DNA från brev

DNA-tekniken går framåt med stormsteg. Nu är det möjligt för släktforskare att DNA-testa avlidna släktingar med hjälp av gamla kuvert med bevarade salivspår.

Kanske lämnade dina släktingar mer information till eftervärlden än de någonsin kunnat drömma om när de slickade igen ett kuvert och fäste ett frimärke på det. Om kuvertets förslutningsklaff behållits intakt genom åren eller om frimärket sitter kvar finns det en chans att DNA från saliv kan ha sparats.

Använts för att lösa brott

Under 2018 började Totheletter DNA, ett nystartat australiensiskt företag, att erbjuda släktforskare möjligheten att DNA-testa gamla kuvert och frankerade kort. Ytterligare en aktör, brittiska testföretaget Living DNA, erbjuder en liknande tjänst.

– Det har varit möjligt ett tag att extrahera DNA från kuvert och frimärken, men det har tidigare främst använts för att lösa brott, säger Joscelyn McBain, IT-konsult och släktforskare som startade Totheletter DNA.

Går vidare med genotypning

Jakten på DNA på gamla kuvert är komplicerad och det är långt ifrån alltid som den ger något resultat. Först försöker man extrahera DNA från en provbit av de slickade delarna av materialet med hjälp av en speciell forensisk teknik. Hittas tillräckligt mycket DNA går man vidare och gör en genotypning på Australian Genome Research Facility, där mycket avancerad teknik finns att tillgå.

Av 25 inlämnade kuvert och kort som Totheletter DNA nyligen testade hittade man tillräckligt med DNA på 15 av dem. Ytterligare 5 låg på gränsen för att man skulle kunna gå vidare med genotypning.

– Det finns ingen garanti för att vi lyckas och det är vi noga med att poängtera för våra kunder, säger Joscelyn McBain.

Är det rätt persons saliv?

Det finns flera potentiella problem – att DNA:t har brutits ner över åren på grund av att det inte förvarats optimalt, att materialet kontaminerats, att någon annan än den man tror har slickat eller att personen helt enkelt inte hade tillräckligt mycket DNA i sin saliv.

Hittills har företaget bara gjort ett fåtal tester och Joscelyn McBain säger att det är för tidigt att dra några helt klara slutsatser om när det går att hitta DNA och inte.

– Men ju yngre materialet är, desto kortare tid har gått som det kan ha utsatts för sådant som kan påverka det. DNA:t är ganska så hermetiskt inneslutet mellan ytorna och har kuvertet bara förvarats på ett torrt och mörkt ställe så är chanserna goda att DNA:t har hållit sig relativt stabilt.

DNA från brev skickat 1941

Det äldsta kuvertet som man lyckats få fram tillräckligt med DNA från hittills var från 1941, men Joscelyn McBain tror att det är möjligt att lyckas med ännu äldre material. Ett brev från 1800-talet testades nyligen och man hittade mycket små mängder DNA.

– Vi prövar nu om det går att göra något med det trots att det är så lite och så nedbrutet. Men det är mer som ett experiment just nu.

Joscelyn McBain har själv testat ett flertal kuvert som funnits i hennes egen släkt.

– När min mor gjorde ett DNA-test visade det på ett arv från ashkenaziska judar, men vi visste inte var det kom ifrån. När vi genom att testa ett kuvert fick fram DNA från min mormor så stod det klart att det var från henne de judiska rötterna kom.

Råfil med autosomala DNA:t

Kunderna får en textfil med rådatan för det autosomala DNA:t. Den filen går sedan att ladda upp till den öppna databasen GEDmatch, som i dagsläget innehåller drygt en miljon personer. Joscelyn McBain jobbar för att även andra testföretag ska tillåta uppladdning av deras filer. Både My Heritage och Family Tree DNA har varit positiva till en sådan överenskommelse. Men när det gäller den sistnämnda finns det tekniska problem. Family Tree DNA använder nämligen en äldre teknik vid genotypningen.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Priserna för testerna är hittills relativt höga. Totheletter DNA tar motsvarande 4 700 svenska kronor för testning och genotypning. Om det inte går att utvinna tillräckligt med DNA ur materialet betalas större delen av den summan dock tillbaka.

Publicerad i Släkthistoria 2/2019