Fadern fanns i domböckerna
Med både DNA-test och domböckernas stämningsansökningar känner sig Karin Lundhgren tämligen säker på att bruksbokhållaren Clas Hubert Garneij är far till pigan Märta Ströms oäkta lilla gossebarn.
Natten mellan fjärde- och femtedag jul år 1767 föder 21-åriga Märta Ström i Fjolsta, Attmars socken, en son som hon ger namnet Clas Hubert. Barnmorskan som är med under födseln vittnar senare om varför pojken får just namnet Clas Hubert – och prästen Jöns Starin tycks ha haft ett finger med i spelet.
Pojkens förnamn kommer exakt 250 år senare att leda till ett idogt släktforskande som skapar nya kontakter och blottlägger en historia vars upplösning finns i en renoverad dombok på Riksarkivet och vars detaljer idag hade platsat i #metoo.
Som nybörjare inom släktforskningen hämtade jag många uppgifter från nätet för att bygga mitt släktträd. Därefter började jag leta i originalkällor. I födelse- och dopboken för Attmar fanns uppgifter om min släkting Clas Hubert Boman född 28 december 1767. Hans mor var Märta Persdotter Ström.
Intill pojkens namn stod även noteringen ”oägt” och i kolumnen för föräldrarnas namn ”Sine patre” (utan far). Detta stämde inte med uppgifterna jag hittat på nätet som angav smeden Henrik Boman som far.
Googlade "Clas Hubert"
Unge Clas Hubert var född utanför äktenskapet. Namnet Clas Hubert var udda och passade inte alls in bland alla Per, Nils och Lars som kyrkboken var full av. Högst troligt var namnet en ledtråd till vem som var pappa till Clas Hubert.
Jag googlade på namnkombinationen ”Clas Hubert” samt årtalet och fick genast upp en person vid namn Clas Hubert Garney (Garneij) född 1742 och jämnårig med Märta Ström som var född 1746. På svenska vallonsällskapets webbsida hittade jag släkten Garneij och mejlade huvudmannen, Stefan Sörensson. Jag presenterade hypotesen att Clas Hubert Garneij skulle vara den utomäktenskaplige pojkens far.
Stefan blev genast intresserad av att undersöka detta närmare och vi började på varsitt håll leta samband mellan Märta Persdotter Ström och Clas Hubert Garneij samt smeden Henrik Boman, som Märta flera år senare fick två döttrar med.
Bruksbokhållare Garneij
Clas Hubert Garneij var verksam som bruksbokhållare vid Galtströms bruk utanför Sundsvall 1766–68 och kunde haft ärenden till Sörfors bruk i Attmar. Sörfors bruk ligger några kilometer från Märtas hemby, Fjolsta, och bruket var vid denna tid under uppbyggnad.
På Kulturarv Västernorrlands hemsida står det: ”Vid sydändan av sjön Marmen i Matfors ligger Sörfors bruk som anlades 1767 av Galtströms brukspatron J Smaraeus. Orsaken till etableringen var en bekvämare koltillförsel – Sörforstrakterna hade orörda, stora skogsområden medan skogarna omkring Galtström blivit ganska illa åtgångna efter 70 års bruksrörelse.”
Det verkade sannolikt att brukspatron Smaraeus ville ha sin bruksbokhållare, Clas Hubert Garneij, med sig när han startade det nya bruket vilket anlades samma år som gossebarnet Clas Hubert föddes. Garneij syns i kyrkoräkenskaperna i Attmar redan 1766 och uppträder sedan som dopvittne i socknen.
Från mantalslängderna 1769–73 vet vi att Märta Ström tjänade som piga på Sörfors bruk. Sannolikheten att Garneij och Märta Ström skulle ha träffats verkade allt större, men något bevis hade vi fortfarande inte.
Domböckerna uppbrunna
Utomäktenskapligt sex var ett brott. I Attmars kyrkoräkenskaper står antecknat att Märta Ström den 6 mars 1768 har ”betalt för lägersmåhl 6 riksdaler”. Barnafadern borde ha betalat det dubbla, men någon sådan post hittade vi inte. Kanske gjorde paret upp i godo?
Domböckerna var självklart nästa steg eftersom sex utanför äktenskapet vid den här tiden var ett brott. Jag upptäckte till min besvikelse att de aktuella domböckerna hade brunnit upp vid den stora Sundsvallsbranden år 1888. Stefan försäkrade att vi istället skulle kunna söka i de renoverade domböckerna.
