Nyckeln till prästens 1700-talsskatt
Prästen Pehr Stenbergs självbiografi ger en unik inblick i svenskt vardagsliv för tvåhundra år sedan. Nu skapas ett register över det myller av människor och platser som möter läsaren – något som kan komma släktforskare till gagn.
Pehr Stenbergs levernesbeskrivning är utgiven i fyra band.
Pehr Stenberg föddes i en bondfamilj utanför Umeå på 1750-talet och gjorde en klassresa som var få förunnat på den tiden. Han studerade i Åbo, prästvigdes och återvände till hemtrakten där han verkade livet ut.
Det som han främst är ihågkommen för är de dagböcker han skrev hela livet och som han sammanfattade i en självbiografi omfattande nära 5 000 handskrivna sidor.
Inblick i gustavianska tiden
Pehr Stenbergs levernesbeskrivning tillhör tillsammans med Årstafrun Märta Helena Reenstiernas skildringar av herrgårdsliv i Stockholm och Karl XIII:s gemål Hedvig Elisabeth Charlottas dagböcker från hovet de mest omfångsrika inblickarna
i den gustavianska tiden.
– Men det som skiljer Pehr Stenberg från de andra är att hans självbiografi skildrar de vanliga människornas vardag, de människor som de flesta av oss är släkt med. Den är dessutom öppenhjärtig och självutlämnande, säger Fredrik Elgh, som är projektledare för utgivningen av biografin.
Deponerades på KB
Redan innan sin död 1824 bestämde Pehr Stenberg att levernesbeskrivningen skulle stanna i släkten, vilket den genom åren också gjort. Så sent som på 1940-talet ska det ha förekommit högläsningar ur den vid familjesammankomster.
FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – KLICKA HÄR!
På 1960-talet deponerades manuskriptet på Kungliga biblioteket i Stockholm och något decennium senare gjorde Magnus von Platen, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, en ansats till att renskriva texten, men det rann ut i sanden och biografin föll i glömska.
Tills Fredrik Elgh hösten 2009 tillsammans med Ola Wennstedt, chef på Folkrörelsearkivet i Västerbotten, letade lokalhistoriskt material i forskningsarkivet på Umeå universitetsbibliotek.
Två av prästen Pehr Stenbergs nästan 5 000 handskrivna sidor.
Givits ut i fyra band
Där ramlade de över von Platens renskrivna del av Stenbergs levernesbeskrivning. De två förstod snart värdet av materialet och började diskutera om det vore möjligt att ge ut hela manuskriptet.
Sju år senare var alla de nära 5 000 sidorna renskrivna och utgivna i fyra band. Ett tiotal personer var engagerade i projektgruppen bakom utgivningen, som finansierades av bland annat Statens kulturråd, Svenska litteratursällskapet i Finland och Kungliga vitterhetsakademien. Det sista bandet kom ut förra hösten.
Redan har utgivningen gjort att forskare inom disciplinerna etnologi, historia och språkvetenskap inlett forskningsprojekt med materialet som utgångspunkt.
Register i nytt band
Men det finns fler grupper som snart kan komma att få nytta av utgivningen. Parallellt med renskrivningsarbetet har projektgruppen också jobbat med tre register – ett över ortsnamn, ett över sakord och ett över personer som förekommer i texten.
Nu ges dessa register ut i ett femte band. Myllret av människor i Stenbergs text är enormt, 1 800 personer passerar revy, främst från trakterna kring Umeå och Åbo i Finland.
– Vi har använt kyrkboksmaterial och för varje person finns namn, födelse- och dödsår och sysselsättning. Vi har även letat reda på personer som inte är omnämnda med namn men som ändå går att identifiera.
Fredrik Elgh hoppas att många kommer att ha nytta av registerdelen.
– För släktforskare med släkt i dessa områden kan en helt ny värld öppna sig.
Efter utgivningen av registerdelen väntar nästa utmaning – att göra allt tillgängligt på nätet. Projektgruppen tittar på ett par olika lösningar.
– En variant är att man lägger ut texten på nätet och gör det möjligt för alla möjliga professioner att lägga till kommentarer, lite som Wikipedia.
Publicerad i Släkthistoria 4/2017
Fakta: Pehr Stenberg 1758–1824
Pehr Stenberg föddes 1758 och var son till bonden Erik Persson och Anna Andersdotter i Stöcke söder om Umeå. 1779 inledde han akademiska studier i Åbo. Han prästvigdes 1786 och disputerade med en avhandling om havtorn några år senare.
Efter studierna återvände han till Umeå där han verkade som präst. Han genomförde också en rad stora projekt vid sidan av arbetet, bland annat tog han fram en topografisk beskrivning av Umeå socken och en ordbok över umemålet. Men det är främst hans självbiografi, tillkommen under fyrtio års tid, som han har blivit ihågkommen för.
Publicerad i Släkthistoria 4/2017
