Det svenska nöjeslivet genom tiderna
”Förr i tiden” förknippas sällan med nöjen och festligheter, utan snarare med hårt slit och arbete. Men faktum är att människan i alla tider har ägnat sig åt olika nöjen för att kunna koppla bort vardagen, träffa vänner och roa sig i stället. Att alla skulle vara välkomna överallt har dock inte alltid varit en självklarhet, och det politiska läget har ofta avspeglats i nöjeslivet där många politiska beslut fått stor effekt på nattlivets utveckling.
Nöjeslivet idag skiljer sig på många sätt från förr och under pandemin fick människor hitta nya sätt att umgås på när platser för sociala sammankomster tvingades hålla stängt. Kreativiteten flödade och klassiska AW:s ersattes med digitala sådana, online casino på nätet i form av live-casinon fick ett rejält uppsving och likaså digitala kurser.
Det glada 20-talet
Det som liknar vad vi idag kallar för uteställen eller nattklubbar började växa fram först under 1920-talet. En tid som brukar förknippas med högkonjunktur, tillväxt och framför allt festligheter. Under ”det glada 20-talet” skedde en rad viktiga händelser som fick stor betydelse för samhällsutvecklingen.
År 1920 får kvinnor i USA rösträtt och året därefter följer Sverige i samma spår. Med fler rättigheter får allt fler kvinnor möjlighet att lämna livet som hemmafruar, för att i stället delta i såväl yrkesliv som nöjesliv. Den moderna och frigjorda kvinnan klär sig enligt flapperstilen, det vill säga i färgglada kläder bestående av korta fladdrande kjolar och bobfrisyrer.
Under samma tid slår även den amerikanska musikstilen jazz igenom internationellt och till den äldre generationens fasa dansar sig ungdomar runtom i världen svettiga långt inpå småtimmarna. Musiken får dessutom än större spridningen när det helt plötsligt går att sända både tal och musik i radion, och år 1925 startar Sveriges Radio. Men glansdagarna får en ett abrupt slut då USA år 1929 drabbas av börskrasch och kommande tid präglas i stället av ekonomiska svårigheter och krig.
Folkets park – ett tillhåll för fest och dans
De svenska folkparkerna hade stått i centrum för det svenska nöjeslivet mer eller mindre under hela 1900-talet, men under 50- och 60-talet var besökarna fler än någonsin. Vid det här laget fanns det så många som 256 folkparker runtom i landet och i samma veva börjar det spelas en ny musikgenre – ingen mindre än rock’n’roll.
I samband med rock’n’rollens intåg i Sverige uppstår även raggarkulturen bland arbetarklassen. Med inspiration från artister som Elvis Presley, Bill Haley och Tommy Steele klär sig raggarna i skinnjackor och jeans och kör flådiga amerikanare. Trots att det rådde förbud mot försäljning av alkohol vid folkparkerna förekom det både fylla och slagsmål, att smuggla med sig alkoholhaltiga drycker hemifrån var inte ovanligt. Under 1980-talet börjar folkparkernas popularitet att dvala och festglada människor vänder sig i stället till andra tillhåll.
Diskotekens storhetstid
Under 1960-talet växer ett nytt fenomen fram i Philiadelphia. I stället för att dansa till musiken från ett liveband börjar man i stället dansa till musik som spelas upp av en DJ. Den här typen av lokaler kommer att kallas för diskotek och här spelas framför allt discomusik. Den nya trenden sprider sig med åren även till Sverige och 1972 öppnar bland annat Sidney Onayemis diskotek Big Brother på Körsbärsvägen i Stockholm.
Trots att diskoteken runtom i Sverige hade stora problem med att få alkoholtillstånd och endast fick servera mellanöl lockade de en stor publik. Många var sugna på att få dansa till ny musik och de klassiska nattklubbarna Café Opera och Alexandra fick känna på konkurrens.
Dåtidens diskotek är vad vi idag benämner som nattklubbar. Numera har de flesta flertalet dansgolv med olika musikstilar där house-genren har legat i täten bland de absolut populäraste under de senaste åren.
Internationalisering och after work
I slutet av 90-talet sprider sig även en ny populär aktivitet bland den svenska befolkningen, nämligen att gå på after work. Precis som namnet avslöjar så sker det alltså efter arbetstid och syftar till att gå ut på krogen tillsammans med kollegorna efter jobbet. På många krogar och restauranger erbjuds både mat och dryck till lägre priser från tidig eftermiddag till en viss tid på kvällen, och därefter gäller normalpriser. Att gå på after work var till en början en storstadstrend men idag är det få svenska städer där after work inte erbjuds.
I takt med en stark internationalisering och människors möjligheter att resa utomlands har det svenska nöjeslivet förändrats. Förr serverades exempelvis enbart klassisk svensk husmanskost på restauranger, och trots internationell musik var utbudet av uteställen i olika stilar inte alls lika stort som idag. Alternativen är numera oändliga och precis som i alla tider så fortsätter människan med att ständigt utveckla både kultur- och nöjeslivet.
