Anders Zorn arbetar med målningen Mora marknad 1892.

© Zornmuseet

Anders Zorn – oäktingen som blev hovmålare

Anders Zorn är kanske mest känd för att ha målat nakna kvinnor och folklivs­motiv. Men i början av 1900-talet var hans porträttmålning världsberömd. Bland uppdragsgivarna fanns Sveriges kung och USA:s president.

13 juni 2020 av Sara Griberg

Den amerikanske presidenten William Taft har sjunkit ner i sin länstol i ett av Vita husets rum. Han ser trött ut. Det är en besvärlig tid för honom. Hans gamle partikamrat, före detta presidenten Theodore Roosevelt, har startat ett utbrytarparti. Konkurrensen ser ut att bli stenhård inför nästa års presidentval.

Trots sina bekymmer har William Taft tagit sig tid att sitta modell för konstnären på modet – Anders Zorn. Den svenske målaren har blivit omåttligt populär i Nordamerika. Gräddan av politiker och industrimagnater betalar bra för att få sina porträtt målade av honom.

Konstnären bakom staffliet hade visserligen önskat att hans modell ville se lite muntrare ut. Men han är ändå mer än nöjd. Tänk att han, oäktingen från Mora, står här och målar av en av världens mäktigaste män. Det hade ingen kunnat tro när han började sin konstnärliga bana med att tälja träfigurer hemma i Dalarna.

Anders Zorn träffade aldrig sin far

Anders Zorn föddes 18 februari 1860. Året innan hade hans mamma, Grudd Anna Andersdotter, arbetat med att skölja tombuteljer på ett bryggeri i Uppsala. Där hade den tyske bryggarmästaren Leonard Zorn fått upp ögonen för den söta dalkullan. Nio månader senare föddes lille Anders.

Pojken fick aldrig träffa sin far. Medan mamman fortsatte med sitt säsongsarbete växte Anders upp hos sina morföräldrar utanför Mora. När han vallade djuren brukade han roa sig med att tälja trähästar och andra figurer som väckte allmän beundran.

När Leonard Zorn avled 1872 lyckades Grudd Anna få ut ett arv på 3 000 kronor för den oäkta sonens räkning. Pengarna räckte för att betala tre års skolgång i Enköping, där pojken också fick undervisning i teckning. Som 14-åring ställde Anders Zorn ut sitt första verk på en slöjdutställning i Uppsala. Det var en träfigur som föreställde Karl XV till häst.

Antogs till Konstakademin

Med hjälp från fruarna till faderns före detta kollegor i bryggeribranschen kunde Anders Zorn fortsätta sin utbildning. De ordnade så att den begåvade dalpojken kunde utbilda sig till konstnär i Stockholm. 1875 blev han antagen till Konstakademin. Meningen var att han skulle utbilda sig till skulptör, men Zorn fastnade för akvarelltekniken. ”Nu var det slut med bildhuggeriet och både bänk och järn slumpades bort”, skriver han i sin självbiografi.

Anders Zorn och Emma Lamm på en bild från 1880. De gifte sig först 1895.

© Robert Roesler

 På elevutställningen 1880 ställde Zorn ut akvarellen I sorg. Porträttet av en ung kvinna med ett tunt flor över ansiktet vittnade om en imponerande skicklighet. ”Det är länge sedan vår unga svenska konst bjöd något så vackert och livgivande”, skrev en kritiker.

Framgången ledde till att Zorn anlitades som porträttmålare av Stockholms välbärgade borgerskap och började tjäna egna pengar. Med stolthet kunde han vända sig till fruarna i Bryggmästarföreningen och tala om att han inte längre behövde deras hjälp.

Hemlig förlovning med Emma Lamm

Genom porträttmåleriet träffade Zorn också sin blivande hustru, Emma Lamm. Hon kom från en rik judisk köpmansfamilj och de blev förälskade när Zorn målade ett porträtt av hennes systerson. Zorn var visserligen självförsörjande, men hans inkomster räckte inte till för att familjen Lamm skulle godkänna honom som svärson. Paret förlovade sig därför i hemlighet i maj 1881.

