Nobel – en explosiv familj
Alfred Nobel ärvde sitt explosiva intresse av sin far. Dynamiten gjorde honom stormrik och världsberömd – men odödlig blev han först genom nobelpriset.
Alfred Nobel i sitt laboratorium i Björkborn. Målning av Emil Österman efter ett foto.
Alfred Nobel växte upp i en familj av snillen. Vetenskap, konst och musik var talanger som odlats av förfäder. Mest känd är Olof Rudbeck den äldre, en av 1600-talets stora vetenskapsmän som upptäckte bland annat lymfsystemet.
Det tekniska intresset och uppfinnarådran visade sig dock inte förrän längre ner i släktträdet. Grunden till det nobelska imperiet lades av Alfreds far, Immanuel Nobel d y. Han föddes 1801, som son till en kirurg
i Gävle. Immanuel började sitt yrkesliv som arkitekt, men sadlade om och blev lärare i geometri och maskinkonstruktion innan han gav sig in på uppfinnarbanan.
Experimenterade med detoneringsmetoder
Immanuel Nobel sökte patent på bland annat en hyvelmaskin och en mangel med tio valsar. Han experimenterade med detoneringsmetoder för minor och startade Sveriges första gummifabrik. Han uppfann en snillrik uppblåsbar gummiränsel, vilken även kunde användas som kudde, flytväst eller element i pontonbroar. Men den svenska armén var inte intresserad.
Samtidigt byggde Immanuel broar och restaurerade hus. Men när hans pråmar med byggmateriel sjönk i skärgården och hans patent inte beviljades gick firman i konkurs. Nobel flydde skuldsatt landet och hamnade 1838 i S:t Petersburg. Där konstruerade han en fjärrutlöst undervattensmina, som den ryska flottan köpte.
Han grundade en mekanisk verkstad där han tillverkade minor, kanoner, andra vapen och maskiner för militären. Affärerna gick bra under Krimkriget. Men när Ryssland förlorade gick även den firman
i konkurs och Immanuel återvände till Sverige 1859.
Fadern, Immanuel Nobel, demonstrerar sina undervattensminor för Rysslands tsar vid Mälaren.
Sönerna Robert, Ludvig och Alfred stannade däremot kvar. De hade fått gedigen utbildning i teknik och ekonomi, och alla lärde sig fem språk flytande. Med sin fars snille i arv – plus affärssinne – skulle de ur spillrorna bygga Rysslands största affärsimperium.
Robert och Ludvig Nobel gav sig in i oljebranschen med produktion i Baku, ”den svarta staden”, vid Kaspiska havet och blev dominerande på Europas oljemarknad. Alfred började däremot experimentera med pyroglycerin, ett nytt sprängämne uppfunnet av en italienare han mött under studier i Paris. Han drog sig ur oljeaffärerna och återvände till Stockholm för att experimentera vidare med fadern och lillebror Emil i faderns anläggning i Heleneborg på Södermalm.
Uppfann tändhatten
Han modifierade pyroglycerinet och döpte om det till nitroglycerin, och han uppfann tändhatten. Under hantering av det oljeliknande ämnet omkom brodern Emil, bara 21 år gammal, i en explosion den 3 september 1864. Ytterligare tre personer dog i den så kallade ”nobelska smällen” som skakade hela staden. Olyckan var inte den första, och ytterligare experiment förbjöds inom Stockholms stadsgräns.
Alfred Nobels födelsehus på Norrlandsgatan 11 i Stockholm.
För Alfred Nobel blev 1865 ett nyckelår. Han fattade då två beslut som kom att bana väg för hans ära och berömmelse. Verksamheten flyttades till Vinterviken, en lantlig idyll utanför Stockholm med skyddat läge och bra möjlighet till sjötransporter. Där kunde han utöka sina experiment och mångfaldiga produktionen av nitroglycerin, som hade blivit en storsäljare under namnet sprängolja.