Jag var till att börja med skeptisk eftersom jag vid den tidpunkten inte hade klart för mig att de renoverade domböckerna var avskrifter, utan såg framför mig hur vi skulle leta efter barnafadern i sotflagor efter Sundsvallsbranden.
Test av Y-DNA gick i stöpet
Kan DNA-test ge svaret? De renoverade domböckerna fick vänta eftersom både jag och Stefan bor långt ifrån Stockholm. Istället försökte vi hitta en rak manslinje från Clas Hubert Boman för att om möjligt testa en sådan manlig släktings Y-DNA och jämföra med en Garneij-ättlings.
Till att börja med såg det hoppfullt ut eftersom Clas Hubert Boman fick flera söner, men i senare generationer övervägde döttrar och barnlöshet. Det sista hoppet var Walter Boman som emigrerat till USA. Jag kontaktade en släkting i USA och fick veta att Walter endast hade fått en dotter. Vi övergav därför tanken på att Y-DNA-testa raka manslinjer.
Istället prövade jag mest på skoj att söka efter namnet Garneij bland mina träffar på Family Tree DNA. Jag fick fem matchningar som alla var släkt med Clas Hubert Garneij. Det närmsta uppskattade släktskapet var fyrmänning-sexmänning. Detta stärkte oss i att vi var på rätt spår, även om det inte kunde uteslutas att DNA-släktskapet hade andra orsaker.
Renoverade domböckerna
Den 31 oktober 2017 besökte jag och Stefan Sörensson Riksarkivet i Marieberg för att undersöka de renoverade domböckerna. Jag insåg snabbt vilket klokt beslut det varit att besöka arkivet tillsammans med Stefan eftersom det inte är någon lätt uppgift för en nybörjare att tyda domböcker från 1700-talet. Både handstilen och ordvändningarna bjöd motstånd, men tack vare Stefans erfarenhet och skicklighet hittade vi snart den första paragrafen som rörde Märta.
Drängen Carl Persson Häggbom har stämt pigan Märta Persdotter Ström för ett mösstyg samt lägersmålsbeskyllning. Saken avhandlas vid tinget den 1 december 1767. Märta kan inte närvara på grund av sitt höggravida tillstånd och ursäktar sig brevledes.
Det framkommer att Carl friat till Märta och gett henne ett mösstyg, ”men sedan hon med lägersmål sig förbrutit, ej ville med henne vidare ägtenskap söka, utan fordrade betalning för mösstyget”. Carl var med andra ord en besviken friare som, när Märta legat med en annan och till råga på allt blivit gravid, ville ha betalt för friargåvan, ett mösstyg. Lägersmålsbeskyllningen, att Märta ska ha uppgett Carl som barnets far, avhandlas inte.
Garneij pekas ut som far
Häradsrätten skjuter upp fallet till nästa ting då även Märta förväntas kunna delta. Vid tinget den 25 februari 1768 infinner sig både Märta och Carl. Märta erkänner att hon har fått ett mösstyg av Carl Persson Häggbom och erbjuder sig att betala det. Hon nekar till att ha uppgett Carl som barnets far, utan ”woro bruksbokhållaren wälbetrodde Claes Hubert Garneij fader till det af henne framfödde Piltebarn, hwarföre hon ock låtit honom til detta Ting instämma”.
Äntligen hade vi kopplingen mellan Clas Hubert Garneij och Märta Persdotter Ström. Carl Persson nöjde sig med att få betalt för mösstyget och hade inte något mer att säga om lägersmålsbeskyllningen. Sorti för Carl Persson och entré för ”Wälbetrodde bruksbokhållaren” Clas Hubert Garneij.
Stämningar och motstämningar
Den 29 februari 1768 behandlar tinget fallet Ström/Garneij. Clas Hubert Garneij har kontrat med att stämma Märta för falska beskyllningar och även instämt prästen Jöns Starin för att denne spridit rykten i Attmar om att Garneij är far till Märtas barn. Både Märta Ström och Starin har svarat med ”genstämningar”. Märta för att Garneij ska bekosta barnets uppehälle och Jöns Starin för ”ohemul lagsökning”. Enligt Märta har lägersmålet skett i Sörfors by i slutet av mars månad 1767 då hon betjänade Garneij med städning och klädtvätt.
