Det var först på 1500-talet som mark­ägandet systematiskt registrerades i Gustav Vasas jordeböcker. 1500-talsillustration.

© Universal History Archive/Universal Images Group/Getty

DMS kartlägger medeltida markägande

Ända sedan 1100-talet finns dokument om markförsäljningar bevarade. Sedan snart 60 år tillbaka sammanställs denna information med Gustav Vasas jordeböcker i projektet Det medeltida Sverige, vilket kan hjälpa släktforskare att hitta förfäder från äldre tid.

25 april 2020 av Thorsten Sandberg

Projektet började planeras redan på 1940-talet, men kom igång 1960 då Kungliga Vitterhetsakademien tillsatte en kommitté som skulle leda forskningen och publicera resultatet under namnet Det medeltida Sverige (DMS). Sedan dess har information om byar, gårdar och ägoförhållanden under medeltid och Gustav Vasas tid publicerats löpande. Den första boken kom 1972 och omfattar nordöstra delen av Uppland. 2012 tog Riksarkivet över som huvudman för verksamheten.

Hittills har DMS givit ut 24 böcker. Gästrikland, Värmland och Öland är kompletta. Större delen av Mälarlandskapen och östra Småland är också publicerade. Nytt landskap på gång är Östergötland.

Gustav Vasas jordeböcker

– Utgångspunkten för DMS är 1500-talets landskapshandlingar, det källmaterial som möjliggör en heltäckande genomgång av riket. Landskapshandlingarna kallas ofta Gustav Vasas jordeböcker. De är inte medeltida i strikt mening, men så gott som all bebyggelse som fanns på 1540-talet antas ha gjort det vid reformationen 1527.

Det säger Christian Lovén, en av redaktörerna på DMS, som nu arbetar med Åkers härad i Södermanland. Han ansvarade för boken om Ydre härad i Småland som gavs ut 2015. Sedan länge tillhör Ydre Östergötland, det senaste landskapet som bearbetas inom DMS. Landskapet är stort med närmare tjugo härader och i omfång jämförbart med Södermanland.

– Jag kommer att beta av landskapet från norr till söder och börja med de härader som gränsar till just Södermanland. När det första östgötahäftet publiceras är inte klart, men generellt tar det ett par år från start till publicering, säger Christian Lovén.

Det medeltida Sverige innehåller bland annat kartor, i detta fall över Botkyrka socken i Stockholms län.

Äldre namnbelägg för byar

Östergötland blir något helt nytt inom DMS. Hittills har man framförallt arbetat med att färdigställa landskapen runt Mälaren. Några härader i Uppland och Södermanland återstår, liksom hela Västmanland. Det stora Åkerbo härad i detta landskap har påbörjats av redaktören Annika Björklund, som tidigare skrivit DMS-boken om Håbo härad i Uppland och senast ansvarat för hela Värmland.

– Första steget i arbetet är att fånga in de äldre namnbeläggen för byar och gårdar, socken för socken. Beläggen finns registrerade av Ortnamnsarkivet och sedan deras material digitaliserades är det lättåtkomligt via webben, säger Annika Björklund.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Alla ortnamn läggs sedan in i första kolumnen i ett Excel-dokument. Nästa och betydligt mer omfattande steg är att gå igenom landskapshandlingarna år för år. Det handlar om trettio år från omkring 1540 och framåt, även om inte alla år är bevarade eller möjliga att använda.

Varje landskapshandling ges en egen kolumn i Exceldokumentet och här noteras också om marken nyttjades som skatte-, krono-, kyrko- eller frälsegård.

– Däremot registrerar vi inte vilka som står som brukare, en uppgift som finns med i originalhandlingarna. Inom DMS-projektet gjordes tidigt en bedömning att av utrymmesskäl inte ta med brukarnas namn. Men brukare nämns i den mån de var fastar, alltså tingsvittnen, i medeltida brev, säger Annika Björklund.

