Oscar von Wolcker

Genom husförhörslängder och församlingsböcker kan vi följa överstelöjtnant Oscar von Wolcker (1821–1912), från Gävle. Han förblir Hälsinge regemente trogen under hela sin karriär.

Så forskar du om officerare

Det finns mycket information om svenska militärer i allmänhet och om officerare i synnerhet. Överstar, amiraler, kaptener, furirer och majorer – det finns en hel del intressant att upptäcka i böcker och arkiv.

11 juni 2021 av cecilia sandbring

Redan på 1500-talet skapades officersgraderna för befälen inom den svenska armén.

Rangordningen inom Sveriges väpnade styrkor har varit förhållandevis oförändrad sedan 1600- och 1700-talen, även om den har förändrats lite mer inom flottan.

Fram till slutet av 1700-talet behövdes egentligen ingen militär utbildning för att bli officer. De rekryterades i huvudsak från den svenska adeln. Så småningom lades mer vikt vid faktisk kunskap än adlig bakgrund. 

Obligatorisk officersutbildning

I takt med att kraven på fackkunskaper blev allt större öppnades möjligheter även för ofrälse att stiga i graderna. Officersskolor inrättades redan under 1700-talet, men det var först på 1800-talet som det blev obligatoriskt med en formell officersutbildning.

Inom den militära hierarkin finns det både högre och lägre befäl. På olika nivåer styrde befälen över de meniga soldaterna. Underofficerarna rekryterades generellt ur lägre sociala skikt än de högre officerarna, och utsågs av regementscheferna, medan högsta befälen utsågs av konungen.

Varje officer avlönades med ett boställe som räknades som en del av lönen. Till alla befattningar inom ett regemente fanns ett visst boställe knutet. När en officer befordrades bytte han också bostad – till exempel från ett löjtnantsboställe till ett kaptensboställe.

Högre officerares privatarkiv

Material med militärt ursprung förvaras i allmänhet på Krigsarkivet, men en del finns även på landsarkiven. Riksarkivet och Arkiv Digital har digitaliserat mycket av det mest användbara materialet. Det finns också väldigt mycket tryckt litteratur och hemsidor med fakta om officerare.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Om du har tur kan det finnas ett enskilt arkiv bevarat efter den officer som du söker eftersom en del högre officerares privatarkiv har lämnats till Krigsarkivet, Riksarkivet eller landsarkiven. När man letar efter information om officerare finns det många ingångar – här tipsar vi om fem bra källor. 

Officershatt

Officershatt från 1800-talet.

© Armémuseum

Kyrkböcker

För att hitta officerare i släkten måste man börja i kyrkböckerna – där ser man de militära titlarna. Det meniga manskapet bestod av infanterister som stred till fots, kavallerister i form av till exempel husarer som stred till häst, dragoner som förflyttade sig till häst och oftast stred till fots men ibland även till häst, och båtsmän som tillhörde flottan och tjänstgjorde ombord på krigsfartyg. De kunde tillhöra både värvade och indelta förband.

Till skillnad från de meniga soldaterna var officerarna sällan knutna till samma regemente under hela sin karriär. När en officer pensionerades startade en kedjereaktion av befordringar, och nya officerare rekryterades ofta från andra regementen. Olika officersboställen knöts till titeln, och de flyttade vid varje befordran.

Tillhörde officerarna ett värvat regemente var de ofta inskrivna i en garnisonsförsamling. Vanliga officerstitlar som dyker upp i kyrkböckerna är general, överste, överstelöjtnant, major, kvartermästare, kapten, löjtnant, fänrik, rustmästare, ryttmästare, kvartermästare, fältöverste, fältskär, furir och förare.

I husförhör och församlingsböcker ser man inte exakt vilket år en officer får en ny titel, och inte heller varför de flyttar. Men det är här man får namn, födelsedata och uppgifter om regemente som man kan gå vidare med.

publicerade rullor över officerare

Det finns en rad publicerade rullor över officerare, utgivna under olika namn. Varje år sammanställdes till exempel Svenska arméns rulla. Den finns tryckt från 1600-talet och framåt med vissa luckor. Sök hos antikvariaten.

Generalmönsterrullor

Regementen och förband genomförde generalmönstringar cirka vart tredje år. Då mönstrades befäl, manskap, hästar, uniformer, vapen med mera – och allt antecknades.

Dessa förteckningar kallas generalmönsterrullor och fördes från 1680-talet fram till 1880-talet. Luckor kan finnas, till exempel om det har varit krig.