Samtidigt grundade han sin första fabrik utomlands, i Krümmel utanför Hamburg. Orten har ett liknande läge vid floden Elbe. Han kom också att bo där tills han 1873 flyttade till Paris. Det var i Krümmel, inte Sverige, som han gjorde sin största uppfinning – dynamiten!
Nitroglycerin
Under hela sin karriär hade Alfred Nobel outtröttligt sysselsatt sig med att göra nitroglycerinet säkrare att hantera, utan att samtidigt minska sprängkraften. Han blandade först nitroglycerinet med svartkrut, vilket dock inte minskade farligheten. Sedan testade han sand och kol, han testade cement, sågspån och rågmjöl. Inget fungerade bra. Men fabriken i Krümmel vilade bokstavligen på en hemlighet som ingen känner. Det var sanden vid Elbes strand, som blev till guld.
Sanden kallas kiselgur och består till största del av förstenade alger. När Nobel blandade den med fyra delar på varje del nitroglycerin bildades en deg som lätt kunde formas och blev stötsäker. Den kunde förpackas i papperscylindrar och gjorde snabbt segertåg över världen.
Lillebror Emil Nobel, fotot till höger, avled 1864 i samband med en explosion i faderns anläggning på Södermalm i Stockholm.
Nobel startade fabriker i en lång rad länder, och dynamiten blev en oumbärlig världsprodukt i gruvor, krig och byggprojekt. Den användes till exempel när Gotthardstunneln genom Alperna sprängdes 1874–85, och då Panamakanalen byggdes 1904–14.
Nobel vidareutvecklade dynamiten i flera omgångar för att öka sprängkraften. År 1873 flyttade han till Paris och uppfann där spränggelatinet, som är ännu säkrare att hantera.
Imperiet växte och Alfred Nobel levde som en kung i sin flotta villa med stall och orkidéträdgård. Här stod han på krönet av sin karriär. Pojken som föddes under enkla omständigheter hade nått den internationella affärsvärldens absoluta topp.
Men låt oss gå tillbaka till ursprunget. Familjen Nobel är inte adlig, även om man kan förledas att tro det – inte minst för att adlig heter noble på engelska. Ingen annan svensk har dock nått internationell berömmelse av ädlare slag än Alfred Nobel.
Petter Olofsson
Det går att härleda släkten till 1600-talet. Det kända ursprunget är en Petter Olofsson, som 1662 skrevs in vid Uppsala universitet som ”Petrus Nobelius a Scanae”. Den latinska namnformen avslöjar att han kom från Nöbbelöv, men det finns fem sådana platser i Skåne. Vilken han kom ifrån är inte helt klarlagt, men oftast anges ursprunget till Östra Nöbbelöv i Simrishamns kommun.
Bondsonen tog sig fram tack vare sin musikaliska begåvning och fick kungligt stipendium. Olof Rudbeck, universitetets rektor, tog sig an ynglingen, som kom att gifta sig med hans dotter Vendela och hamna i societeten för att till sist bli häradshövding i Uppsala.
Rudbeck var även historiker och skrev det fantasifulla verket Atland eller Manheim, där han pekar ut Sverige som det mytomspunna Atlantis och civilisationens vagga, i stormaktstidens anda. Han var Alfred Nobels farfars farmors far. Rudbecks far i sin tur var Johannes Rudbeckius, biskop i Västerås, hovpredikant hos Gustav II Adolf, och grundare av Sveriges första gymnasium.
Introducerade vaccinet
Petter Nobelius son Olof var konstnärligt begåvad och blev miniatyrmålare och ritmästare vid universitetet. Han son Immanuel Nobel, den äldre, valde den medicinska banan och tjänade i armén som fältskär. Där förkortade han efternamnet till Nobell och 1786 till Nobel.
Efter finska kriget 1808–09, då Sverige miste Finland, blev Immanuel vice provinsialläkare i Gävle, där han bland annat introducerade vaccinet. Där föddes sonen Immanuel den yngre, som alltså inleder släktens uppfinnargren.
