De flesta släktforskare har samlat på sig fakta, bilder och berättelser om sina släktingar. Många tycker det är roligt att presentera släktforskningen för andra. Visst kan man visa upp långa antavlor, högar med fotografier och buntar med gamla brev – men det blir lätt tråkigt att titta på, särskilt om de som man visar det för inte själva släktforskar. Om du istället sammanställer ditt material i en bok blir det genast trevligare och lättare att ta till sig.

Det kan kännas som ett oöverstigligt arbete att välja ut och samla ihop material till en hel bok – men det kommer att vara värt besväret. Du kan glädja många, och det blir en bok som kan finnas kvar i din släkt i flera generationer framåt. Här får du en enkel guide i fem steg som visar dig hur du kan göra en egen släktbok.

Tre exempel på omslag till släktböcker

För att få en överskådlig släktbok är tipset att utgå från en huvudperson eller familj. Eller varför inte en speciell plats eller specifik händelse?

1. Bestäm huvudperson

Börja med att bestämma vem eller vilka boken ska handla om. Att försöka få med hela sin släktforskning i en bok blir svårt. Det brukar bli överskådligare när man utgår från en person. Välj någon som du vet lite mer om, och har bilder som passar till. Man kan förstås även välja att skriva om en gård, en familj eller en speciell händelse.

Många gör flera böcker och väljer då ofta sina föräldrar eller far- och morföräldrar som utgångspunkt. Då visar respektive släktträd framförallt generationerna bakåt i tiden. Om man istället väljer att utgå från en person, eller kanske ett par, som levde för länge sedan brukar man istället främst följa dem framåt och namnge ättlingarna.

Ett gott råd är att avgränsa tiden som boken berör med tydligt startår och slutår – då blir boken både lättare att göra och att läsa.

Foton på människor, hus och saker, kartor och dokument

Samla din släktforskning. Foton på människor, hus och saker, kartor och dokument. Många olika typer av bilder ger mer variation i boken.

2. Samla ihop bilder

Blanda antavlor, utdrag ur kyrkböcker, fakta, berättelser och citat med bilder. Ju mer material du har desto fler sidor kan du fylla. Välj bilder med bra skärpa, oskarpa bilder blir suddiga i boken. Skanna eller fotografera av fotografier och dokument, och samla alla bilder i en mapp på din dator.

Förslag på dokument: kyrkböcker, betyg, bouppteckningar, tidningsartiklar, brev, lagfarter och kartor. De som är svårlästa kan skrivas av. Ange alltid källa – även till kyrkböckerna.
Använd många bilder om du har. Porträtt, gruppbilder, högtider och hus är givna – bilar, husdjur, fritidsaktiviteter, skolklasser och gravstenar kan också passa in. Du kan även fotografera av minnessaker, recept, böcker och namnteckningar.

Leta upp kyrkor, gårdar, skolor, affärer och annat från bygden. Vykort, hembygdsföreningar och flygbilder är bra källor. Gör man enstaka böcker för privat bruk får man låna vilka bilder som helst. Gäller det böcker som ska säljas kommersiellt är alla ”vanliga” bilder tagna före 1969 fria, medan ”konstnärliga” bilder är skyddade 70 år efter fotografens/konstnärens död.

4. Välj leverantör

Det finns flera typer av företag som trycker böcker i små upplagor. Dels har vi fotofirmorna som erbjuder fotoböcker – de passar främst dig som har många bilder och inte så mycket text. Dels finns förlag och tryckerier som trycker från din PDF-fil. PDF är en förkortning för Portable Document Format och är ett dokumentformat där du kan spara både text och bilder i den form du skapat och som sedan fungerar som originalunderlag för tryckning.

Vissa företag erbjuder även tjänster som textbearbetning, korrekturläsning, layout och försäljning av den färdiga boken. En leverantör som trycker från färdig PDF är Books on Demand, www.bod.se. Där kostar fem A4-böcker på 168 sidor drygt 300 kr styck inklusive frakt.

Det är svårare att beräkna exakt pris på fotoböckerna eftersom det finns fler valmöjligheter, extrakostnader läggs på och rabattkoder dyker upp. Men de har oftast färre sidor och är dyrare per styck än böcker från tryckerier och kopieringsfirmor.

Om man nöjer sig med en liten, häftad fotobok med mjuka pärmar och bara 25 sidor går det att komma undan med en hundralapp inklusive frakt. Men med tjockt omslag, fler sidor, limbunden rygg och extra stort format kan man utan problem komma upp i en tusenlapp.

Här är några färdiga sidor ur släkten Odqvists släktbok.

Här är några färdiga sidor ur släkten Odqvists släktbok.

5. Gör klart din bok

Det är många val – papper, format, färg, omslag, antal sidor – men alla leverantörer har en kundtjänst som svarar på frågor och ger råd. Om du valt en leverantör med layoutmallar laddas antingen deras programvara ned i datorn eller så arbetar man med mallar på hemsidan. Du kopierar bara in texten och drar in bilderna – inga förkunskaper i layout behövs.

Alternativet är att göra klart boken i din egen dator och leverera en PDF. Använd Word, Indesign eller annat program som kan skapa en PDF. Välj ett typsnitt, och var konsekvent med storlek på rubrik, ingress, brödtext och bildtext. Om du har släktforskningen i Disgen finns en funktion som överför antavlorna till Word.

Bestäm bokens titel, till exempel: ”Min farmor Karin (1898–1972)”, ”Gustav och Ottilias liv”, ”Familjen Ahlgren”, ”Soldat Lilja i Vetlanda”, ”Far, farfar och farfars far”.

Skriv inte för långa textrader, välj då hellre två spalter. Gör inte bilderna för små, lägg hellre till några sidor i boken så att du får plats för större bilder. Variera bildstorlekarna, de bästa kan ligga över en hel sida.

Källreferenser kan anges med fotnoter som hänvisar till en lista sist i boken. Glöm inte att ta med ditt eget namn. Det är viktigt att korrekturläsa och förhandsgranska släktboken innan du skickar beställningen – låt någon annan titta igenom allt.

Om boken ska säljas genom bokhandlare behövs en ISBN-märkning.

Publicerad i Släkthistoria 12/2019