 kan finnas i Riksantikvarieämbetets sökbara databas Fornsök, www.fmis.raa.se. Om byggnaderna fortfarande finns kvar syns de i Google maps, www.googlemaps.se. När du fått fram en adress, en plats på kartan eller någon annan bra ledtråd är det dags att börja leta!

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Gammelstads kyrkstad, med Nederluleå kyrka, utanför Luleå.

1. Vykort

Vykorten kom till Sverige i slutet av 1800-talet och blev snabbt populära. Ofta fick lokala fotografer i uppdrag av förlagen att dokumentera sina hemtrakter. Vanliga motiv är kyrkor, skolor, hembygdsgårdar, herrgårdar, stationsbyggnader och hotell. Men det finns även bilder på villor, gator, torg, hamnar, sjukhus och andra stadsmiljöer.

På landsbygden var det framförallt pittoreska miljöer, betande djur, blomsterängar och slingrande vägar som blev vykort – men också gårdar, torp och ladugårdar.

Vykortsarkivet på Kungliga biblioteket

Förlagen sålde serier med vykort från olika geografiska områden i häften eller kuvert. Vykort hittar man till exempel på antikvariat – säljsidan Bokbörsen är en bra ingång. På auktionssidor som Tradera säljs hundratals vykort från alla Sveriges hörn.

Kungliga biblioteket har ett särskilt vykortsarkiv (1917–1963) med över 30 000 topografiska fotografier tagna över hela Sverige. Det har också gjorts många böcker med vykort. Ett exempel är Salta hälsningar som innehåller 112 unika vykort från Stockholms skärgård. Liknande finns från Alingsås, Karlskoga, Katrineholm, Kristianstad, Jönköping, Avesta, Lund, Valdemarsvik, Orsa, Nättraby, Västervik, Skara, Uddevalla, Eskilstuna, Stockholm och flera andra orter.

Ett bra tips är att leta upp en lokal förening för vykortssamlare. Svenska vykortsföreningen är en samlingsorganisation. De katalogiserar vykortsutgivningar och ordnar både lokala träffar och större mässor.

På dina gamla släktfoton kan man upptäcka deras hus och gårdar i bakgrunden. Här familjen Hesselgren fotograferad 1916 med en tavla med ett hus på väggen.

2. Foton

Förr var det vanligt att familjer fotograferades framför sitt hus, så på gamla släktbilder kan det finnas många hus avbildade. Om istället port­rättbilden är tagen inomhus kan det i bakgrunden finnas en tavla med en gård – en bra ledtråd till att hitta fler bilder på den bostaden.

Hos hembygdsföreningar, museer och kommunarkiv finns det också många fotografier bevarade som kan visa intressanta hus i bygden. Släktforskare, föreningar, mäklare, museer och många andra har lagt upp massor med bilder av hus på nätet. Så bara genom att söka på adresser eller namn på torp, gårdar och byar på Google kan man få massvis av träffar.

Nostalgisidor på Facebook

Digitalt museum har samlat digitala bilder från ett sextiotal svenska museer i en sökbar databas – och här finns många torp, hus och gårdar.

Bygdeband som drivs av hembygdsrörelsen innehåller tusentals bilder från hembygdsföreningar i hela Sverige. Det är också en stor sökbar databas på nätet.

De flesta orter har nostalgisidor på Facebook där medlemmarna lägger upp gamla bilder och hjälps åt att identifiera byggnader, personer och miljöer. Många av dessa gruppers namn börjar på ”Du vet att du är från …”. Sen fyller man i Lessebo, Köping, Mora eller vilken ort man nu är intresserad av.

Ett modernt sätt att finna hus är Google maps. I städerna är bilderna så bra att man kan gå fram längs gatorna och se alla byggnader. På landsbygden liknar de mer flygbilder, men kan ändå visa många byggnader.

Mikael Raatikainen (1882–1959) föddes i Karelen och kom till Sverige 1903. Det sägs att han målade minst 10 000 tavlor på svenska hus och gårdar – de flesta från Skaraborg.

3. ”Gåramålningar”

Många hus finns på tavlor. Kring förra sekelskiftet var det mycket vanligt att konstnärer gick runt och målade av gårdar. Dessa "gåramålare” var ofta självlärda, de förskönade motiven och målade med stor detaljrikedom.

Ibland förvrängdes perspektivet för att kringliggande byggnader också skulle få plats. Det hände också att byns kyrka, sjöar och skogsdungar flyttades närmare. Även om de var ute och målade året om var det alltid högsommar på bilderna med blå himmel, blommande rabatter och hissad flagga.

