Tore Wretman hade en snabb uppfattningsförmåga, visioner och en knivskarp blick för detaljer. Han anlitade duktiga arkitekter, konstnärer och inredare och i slutet av 1940-talet hade han förvandlat Riche till Sveriges första krog av internationell klass.
Där förverkligade han sin vision om ett kök med bästa svenska råvaror, utan onödigt krafs. Det skulle vara enkel bra mat efter säsong, rätter komponerade med hänsyn till smak, konsistens, presentation och rytm.
Köpte Operakällaren
Tore Wretman hade koll på alla moment, från inköp av råvaror till kök, servering och bar. "Såg han någon göra fel så samlade han alla hovmästare på Riches festvåning för att förevisa alla moment igen så att alla gjorde lika", berättade mångårige källarmästaren Uno Hedman.
Några år senare köpte han Operakällaren, som skulle bli kronan på hans verk. Ett komplex med sju olika lokaler, bland annat Nobiskällaren där utvalda stjärngäster i ett genialiskt pr-drag fick guldnyckel för egna arrangemang.
Men Tore Wretman blev också folklig tack vare radioprogrammet Novisen vid spisen 1959, följt av flera tv-program och 1967 kokboken Svensk husmanskost.
Moderniserade smörgåsbordet
Han moderniserade det svenska smörgåsbordet och lanserade det internationellt i New York 1964. Han startade tävlingen "Årets kock" och tog initiativ till den högskola som skulle bli Grythyttan.
På äldre dar flyttade han ned till Franska rivieran, där han bodde livet ut.
Tore Wretmans betydelse för svensk matlagning fick till slut även formella erkännanden. 1963 blev "oduglingen" hovtraktör och 1986 hedersdoktor vid Umeå universitet. Fredrik Wretman minns sin fars reaktion.
– Då ringde han till mig och sade att det finns hopp för världen när en gammal kypare kan bli filosofie doktor. Jag hörde att det hängde en tår i ögonvrån. Då var han stolt.
Publicerad i Släkthistoria 9/2020