Tapettrender genom tiderna

Här utforskar vi den svenska tapethistorien, från de blomstermönstrade tapeterna under rokokoperioden till de svampmålade väggarna på 1900-talet.

Tapeter | Historia

Interiör från Kalmar nya tapetfabrik. Här ställer man i ordning valsarna för tryckning av tapeter.

© Karlmar läns museum

Många svenska hem är smyckade med tapeter som utgör en värdefull del av vårt kulturarv. Dessa tapeter kan berätta en historia om förändringar i mode, teknologi och bostadssituationen i Sverige. Här utforskar vi den svenska tapethistorien, från de blomstermönstrade tapeterna under rokokoperioden till de svampmålade väggarna på 1900-talet.

1750–85

Under rokokoperioden väljer man gärna ljusa bottnar och blomstermotiv (tapeten här intill). En vanlig syn är hörnställda rutor som varieras i oändlighet.

1800–30

Orange och svart är modefärger och tapeterna avslutas helst med bårder både upptill och nertill. De franskapanoramatapeterna introduceras och förblir moderna i Sverige ända in på 1880-talet, liksom tapeter som imiterar draperingar.

1830–60

Stilarna blandas, populärt är bland annat naturtrogna blommönster i ljusa färger som trycks på satinerade bottnar för att likna chintz och glänsande tyger. Även rutor och romber är vanliga former, det senare blir 1800-talets mest långlivade mönstertyp.

1860–1900

Ultramarinblått, vinrött och grått är modefärger, några populära mönstertyper är medaljonger och smalrandigt och det är vanligt att motiven stiliseras. Fler tapeter på nästa uppslag!

1900–1920

1800-talets mönsterideal lever kvar en bra bit in på århundradet, samtidigt som jugend inspirerad av den brittiska arts & crafts-rörelsen gör sitt intåg med slingrande växter i stora mönster. Mot slutet av tjugoårsperioden blir stiliseringarna hårdare.

1930-talet

Funktionalismen, funkisen, slår igenom i Sverige och ljusa, stilrena mönster blir populära på väggarna. Havregrynsfärgat och präglade ytor skapar en lugn atmosfär. Men ett totalt brott med historien är det knappast tal om.

1940-talet

Kanske är det behovet av en motvikt mot krigsårens hemskheter som gör tapeterna idylliskt småblommiga, ofta i pastelliga färger. Mot slutet av årtiondet lanseras fler geometriska mönster och vissa storblommiga.

1950-talet

Fondväggar blir vanliga, liksom mönster anpassade för de olika rummens funktion, som tapeter med köksmotiv i köket. Nu slår mer moderna mönster igenom i designen, det blommiga och gulliga överges till stor del.

1960-talet

De så kallade kommunalgrå tapeterna, tapeter med diskreta färger som sätts upp bland annat i miljonprogrammets lägenheter, blir populära. Mot slutet av årtiondet gör vinyltapeterna sitt intåg och mönstren blir alltmer färgstarka och psykedeliska.

1970-talet

Medaljongmönstrat och lekfullt storblommiga mönster som imiterar textilier blir vanligare. Nu kommer också tapeter med andra ytor, som väv- och sjögrästapeter. De första fototapeterna lanseras, och blir populära fondväggar
i gillestugor och hobbyrum.

1980-talet

Nu blir det enfärgat och pastelligt, ibland småmönstrat, på väggarna. En enfärgad vägg kompletteras inte sällan med en bård. Strukturtapeter blir populära. Men man tapetserar också med glasfiberväv som man sedan kan måla på, ett sätt att täcka ojämnheter.

1990-talet

Decenniets trender skiftar mellan svampmålat och blommigt/lantligt. Väggar i ”Stockholms-vitt” blir vanligare – enkelt och stilrent är honnörsord.

Källa: Tapetboken – papperstapeten i Sverige (2004) samt diverse webbsidor.

Publicerad i Släkthistoria 4/2023