Poliskonstapel Herman Bernhard Åberg och hans kolleger för bort Josef Skoutelsky under blodbadet på Gustav Adolfs torg 1917.

© Malmström, Axel/Stadsmuseet i Stockholm

Kragnummer visar polisers identitet

Konstapel Åberg – nr 474 – tjänstgjorde vid det berömda blodbadet på Gustav Adolfs torg i Stockholm den 5 juni 1917. Den kände fotografen Axel Malmström fångade honom på bild.

28 november 2020 av Mats Hayen

Våren 1917 var mycket orolig i Sverige. Första världskriget och särskilt Tysklands oinskränkta ubåtskrig satte hård press på matförsörjningen i landet. I slutet av mars avgick Hjalmar Hammarskjölds regering och Carl Swartz blev ny statsminister. I Ryssland hade tsaren avsatts under februarirevolutionen samma år.

I april genomfördes stora hungerdemonstrationer med flera hundra tusen deltagare på flera orter i Sverige. Månaden därpå ägde potatiskravaller rum, med sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. Oroligheterna kulminerade med den händelse som kallats Blodbadet på Gustav Adolfs torg. Den 5 juni 1917 gjorde beridna poliser chock mot demonstranterna och skadade flera personer på platsen. Orsaken till demonstrationen var Hjalmar Brantings interpellation till riksdagen samma dag om allmän och lika rösträtt.

Tre personer häktades under polisinsatsen. Det var ölutköraren Anders Gustaf Johansson, arbetaren Harry Holmberg och den ryske undersåten Josef Skoutelsky. 

I den omfattande utredningen om den sistnämnde framkom att han hade nära band till revolutionsledaren Lenin och att han anlänt till Stockholm med ett av de tåg som förde ryska revolutionärer från Schweiz till Ryssland. Han greps för att han under demonstrationen tilldelat en polisman ett knytnävsslag i ansiktet.

Greps vid Gustav Adolfs torg

Josef Skoutelsky greps där Norrbro ansluter till Gustav Adolfs torg. Kort efter gripandet fångade fotografen Axel Malmström honom på bild. Skoutelsky är på fotografiet omringad av tre polismän. De för honom söderut på bron, i riktning mot polishuset på Myntgatan.

Om man förstorar Axel Malmströms fotografi går det tydligt att se numret 474 på kragen på den polis som befinner sig längst till höger på bilden. Med hjälp av det numret går det att ta reda på namnen på samtliga tre poliser på fotografiet. Nummer 474 identifierar för det första konstapeln till höger som Herman Bernhard Åberg.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Med hjälp av de inblandade konstaplarnas vittnesmål från händelsen – i polisens utlänningsavdelnings arkiv – kan vi hitta namnen på de två poliskollegorna: Vilhelm Gottfrid Pettersson Öhlin (nr 436, till vänster) och Nils Edvard Nilsson (nr 485, bakom den gripne). 

Nummer 474 Åberg. I Herman bernhard Åbergs akt kan vi bland annat se att han haft flera olika konstapelsnummer under sin tjänstgöringstid. 474 är det sista.

Identifiering med hjälp av polisrullan

Identifieringen av konstapel Åberg görs med hjälp av polisrullan i Stockholms stadsarkiv. Det är en förteckning över samtliga poliskonstaplar i stadens tjänst från 1876 till 1917. I rullan hittar vi Herman Bernhard Åberg med nummer 474. Han var ordinarie konstapel vid åttonde distriktet (Katarina och Sofia församling) och född 1874. Åberg hade inträtt i poliskåren 1898. Han kom då från en tjänst som förste konstapel vid Kungliga Första Göta Artilleriregemente och var utbildad underofficer. I rullan finns antecknat att han vid ett tillfälle – det var 1903 – tilldelats en varning för fel i tjänsten.

Om vi söker efter Herman Bernhard Åberg i den stora Rotemansdatabasen vid Stockholms stadsarkiv (finns som usb-sticka) får vi mer information. Där framgår att han föddes i Bjurum i Skaraborgs län och att han gifte sig med telefonisten Rosa Wall 1903. Då flyttade han från polisens kasern vid Tjärhovsgatan till en egen lägenhet på Folkungagatan. Paret skilde sig 1910. De hade då två barn tillsammans.

Vid tiden för blodbadet på Gustav Adolfs torg levde han frånskild i en lägenhet på Folkungagatan. Han gifte på hösten 1917 om sig med tjänarinnan Gerda Ingeborg Olson och de fick minst två barn tillsammans. På 1920-talet avgick han ur poliskåren och tog tjänst som slottsknekt vid Kungliga Hovet. Han avled 1947.

Publicerad i Släkthistoria 6/2020

Läs också

Kanske är du intresserad av...