Han föddes i Malmö och studerade i Lund, men Gunnar Wetterbergs släktrötter finns i Halland. Sedan många år bor han i Stockholm.

© Christine Olsson

Gunnar Wetterberg om släkten, historieintresset och Axel Oxenstierna

Redan i lågstadiet var historia Gunnar Wetterbergs favoritämne. Senare planerade han att doktorera i Lund, men avhandlingen blev aldrig färdig. Istället har han verkat som frilansande historiker och författare.

7 december 2019 av Thorsten Sandberg

Gunnar Wetterberg är en renässansmänniska i vår samtid. Brett allmänbildad, som de hundratusentals På Spåret-tittarna har kunnat konstatera. Tidigare i år segrade han och Parisa Amiri i det mycket populära frågeprogrammet. Djupt fackkunnig, vilket alla som bänkar sig framför teven för att se Fråga Lund har erfarit – och naturligtvis läsarna av hans biografi över rikskanslern Axel Oxenstierna.

Som ”privatpraktiserande” historiker upplever Gunnar Wetterberg en friare och spänstigare relation till ämnet än om han hade fortsatt på den professionella banan som inleddes med forskarstudier i Lund 1975.

Sögs in i gångna tiders vardag och konflikter

Vad hade du tänkt att skriva om i din avhandling?

– I samråd med mina lärare hade jag bestämt mig för att skriva om åldrandets historia. Vid närmare eftertanke litet väl långt från en 22-årings värld. Jag gjorde i alla fall färdigt läskursen där en hel del demografi ingick. Någon avhandling blev det inte, men det är jag så här i efterhand faktiskt inte så besviken över.

Hur grundlades ditt intresse för historieämnet?

– Med bredvidläsningsböcker jag fick i lågstadiet, tre delar med den gemensamma titeln ”Förr i världen”. Här samsas skildringar av verkliga händelser och personer med korta välskrivna historiska noveller. Läsningen formligen sög in mig i gångna tiders vardag, fest och konflikter. Böckerna har en hedersplats i min bokhylla.

I den nya versionen av tv-klassikern Fråga Lund ingår Gunnar Wetterberg i expertpanelen.

© Mini Gemoll

Släkten Wetterberg väl kartlagd

Vad kände du till om din släkt vid den här tiden?

– Rätt mycket faktiskt. Min far Örjan gjorde tidigt en mycket gedigen utredning av släkten Wetterberg. Redan i tonåren satt han på landsarkivet i Lund, och för sin ålder var han en mycket kvalificerad genealog. Inspirationen att forska och läsa gamla kyrkböcker kom antagligen från hans far, min farfar och namne Gunnar Wetterberg. Han var chef för handskriftsavdelningen vid Lunds universitetsbibliotek.

– I decennier arbetade far med att kartlägga släkten Wetterberg. I 50-årsåldern ritade han ett vackert släktträd från begynnelsen till min egen generation, vi som var födda på 1950-talet.

Varifrån kommer släkten Wetterberg?

– Vi är från början hallänningar. Släktens stamfader, mannen som omkring år 1690 antog namnet Wetterberg, hette Peter och var hovslagarmästare i Varberg. Hans son Anders Wetterberg skrevs in på Lunds universitet 1714 och blev sedan präst i Torup i Halland. En kul poäng är att alla mina förfäder i rakt nedstigande led tillbaks till Anders Wetterberg har studerat i Lund.

– När jag för ett par år sedan valdes in i universitetets styrelse fick jag frågan om vilken relation jag hade till lärosätet. ”Min son är nionde generationen på raken som studerat där”, berättade jag med viss stolthet för en något häpen styrelse.

Biskop Rudbeckius och Landskronakungen

Vilken person i din antavla tycker du är intressantast?

– Jag väljer ett par personer från helt olika miljöer. Först och främst Johannes Rudbeckius, kraftfull biskop i Västerås som under 1620-talet förordnade att församlingarna i stiftet skulle anteckna kyrkliga förhållanden. Hans beslut lade grunden för husförhörslängderna.

Vem var den andra personen?

– Han hette Erik Gjörloff och kallades ”Landskronakungen”. Gjörloff var verksam som affärsman och skeppsredare i staden under 1700-talets sista fjärdedel, och byggde en stor förmögenhet på den högkonjunktur som uppstod i samband med Amerikanska frihetskriget. Gjörloff var under en period också riksdagsman.

Genealogi kan förklara konflikter

Hur bidrar genealogi till att belysa historien?

– I min Skånehistorik använde jag en hel del uppgifter som min far fick fram i sin släktforskning. Och under arbetet med Axel Oxenstiernabiografin var jag mycket noga med att hålla koll på de släktsamband som hela tiden dök upp i händelsekedjorna.

– Personhistoria och genealogi kan bidra till att klarlägga skeenden som annars kanske är svårförklarliga. En sådan sak var konflikten i riksrådet mellan Axel Oxenstierna och Karl Karlsson Gyllenhielm, utomäktenskaplig son till hertig Karl.

Vad var skälet till slitningarna mellan dem?

– Naturligtvis fanns det politiska orsaker, men också personliga skäl. Under kriget mot Polen 1601 togs Gyllenhielm till fånga och fick tillbringa många år i fängelse. Hans trolovade Anna Åkesdotter Bååt tröttnade på att vänta och nappade på ett giftermålsanbud från Axel Oxenstierna. En mind­re trevlig nyhet som födde agg hos Gyllenhielm när han återkom till Sverige.

Tio år med Axel Oxenstierna

Axel Oxenstierna, ja. Hur kom du på att skriva biografin?

– Oxenstierna är ju en person man knappast kommer runt om man har det minsta intresse för 1600-talets svenska och europeiska historia. Det saknades märkligt nog en större biografi över Sveriges främste statsman och politiker genom alla tider. Så jag grep mig an Oxenstierna, lusläste hans skrifter och brev och inledde ett som det skulle visa sig tioårigt skriväventyr.

Vad har du på gång just nu?

– På uppdrag av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA där jag är ledamot sedan några år ska jag skriva en biografi över akademiens grundare Axel F Enström. Under arbetets gång blev jag fascinerad av den miljö han hörde till, så nu skriver jag en kollektivbiografi om tongivande svenska ingenjörer. Boken har arbetsnamnet ”Ingenjörerna” kort och gott och ges ut nästa år, säger Gunnar Wetter­berg.

Gunnar Wetterberg är en av föreläsarna på Släktforskarkryssningen 2020 – anmäl dig här!

Publicerad i Släkthistoria 10/2019

Läs också

Kanske är du intresserad av...