I släktträdet hittar vi även en syssling till Immanuel Nobel d ä som gifter sig med en dotter till Carl von Linné – den ende svensk som möjligen kan konkurrera med Alfred Nobel när det gäller internationellt kändisskap.
Immanuel Nobel d y är också syssling till Per Henrik Ling, den svenska gymnastikens fader. Via den ingifta adliga släkten Lohrman och Olof Rudbecks svärmor finns dessutom förgreningar till en rad andra adelssläkter.
En stor del av Alfred Nobels förmögenhet testamenterades till nobelpriset.
Alfred Nobels patent
Alfred Nobel fick drygt 350 patent över hela världen. De allra flesta av dessa gällde uppfinningar inom vapen- och sprängämnesteknik. Det första fick han i Storbritannien 1857 för en gasmätningsapparat. De flesta av hans svenska patent återfinns på Riksarkivet, i Kommerskollegiums arkiv. Kollegiet godkände svenska patent innan Patentverket grundades 1885. På Riksarkivet finns även dödsboets handlingar. Originalhandlingar finns också i olika landsarkiv, Kungliga biblioteket, Kungliga vetenskapsakademien, Tekniska museet, Nobelstiftelsen (bland annat testamentet) och andra institutioner. Centrum för näringslivshistoria forskar om familjen Nobels ryska affärer. Nobelmuseets bibliotek har mycket litteratur kring Nobel och hans uppfinningar.
Alfred Nobel själv efterlämnade ingen ätt. Han dog ogift 1896 i San Remo, dit han hade flyttat sin affärsbas och sina laboratorier fem år tidigare efter 18 år i Paris. Han hade erbjudit franska staten sin sista stora uppfinning, ballistit, ett sprängämne som i stort sett inte utvecklade någon rök vid detonation. Men en fransman hade uppfunnit ett liknande ämne och regeringen tackade nej. I vredesmod lämnade Nobel Frankrike och började om i norra Italien.
Just flytten skulle utlösa en av flera tvister om hans testamente. Alfred Nobel efterlämnade en förmögenhet på 33 miljoner kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar över två miljarder kronor. Nobel hade aldrig sålt sitt hus i Paris och den franska regeringen hävdade att hans hemland var Frankrike. Men en fransk domstol kom fram till att en mans hem var där han hade sina hästar. Och de fanns på Björkborns herrgård i Karlskoga, som Nobel köpt efter att han tagit över Bofors. Därmed lagfördes testamentet vid Karlskoga häradsrätt och nobelpriset kunde instiftas.
31 miljoner kronor
Testamentets innehåll blev något av en chock för familjen Nobel. Bröderna och andra släktingar fick visserligen rundligt tilltagna engångssummor, medan vänner och anställda fick mindre belopp eller livräntor. Men en överväldigande del, 31 miljoner kronor, skulle gå till ett pris för vetenskapliga landvinningar som var mänskligheten till gagn.
Utöver hans eget fält kemi var forskningsområdena fysik och medicin, samt dessutom litteratur som Alfred Nobel skattade högt. För att kompensera för det krigiska utnyttjandet av hans uppfinningar lade han till ett fredspris, som skulle utdelas i Oslo.
Ekonomipriset är däremot inget nobelpris, utan utdelas sedan 1968 av Riksbanken. Mot detta har familjen Nobel protesterat ihärdigt, men utan framgång. Att Nobelstiftelsen satt stopp för ytterligare priser i samband med nobelprisets utdelning har inte minskat kritiken.
Även fredspriset har ifrågasatts då ett antal pristagare setts som mer involverade i krig än i fredsarbete. Men trots ifrågasättanden är varumärket Nobel idag starkare än någonsin och ingen svensk kan konkurrera med Alfred Nobel om titeln i kändisskapets supertungviktsklass.
Publicerad i Släkthistoria 6/2014