FLER ÖDEN OCH ÄVENTYR I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV

Vid den här tiden förväntades unga konstnärer åka utomlands för att utveckla sitt måleri. Medan de flesta av Zorns generationskamrater, till exempel Carl Larsson och Ernst Josephsson, reste till Frankrike valde Zorn i stället att bosätta sig i England. Hans plan var att göra karriär som porträttmålare, och han satsade stort. ”Det fick nu bära eller brista. Det gällde att slå sig fram, bära plank eller svälta ihjäl”, mindes han senare. Zorn köpte dyra kläder på kredit för att passa in i de förnäma salongerna och hyrde en ateljé på en fin adress. Investeringarna gav resultat och snart strömmade beställningarna in.

1885 kunde Zorn äntligen gifta sig med Emma Lamm och paret gav sig iväg på en lång bröllopsresa till bland annat Istanbul, Grekland och Italien.

Bodde i Mora och Paris

Året därpå köpte Zorn en bit mark i Mora dit han flyttade ett timmerhus från sin morfars gård. Paret tillbringade därefter somrarna i Sverige och resten av året utomlands, mest i Paris där de var bosatta i åtta år. Zorn övergick till att måla i olja och vann stor internationell ryktbarhet.

Två av Anders Zorns målningar: Vid Siljan från 1905 och porträttet av president Taft som fortfarande hänger kvar i Vita huset.

© Nationalmuseum & US government purchase

Från 1893 och framåt gjorde han sammanlagt sju resor till USA, där han blev förmögen på sitt porträttmåleri. I USA kände Zorn sig uppskattad. Han var en ”selfmade man” och hade förverkligat den amerikanska drömmen.

Hemma i Sverige plågades han däremot av mindervärdeskomplex. Trots framgångarna kände han sig aldrig riktigt accepterad av den snobbiga borgerligheten.

Byggde ut stugan i Mora

När makarna Zorn flyttade hem till Sverige 1896 byggde de ut stugan i Mora, som blev deras fasta punkt. Där målade Zorn många av de folklivsmotiv och nakenstudier som blivit hans mest kända verk. Han höll även stora fester och konstnärshemmet besöktes av kulturpersonligheter som prins Eugen och Albert Engström.

Paret Zorn umgicks också med Carl Larsson. I likhet med Zorn hade han uppnått en position som känd konstnär, trots att han kom från fattiga förhållanden. Carl Larsson och hans fru Karin hade ett lyckligt familjeliv med många barn. Emma och Anders Zorn var däremot barnlösa. Deras äktenskap tyngdes också av Zorns omåttliga alkoholkonsumtion och paret levde alltmer åtskilda. Medan Emma Zorn skötte hemmet och engagerade sig i hembygdsrörelsen var Zorn ofta på resande fot.

Målade Gustaf V och president Taft

Under 1900-talets första år nådde Zorn höjden av sin karriär. Bland annat fick han äran att måla porträtt åt änkedrottning Sofia och kung Gustaf V. 1911 gjorde han porträttet av president Taft som fortfarande, hundra år senare, hänger kvar i Blå rummet i Vita huset. Men i början av 1900-talet var konstidealen på väg att förändras och under de följande åren utsattes Zorn för kritik.

Anders Zorn med sin hustru Emma och mor Grudd Anna utanför Zorngården i Mora.

© Zornmuseet

Den nya generationen modernister kallade nedlåtande Zorns måleri för ”grosshandlarkonst” och anklagade honom för att anpassa sina verk efter vad som efterfrågades av penningstinna beställare. Han hamnade på kollisionskurs med unga målare som Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén.

