DNA-spåren ledde till Kansas City
I många år sökte Christina Lindaryd efter sin ättling Sven Johan Andersson som försvann i Amerika 1869. Med hjälp av DNA-test kunde släktgåtan slutligen få en lösning.
Spåren efter Sven Johan Andersson ledde till Kansas City. Bild från 1906. Infälld är Sven Johans bror August (någon bild på Sven Johan finns inte) samt artikelförfattaren Christina Lindaryd.
Min släkt är ganska bofast, de flesta har stannat i Östergötland i generation efter generation. Fattigt har det varit, men mina förfäder har kämpat på.
Åren 1867 och 1868 var det missväxt i stora delar av landet, så ock i Ljung socken, nordväst om Linköping. Under det stora emigrationsåret 1869 lämnade ett hundratal personer Ljung för att söka sig en bättre tillvaro i Amerika. En av utvandrarna var Sven Johan Andersson, född den 26 augusti 1847. Han var son till torparen Anders Johansson i Bäcksund och hans hustru, soldatdottern Brita Maria Svensdotter.
Torpet Bäcksund bestod av en liten stuga och tre tunnland mager sand- och dyjord. Det gav för lite att leva av för familjen, som förutom Anders och Brita bestod av deras sju egna barn. Dessutom bodde två föräldralösa brorsbarn till Brita i hemmet, och flera av barnbarnen bodde kvar hos sina far- och morföräldrar sedan resten av familjen flyttat från Ljung.
Snickeri som binäring
För att dryga ut förtjänsten hade Anders därför snickaryrket som binäring – och framförallt tillverkade han laggkärl. Förtjänsten blev ändå inte stor och ibland blev kosten rätt mager. Så här berättar ett av hans barnbarn, som bodde långa tider hos sina farföräldrar:
”Potatis och rötter odlade man till husbehov, men säd till bröd måste man köpa. Lite mjölk hade man efter korna. Sillen, som inköptes, hushållades det noggrant med och till och med huvudena stektes på eldtången över spiselglöden. Tog sillen slut, doppades potatisen i lingonmos, sås eller fint salt samt åts med eller utan bröd. Det hela sköljdes ned med en kopp mjölk eller en tallrik soppa.”
Passagerarlistan från Göteborg 1869, där Sven Johan finns med.
Emigrerade till USA 1869
Sven Johan och hans syskon fick hjälpa till bäst de kunde, och när de blev äldre fick de arbeta på de stora gårdarna i närheten. Sven Johan var den enda i syskonskaran som emigrerade. Den 24 september 1869 lämnade han Göteborg och den 12 oktober steg han i land i New York. Som destination angavs Chicago.
Sven Johan Andersson är inget lätt namn att hitta i amerikanska register. Han kan ha kallat sig Sven eller Swan, Johan eller John – eller helt enkelt S J. Att försöka hitta honom har därför varit som att leta efter en nål i en höstack.
Vem vet förresten om han behöll efternamnet; Andersson var ett vanligt namn och han kan ha känt sig manad att ta ett helt nytt namn. Jag visste heller inte vilket yrke han hade – han var skriven hemma hos föräldrarna fram till emigrationen.
Från Ljung till Iowa
Jag har varit i kontakt med andra som forskar på emigranter från Ljung, och har kunnat konstatera att de flesta därifrån slog sig ner i Iowa. Jag hade därför tanken att även Sven Johan kunde ha gjort det, men trots många timmars sökningar hittade jag honom inte.
Tiden gick och då och då återupptog jag det resultatlösa sökandet. Jag letade också i föräldrarnas och syskonens bouppteckningar här hemma, men ingenstans omnämndes han. Ingen i släkten hade heller hört talas om någon emigrant – och ändå var han min mormors farbror, det vill säga en tämligen nära släkting. Några amerikabrev fanns inte heller.