Böcker om gåramålare

Många tavlor är sparade för eftervärlden och det har getts ut flera böcker om gåramålare och deras alster. Ett exempel är Gåramålningar från Oxie härad – målningar i färg och biografier över 18 olika målare. Det pågår även lokala projekt där man inventerar och fotograferar av dessa tavlor.

Östergötlands Arkivförbund har en sökbar databas med hundratals avfotograferade gåramålningar från flera landskap.

På auktioner och loppisar dyker det också regelbundet upp gårdstavlor. Problemet är att de sällan är märkta, men ibland finns det en text på baksidan. Det kan också finnas fotografier man kan jämföra med.
Auctionet är en internetportal för många svenska auktionsfirmor. Man kan även se tavlor som sålts tidigare. Många tavlor är säkert kvar i bygden och hänger fortfarande kvar i gårdarna eller dyker upp på sommarens loppisar. Kolla med släktingar eller de som bor i huset idag.

Flygfoto från Arkiv digital.

4. Flygbilder

När flygbilderna på gårdar blev populära på 1950-talet konkurrerade de ut de gamla gårdsmålningarna. Det fanns många aktörer som flygfotograferade, och det var inte bara gårdar utan även andra hus, stadsbilder och landsbygd som förevigades. Bilderna såldes uppförstorade och inramade, och blev snabbt mycket populära.

Svenska Aero-Bilder har köpt upp flygbilder från olika håll, och nu finns över fem miljoner av dessa flygbilder i färg samlade hos Arkiv Digital. Bilderna digitaliseras efter hand. Hos Arkiv Digital kan du också beställa högupplösta flygbilder, om du hittar en bild som du skulle vilja göra en förstoring av eller kanske trycka i en bok.

Lantmäteriets foton

Även Lantmäteriet har flygbilder i sitt arkiv – från 1930 och framåt finns det över en miljon bilder. Många av bilderna finns sparade och sökbara digitalt, och äldre bilder kan skannas vid beställning. De har främst använts av olika myndigheter, men också för att göra kartor och till exempel underlag när skogsägare planerar avverkningar.

Fotografering från obemannade luftfarkoster har ökat mängden flygbilder. I Sverige är det fritt att flygfotografera, men det krävs tillstånd från Lantmäteriet för att publicera dem. Det krävs tillstånd även för bilder tagna av modellflygplan och drönare – men inte för bilder tagna från master, lyftkranar och utkikspunkter.

Här ett uppslag från Svenska Gods och Gårdars bok Östergötland (sydöstra delen) del XVIII, från 1939.

5. Tidningar och böcker

Bokverket Svenska Gods och Gårdar (1935–1947) är en fantastisk källa för alla som letar efter gårdar – och även vanliga torp och hus. Förlaget fanns i Uddevalla, men man anlitade fotografer från hela landet. Det här praktverket består av över 50 volymer med fotografier på tiotusentals gårdar och även information om de som bott där, djur, mark, skog och annat. Det sägs att urvalet av fastigheter gjordes beroende på vilka husägare som ville förköpa böckerna.

Varje del har uppåt tusen sidor, och ibland mer. Priserna på dessa böcker i dag varierar efter efterfrågan och skick, men ligger ofta på runt en tusenlapp – men till exempel kostar just nu del XIII från Gotland, 1940, över 3 000 kronor, medan Kronoberg del VIII, 1939, är till salu för endast 350 kronor.

Sveriges Städer och Samhällen var ytterligare en bokserie i samma stil och från samma tid.

Hembygdsböcker

En annan bra källa för att hitta husbilder är hembygdsböcker. Det finns massor av böcker som handlar om en viss by, stad eller bygd – Öna, Möklinta, Urshult, Särna, Morlanda, Mörsil, Södra Sandsjö, Garsås, Veinge, Fränninge, Kvidinge, Stenbrohult, Östnor och hundratals andra socknar.

Bokbörsen är en portal för tusentals svenska antikvariat och andra boksäljare. Här hittar du garanterat böcker om just de geografiska områden du är intresserad av. Svenska Gods och Gårdar och andra hembygdsböcker säljs även på Tradera och andra nätauktioner.

Kungliga biblioteket i Stockholm har 400 svenska dagstidningar från 1645 till i dag samlade i sitt arkiv. Fram till 1903 finns de digitaliserade och sökbara på nätet. Hus har avbildats i tidningarna i olika sammanhang i alla tider – sök på en adress och se vad du hittar!

Om du prenumererar på en tidning har du som regel fri tillgång till den tidningens historiska arkiv, och behöver inte besöka KB för att komma åt materialet efter 1903.

Publicerad i Släkthistoria 4/2019