Extratåg till begravningen

Zorns utsvävande leverne tog också ut sin rätt. De sista åren av sitt liv var han svårt alkoholiserad och led av fetma. Sommaren 1920 rapporterade en god vän från Zorns årliga segelsemester i Stockholms skärgård att konstnären är ”alldeles slut efter supning
i Sandhamn och har ej kunnat måla på hela tiden”. Den 22 augusti samma år avled Anders Zorn på Mora lasarett vid 60 års ålder.

Begravningen i Mora kyrka förrättades av ärkebiskop Nathan Söderblom. Ceremonin var så välbesökt att man satte in extratåg från Stockholm för att alla gästerna skulle komma fram i tid.

Publicerad i Släkthistoria 11/2019

Anders Zorns mor Grudd Anna Andersdotter kom som hela sin släkt från byn Utmeland. Den är mest känd för att Gustav Vasa ska ha gömt sig där under sin flykt 1520. I bakgrunden syns Utmelandsmonumentet som byggdes till minne av händelsen.

© Zornmuseet & Lindholm

Fakta: Anders Zorns mor från Utmeland

Grudd Anna Andersdotter föddes i byn Utmeland som ligger utanför Mora. Så långt det går att följa hennes släkt bakåt i kyrkböckerna så kom de alla från den byn och detta utan att de i något led var närmare släkt med varandra.

Enda undantaget var Anders Zorns morfars farmor Kerstin Matsdotter som föddes i byn Winäs som ligger i samma församling, men flyttade till Utmeland med sina föräldrar innan hon gifte sig. 

Byn är annars berömd för sin roll i berättelserna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Enligt dessa var det i en källare i byn som Tomt Margit Larsson år 1520 gömde den unge Gustav när han var på flykt undan de danska knektarna.

1860, samma år som Grudd Anna födde sin son Anders, invigdes Utmelandsmonumentet – en byggnad till minne av händelsen. Den ritades av arkitekt Fredrik Vilhelm Scholander och utsmyckades med målningar av konstnärerna Johan Fredrik Höckert och Edvard Bergh samt av kronprins Karl. Vid invigningen hade prinsen blivit kung under namnet Karl XV, men fick på grund av sjukdom representeras av sina bröder August och Oscar.

Publicerad i Släkthistoria 11/2019

Anders Zorn träffade aldrig sin far, Johann Leonard Zorn. 

© Zornmuseet

Fakta: Bayerska bönder på faderns sida

Bryggarmästaren Leonhard Zorn dog i Helsingfors 1872 utan att ha träffat sin då tolvårige son Anders. Han hade mött hennes mor i Uppsala dit han kommit från byn Uettingen utanför Würzburg i Bayern.

50 år senare, 1922, publicerades en utredning av släkten Zorn i tidningen Svenska Pressen. Under rubriken »Zorns frankiska förfäder» berättar signaturen »Resare-Jan» om ett möte med en fru Walther i byn Uettingen. Hon presenterade sig som syssling till Anders Zorn och visade stolt upp några vykort som hon fått från den berömde konstnären.

Fru Walther hade också i sin ägo en släkttavla som gick tillbaka till 1600-talet. Först i den stod Andreas Zorn som fick sonen Leonhard 1674. Därefter följde tre generationer bönder innan Anders Zorns farfar, Johann Phillip Zorn, utvidgade verksamheten till att även omfatta ölbryggning och kaggtillverkning. Detta bekräftas av skribenten som fann honom antecknad i den lokala kyrkboken som »Bauer und Büttnermeister». Denne Zorn arrenderade senare ett ölbryggeri i Würzburg.

När han avled 1849 gifte sig hans änka Anna Margareta Schmidt om med en betydligt yngre man och enligt fru Walther gjorde detta hennes vuxna barn så upprörda att de alla lämnade hembygden. En av dem reste till USA och blev framgångsrik bryggare i Michigan medan Leonhard Zorn flyttade till Uppsala där han drygt tio år senare skulle bli far till en blivande konstnär.

Publicerad i Släkthistoria 11/2019

Läs också

Kanske är du intresserad av...