Rullorna är uppställda regementsvis och ger grundläggande uppgifter om enskilda soldater och officerare – från rekrytering till avsked. Först presenteras officerarna i rangordning sedan soldaterna i nummerordning. Generellt sett finns det oftare mer personlig information om manskapet än om officerarna. Men här kan du till exempel få reda på ålder, civilstånd, födelselandskap, längd, tjänstgöringstid, betyg vid avsked och eventuellt deltagande i fälttåg.

För att kunna hitta rätt behöver man veta namnet på officeren och under vilken tidsperiod han var anställd vid ett visst regemente. Det underlättar sökandet om man även vet vilket kompani det var.

Generalmönster-rullorna förvaras på Krigsarkivet och landsarkiven, och kan beställas eller begäras fram vid besök. Många av dem finns också tillgängliga digitalt hos Arkiv Digital och i Riksarkivets digitala forskarsal.

Karl XII

Karl XII levde åren 1682–1718.

© Nationalmuseum

Karl XII:s officerare 

Adam Ludvig Carl Lewenhaupt (1861–1944) var en personhistoriker, arkivman, hovman och riksheraldiker som skrev flera böcker. Han växte upp i en adlig miljö och blev tidigt intresserad av stormaktstiden och enskilda arkiv som rörde hans egen släkt. Han gjorde omfattande studieresor i Europa där han letade efter handlingar, stamtavlor, brev och dagböcker.

För att ha tid att forska och skriva sa han upp sig från sin tjänst på Riksarkivet, och i början av 1920-talet blev han klar med sitt verk Karl XII:s officerare som utkom i två band. De innehåller en sammanställning av cirka 20 000 officerare som tjänstgjorde under Karl XII:s tid. Vid varje person anges biografiska data och genealogiska upplysningar. Dessa böcker är fortfarande en oumbärlig källa vid forskning på karolinska officerare.

Böckerna finns digitalt hos både Arkiv Digital och Riksarkivet. Nu finns även ett praktiskt kortregister i Arkiv Digital där övriga omnämnda personer finns med. Där kan man till exempel söka på officersfruarnas namn och få namnet på officeren de var gifta med. 

arméns pensionskassa

Oscar von Wolcker ingick i tredje pensionsklassen och erhöll därmed 750 kronor av arméns pensionskassa och 2 050 kronor i fyllnadspension om året.

Arméns pensionskassa

I Arméns pensionskassa finns uppgifter om enskilda officerare mellan åren 1757 och 1937.

Det var en officers meriter och avancemang i graderna som var underlag för pensionsutbetalningar. De flesta officerare anslöt sig därför och skickade kontinuerligt in meritförteckningar under hela sin yrkesverksamma tid.

Officerarna betalade in en viss summa varje år beroende på officersgrad och lön. När de sedan fick avsked kunde de få ut pension från pensionskassan. Den var konstruerad så att bara ett visst antal personer från varje officersgrad kunde få pension samtidigt – om antalet platser var slut kunde det dröja ett eller flera år innan man fick sin pension.

För att få rätt summa i pension gällde det att hålla sin meritlista uppdaterad. I Arméns pensionskassa finns dessa förteckningar samlade i särskilda Meritband. Där kan man hitta uppgifter om när en officer började sin anställning, lön, befordringar, kommenderingar, utbildningar med mera.

I regel kan man hitta flera meritförteckningar för samma person, och då kan det vara bra att titta på den första och den sista.

Till den första kan det ibland finnas åldersbevis med uppgifter om födelseförsamling, föräldrar med mera. Och på den sista brukar det finnas en sammanfattning av hela officerens karriär. 

tidningsannons

Sök dig fram till rätt namn och öppna personakten. Urklippta döds­annonser från dagstidningarna är vanliga bilagor.

Biografica

På Krigsarkivet finns den förnämliga samlingen Biografica som innehåller en stor blandning av olika uppgifter om officerare från både marinen och armén. Uppgifterna sträcker sig från 1500- till 1900-talet.

För varje person finns en personakt, en så kallad dossier, som kan innehålla insamlade handlingar som till exempel privata brev, kungliga utnämningar, meriter, anteckningar och foton. Ibland är det endast korta notiser medan det i andra fall kan vara långa levnadsberättelser.

I arkivmappen kan det även finnas tidningsnotiser. Förutom födelse-dagar och dödsfall skrev dagstidningarna om när en officer blivit befordrad av Kongl. Maj:t., fått traktamente, blivit uttagen till en utbildning och när det var dags, fått avsked.

Av det tillhörande alfabetiska kortregistret framgår bland annat namn, titel och till vilket regemente en officer har tillhört – och vad som finns i dennes dossier. Där finns ofta även vidare hänvisningar till andra arkiv och böcker. Både dossierer och kortregister finns digitaliserade hos Riksarkivet.

Publicerad i Släkthistoria 9/2020

Läs också

Kanske är du intresserad av...