Ett första DNA-test
Tiden gick och för några år sedan blev DNA-testerna tillgängliga för oss släktforskare. Jag gjorde ett test via Family Tree DNA mest för att se hur det fungerade. Jag fick mängder av träffar, men sanningen att säga är det bara en handfull som jag har lyckats identifiera min koppling till. En liten tanke fanns förstås att någon matchning skulle kunna leda mig till Sven Johan, men någon sådan hittade jag aldrig.
Den amerikanska folkräkningen, kallad census, görs var tionde år. Men en brand gör att materialet från folkräkningen 1890 saknas.
Den allmänna tumregeln är att Family Tree DNA är bäst för skandinaviska matchningar, eftersom flest skandinaver har testat sig där. Vill man istället hitta amerikanska släktingar brukar man rekommendera Ancestry. I höstas bestämde jag mig därför för att testa mig där också, jag passade på när de hade rea.
Matchningar med Samuel Sandine
Det blev en hel del matchningar även där och det intressanta var att många av dem hade samma person i sina träd: Anna Victoria Sylvies, född Sandine. De hade också med hennes far, Samuel Sandine, med hänvisning till folkräkningen 1880, men ingen hade hittat mer information om familjen.
Ju mer jag tittade på matchningarna, desto säkrare blev jag på att denne Samuel Sandine var identisk med min Sven Johan Andersson. Samuel Sandine uppgavs vara född cirka 1848 i Sverige. Han var gift med Maggie, familjen bodde i Kansas City, Missouri, och de hade tre barn: Mandy, Anna V och Andrew.
Folkräkningarna (census) görs vart tionde år, men till förfång för alla oss släktforskare saknas 1890. Det gör att nästa möjlighet att hitta familjen var i Census 1900. Där fanns Anna, som nu var gift och hade flyttat till Colorado. Hon uppgavs förresten vara född i Keokuk i Iowa, vilket gjorde mig lite förbryllad. Ingen av de andra fanns dock med.
Swan Sundeen i nästa census
Däremot hittade jag en Swan Sundeen i Kansas City i Census 1900. Han uppges vara född i oktober 1848, vilket är 14 månader fel, men immigrationsåret är rätt, 1869. Han har hustru och fyra barn, och de vigdes 1891. Hustrun heter Ellen, inte Maggie.
Det som fick mig att titta lite extra på honom var att han står som carpenter (snickare), vilket även Samuel Sandine uppges vara. Med tanke på att Sven Johans far var snickare, liksom brodern (min mormors far), framstod det som mycket möjligt att Samuel och Swan var samma person. En bidragande orsak var också att Swan inte fanns i Census 1880 – medan Samuel endast fanns i den folkräkningen!
Findagrave gav nyckeln
Jag fortsatte mitt letande på Swan Sundeen och hittade den verkliga guldgruvan: www.findagrave.com Där fanns bild på en gravsten tillhörande Swan Johon Sundeen, född 1847 i Sverige, död 1916 i Kansas City! En släkting hade skrivit en så kallad ”memorial”, som berättade följande:
Sven Johans gravsten.
Swan gifte sig med Annie Anderson den 23 november 1881 i Kansas City, Missouri. De fick två söner: Robert Sundeen (1883–1930) och Oscar Alford Sundeen (1889–1954).
Swan gifte sig sedan den 15 augusti 1891 med Ellen Anderson. De bodde i Kansas City och fick fyra barn: Edna M Sundeen (1892–1960), Emily Corrine (Sundeen) Weaver (1895–1978), Sigrid V (Sundeen) Staley Foley (1897–1972) och Arvid Theodore Sundeen (1901–83).
Flera oklarheter kvar
Det länkas på sidan till hans dödsattest, där det framgår att han är född 26 augusti 1848 (ett år fel tillhör vanligheterna i dessa sammanhang, men datumet var rätt) och att fadern hette Johnsson (han hette Johansson).