Går tillbaka till originalbreven

Många av de medeltida breven, som ofta handlar om jordägande och ägoskiften, finns publicerade i serien Svenskt diplomatarium.

– När vi behöver tillgång till uppgifter från perioden 1380 till 1400 och tiden efter 1420
måste vi gå till originalbreven. Ett par andra källor vi använder är de jordeböcker som förts av kloster, till exempel Vadstena och Skokloster, och av frälsepersoner, säger Annika Björklund.

Granskningen av frälset som jordägare och vilka ättemedlemmar som ägt vad har både genererat klargörande släkttabeller – med i vissa fall nya släktlinjer – och ibland förklaringar till varför ett ortnamn heter som det gör.

Under arbetet med Värmlandsböckerna 2016 gjorde DMS redaktion och delar av referensgruppen fältstudier i Gunnarskogs socken. Från vänster Christian Lovén, Olle Ferm, Ann Catherine Bonnier, Jan Brunius, Claes Gejrot, Annika Björklund och Annika Strandin Pers. 

© Kaj Janzon

Detektivarbete spåra namn

När redaktören Kaj Janzon arbetade med Västerl­jungs socken i sörmländska Hölebo härad stötte han på ortnamnet ”Gysio qwern” i ett dokument från 1383. Vad kunde detta ortnamn betyda? Svaret fanns inte på Ortnamnsarkivet.

– Genom att kombinera genealogi med godshistorisk forskning kunde Kaj Janzon påvisa att förleden i ortnamnet var mansnamnet Gise. En av delägarna 1443 var barnbarn till Gise van Helpten, och det var alltså hans förnamn som namngivit kvarnen. Sannolikt en betydelsefull person eftersom han var ingift i den uradliga ätten Natt och Dag, säger Christian Lovén.

Då första DMS-boken med en del av norra Uppland publicerades 1972 sågs det framför allt som ett viktigt bidrag till lokalhistorien. Med allt fler områden täckta har DMS forskningsmässigt avancerat från ett ”knattelag”, för att citera Christian Lovén, till ”en spelare i A-laget i division ett”.

När verket så småningom blir klart kommer svensk forskning att ha ”en spelare med garanterad plats i världslaget”, menar Christian Lovén.

– Sverige och Finland är ensamma om att ha en heltäckande kunskap om bebyggelsen strax efter reformationen. DMS tillhandahåller ett tidigt material som möjliggör kvantitativ och kvalitativ forskning vars pålitlighet kommer att sakna motstycke inom de historiska vetenskaperna, säger Christian Lovén.

Sträckläste allt om Arvika

Michael Lehorst har haft användning för DMS både privat och i sitt arbete för Sveriges hembygdsförbund. Han fastnade för DMS när deras två böcker om Värmland kom ut 2018.

– Jag sträckläste allt om trakten kring Arvika varifrån jag härstammar, och jag kikade förstås extra mycket på de gårdar som tillhört mina anförvanter.

Landskapshandlingarna från 1500-talet har han god kännedom om sedan doktorandstudierna i arkeologi på 1990-talet. Avhandlingsämnet var Värmland under yngre järnåldern och tidigaste medeltid och han kombinerade de skriftliga källorna med fornlämningarna.

Så småningom kom Michael Lehorst att jobba på Riksantikvarieämbetet (RAÄ) med kulturminnesfrågor. Här lärde han känna Kaj Janzon, sedan länge en av redaktörerna på DMS.

– DMS är verkligen ett smörgåsbord av fakta för oss hembygdsintresserade. När vi bygger om vår webbsida planerar vi en länklista där våra medlemmar erbjuds en genväg till andra sajter av kulturhistoriskt intresse. Bland annat DMS, RAÄ och Lantmäteriet, menar Michael Lehorst. 

Publicerad i Släkthistoria 11/2019

Läs också

Kanske är du intresserad av...