Dalarna – symbol för hela Sverige

Malmbrytningen i södra Dalarna var troligen igång redan på vikingatiden, men med kristnandet kom området att organiseras med tätare band till Mälardalen, vilket främjade ekonomin. Under medeltiden anlades flera bruk för att bryta och hantera olika metaller – framförallt silver, koppar och järn. Landskapets äldsta stad, Hedemora, växte fram som en marknadsplats för bergshanteringen.

Genom sina ekonomiska framgångar blev bergsmännen också politiskt inflytelserika. Mest känd av dem är Engelbrekt Engelbrektsson som på 1400-talet inledde upproret mot unionskungen Erik av Pommerns fogdemakt genom att inta fästningen Borganäs vid Dalälven. Senare under samma århundrade skulle dalkarlar delta i Stureättens uppror mot unionsmakten i Köpenhamn.

Legendarisk är även landskapets roll i Gustav Vasas maktövertagande på 1520-talet. Men några år senare, i de så kallade klock- och daljunkareupproren, skulle dalkarlar vända sig mot den kung som de hade hjälpt till makten i Stockholm. Den sista revolten, ”stora daldansen”, inträffade tvåhundra år senare när regeringen i Stockholm hade infört restriktioner för Dalarnas gränshandel med Norge. Trots dessa oroligheter fortsatte bergsnäringen i Dalarna att vara viktig för hela Sveriges ekonomi. Falu koppargruva har mer än tusen år gamla anor och nådde höjden av sin betydelse under stormaktstiden på 1600-talet när också staden Falun grundades. Under en period var Falun med drygt sextusen invånare Sveriges näst största stad.

Många järnbruk växte också fram på andra platser i sydöstra Dalarna, och det var även i dessa trakter som industrialiseringen nådde landskapet under 1800-talet. De allra flesta i Dalarna levde dock på små jordbruk och många fick tidvis ta till andra sysslor för att försörja sig och sina familjer. Transporter för gruvorna och bruken gav många bönder extra inkomster. Djurhållningen vid särskilda fäbodvallar var också ett viktigt komplement, eftersom spannmålsodlingen inte gav tillräckligt god avkastning i landskapet.

Under 1700-talet drabbades Dalarna av flera missväxtår och det blev allt vanligare att både män och kvinnor säsongsvis gav sig iväg på arbetsvandringar till Bergslagen, Mälardalen och Stockholm. Olika typer av hantverk – exempelvis skinnarbete, klocktillverkning, hemslöjd och dalmåleri – utvecklades också för att ge extra intäkter. I Stockholm etablerade sig kvinnor från Dalarna som rodderskor som skötte persontransporter mellan stadens malmar. De arbetade även med bland annat trädgårdsarbete och inom bryggerinäringen.

FLER ÖDEN OCH ÄVENTYR I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV

Arbetsvandringar, hantverk och olika typer av gårdfarihandel bidrog också till att göra Dalarnas kultur känd i hela landet. Dalahästen, som har blivit en turistisk symbol för Sverige, utvecklades i Dalarna och fick sin nuvarande form 1928 när den började säljas på varuhuset Nordiska Kompaniet, NK, i Stockholm. Men målade leksakshästar har gamla anor i landskapet.

Dalmålningarna var bilder som målades på väggar och skåp med sin karaktäristiska kurbits – blomdekor som omgav motiv hämtade från bibelberättelser, men med gestalterna klädda i samtidens lokala kläder. Dalmåleriet blev en vanlig bisyssla under 1700-talets nödår och över hundra dalmålare är kända, många från Siljanstrakten.

Det var dock först kring förra sekelskiftet som Dalarna fick sin status som det kulturellt mest inflytelserika landskapet, och till den utvecklingen bidrog några kända konstnärer starkt. År 1906 arrangerades den så kallade Gesundastämman på initiativ av konstnären Anders Zorn och folkmusikupptecknaren Nils Andersson. Folkmusiken hade motarbetats av 1800-talets väckelserörelse. Men Zorn, som hade vuxit upp i en strängt religiös miljö, engagerade sig för att väcka liv i Dalarnas folkmusiktradition, bland annat genom att starta Mora lekstuga där man skulle dansa de gamla danserna i bygdedräkt.

Till skillnad från Zorn var konstnärsparet Carl och Karin Larsson inte födda i Dalarna, men med de populära bilderna från deras hem i bergsmansbyn Sundborn bidrog de också starkt till att sprida landskapets kultur. Sundborn är ett av Dalarnas populäraste resmål idag. Ännu fler lockas dock till orterna vid Siljan: Rättvik med sina folkmusiktraditioner, Leksand med sin magnifika kyrka och Mora med Zornmuseet och inte minst Vasaloppet, skidtävlingen där tusentals skidåkare färdas längs den sträcka som några dalkarlar enligt legenden åkte för att hinna ikapp den flyende Gustav Vasa och meddela honom att de skulle stödja hans uppror mot den danske kungen. Skidtävlingen går dock åt andra hållet, det vill säga från Sälen till Mora.
Det finns också annan sport som drar folk till Dalarna, exempelvis Vansbrosimningen, speedwayklubben Masarna och ishockeylaget Leksands IF. I det vidsträöckta landskapet, vars yta motsvarar Jyllands, finns mycket att upptäcka för besökare, med intresse för historia och färgstark folkkultur.

Publicerad i Släkthistoria nr 4/2024