Fortfarande hade jag svårt att få ihop det hela. Vart hade hans fru Maggie och två av de tre barnen tagit vägen. Det yngsta föddes 1880 – och så skulle Swan ha gift om sig 1881?
Sedan var det fru Annie och de två barnen, där det yngsta var fött 1889. Eftersom Swan gifte om sig 1891 måste något ha hänt även där.
En närmare titt på Census 1900 visar att äldste sonen i familjen, Oscar, är född 1889 – det är alltså Annies och Swans son Oscar Alford som bor med Swans tredje barnkull. Brodern var äldre och kan ha lämnat hemmet, modern är förmodligen borta för gott.
Dödsruna i Lindsborgs-Posten
Den slutliga lösningen gavs i en dödsruna i Lindsborgs-Posten i Kansas City den 29 mars 1916. Sven Sundeen hade fått sluta sina dagar och där berättades bland annat följande om honom och hans liv:
”Han föddes den 26 augusti 1847 i Jung församling, Jönköpings län, Sverige. Hans första vistelseort i detta land var Keokuk, IA. Sedermera flyttade han till Kansas City, hvarest han bodde till sin död”.
Jung (Ljung) ligger inte i Jönköpings län, utan i grannlänet, men här är datumet helt korrekt och dessutom finns Keokuk med, vilket är det slutgiltiga beviset för att Samuel och Swan är samma person; Anna var ju född där.
Svens dödsruna. Genom att söka på hemsidan newspapers.com går det att hitta amerikasläktingar.
Fem barn och två fruar dog
”Sju gånger har döden gästat i hans hem. Två gånger blef modern offret och fem gånger har barnakretsen brutits.”
Både Maggie och Annie har med andra ord dött, kanske i barnsäng, och fem av barnen har inte fått överleva sin far. Det förklarar varför jag inte hittar alla barnen i 1900-talets folkräkningar.
”De som närmast sörja och sakna den hädangångne äro makan och åtta barn, som följer: mrs Silversen, Kansas City, Kan., dottern Hulda, Calif., döttrarne Edna, Emily och Sigrid samt sönerna Oscar och Arvid bo ännu i föräldrahemmet”.
Mrs Silversen är förmodligen en felskrivning av Mrs Sylvies, det vill säga Anna, som flyttade till Kalifornien 1916. Dottern Hulda har jag faktiskt inte hittat alls och hon nämns ingenstans. De fem hemmavarande barnen är ovannämnde Oscar samt Swans och Ellens gemensamma barn.
Sonen Robert saknas i runan
Det som är lite märkligt är att sonen Robert inte nämns. Honom finns det nämligen mycket om i arkiven, han tycks ha varit familjens svarta får och suttit i fängelse för att ha stulit mässing från Rock Island railroad 1914. Kanske sa hans far upp bekantskapen med sonen? Eller också har tidningen glömt bort honom; de säger ju onekligen åtta barn, men räknar bara upp sju…
Dödsrunan i lokaltidningen hade nu gett mig den sista biten i pusslet och jag kunde sammanfoga hela Sven Johans liv: från födseln i det lilla torpet i skogen till det ögonblick då han fick ”sluta sin jordiska lefnad” i en storstad långt, långt borta.
Inte med i svenska bouppteckningar
Hade han någon kontakt med familjen där hemma kan man fråga sig. Dottern Anna Victoria föddes 1878. Kanske skrev han då fortfarande brev hem, för när brodern Carl August får en dotter några år senare döper han henne till just Anna Viktoria. Hon blev förresten så småningom min mormor.
Två av Sven Johans syskon dog före honom, men han omnämns inte i bouppteckningen, inte ens när hans ogifta syster dör.
Vad kan man då lära sig av denna historia? Jo, dels att man aldrig ska ge upp, hur motigt det än är; dels att det kan vara en bra idé att göra DNA-tester hos flera företag beroende på vad man vill uppnå.
Publicerad i Släkthistoria 6/2018