Domen var över tre sidor lång och när Stefan läste högt där på Marieberg var det som att ta del av ett spännande drama där vi andlöst väntade på upplösningen. Märta Persdotter hade enligt lag uppgett vem som var barnafader och instämt honom till tinget.
Garneij hade kallat en rad vittnen som skulle intyga att Märta legat med andra män och kronolänsman Thunfors, som företrädde både sig själv och komminister Jöns Starin, hade även han kallat in vittnen som skulle intyga att Märta legat med Clas Hubert – men inte med andra män.
Vittnen om Märtas sexliv
Det första vittnet är barnmorskan Margreta Olofsdotter som berättar att Märta i barnsnöden bekänt att ”Garneij wore fader til det då framfödde barnet”.
Därefter följer urmakare Grusell som vittnar om att han vid Andersmässotiden, 30 november 1766, följt Clas Hubert hem till Märta Ströms mor för att hämta ren tvätt. Clas Hubert lade sig då hos Märta i hennes säng i förstugan, berättar Grusell, men sedan följde Clas Hubert med Grusell därifrån.
Urmakaren säger också att han på pingstdagen klockan fyra på morgonen kommit in i den bod på Sörfors där Märta hade sin säng och hittat drängen Anders Jöransson i Märtas säng. Anders sa att han nyss hade kommit dit från sitt hem i Westergård, uppger Grusell.
Märta styrker Anders Grusells berättelse. Hon intygar att Anders Jöransson helt nyligen kommit in i boden men alltså inte legat hos henne hela natten utan bara kastat sig på sängen. Smederna Öberg och Isak Olofsson som har kallats in som vittnen för Märtas sak har av någon dunkel anledning inget att förtälja.
Pigan Anna Christiansdotter berättar däremot att hon förra våren delat rum med Märta men aldrig märkt att Märta haft sänglag med någon. Nils Jöransson vittnar i sin tur om att han aldrig sett Märta ligga tillsammans med manfolk ”i en och samma säng eller annorstädes”.
"Aldrig sett Garneij till sängs med Märta"
Det sista vittnet, Lars Jöransson, skildrar hur han vid vinter-Mattsmässotiden 1767 en kväll vid niotiden kommit in i Garneijs kammare och då funnit Märta tillsammans med Herr brukspatronen Ehrengren i sängen, ovanpå fällen, brukspatronen avklädd sånär som på byxorna och Märta utan tröja (det vill säga utan ytterplagg). Lars Jöransson säger att han däremot aldrig sett Garneij till sängs med Märta, trots att han, Märta och Garneij bott i samma gård.
Märta berättar att anledningen till att hon legat i sängen tillsammans med brukspatronen var att han kastat henne i sängen när hon höll på att bädda den och sen själv lagt sig i sängen, men att Märta genast stigit upp. Lars Jöransson berättar också att han och Garneij någon gång mellan Mattsmässotiden och vårfrudagen under flera nätter legat i fähuset för att skjuta rävar. När de en natt kom tillbaka in i gården hade Märta legat i Garneijs säng. Detta hade gjort Garneij så förtretad att han gått ut igen till fähuset och sovit där.
Ord mot ord
Utan tvekan står ord mot ord i det här fallet. Bilden vi får av Märta är att hon var populär hos männen, kanske vacker, kanske flörtig? Herrarna tar sig friheter. Här är inte mindre än tre män som ser till att hamna i samma säng som Märta, varav en, brukspatronen Ehrengren, till och med kastar henne i sängen. Men när hon själv tar initiativet och lägger sig i Clas Huberts säng blir han förtretad och avvisar henne. Blev Garneij förnärmad på riktigt, hade han tröttnat på henne eller ville han bara hålla skenet uppe inför Lars Jöransson?
Händelsen utspelas enligt vittnet Jöransson någon gång mellan Mattsmäss den 24 februari och vårfrudagen den 25 mars 1767. Med andra ord är det kring den tid då befruktningen bör ha ägt rum och vid samma tid som Märta skött tvätt och andra sysslor åt Clas Hubert Garneij. Samtidigt kan Märta ännu inte ha känt till att hon var gravid när hon la sig i Clas Huberts säng.
Hon uppger själv vid tinget att de legat med varandra i slutet av mars året innan. Barnet föds nio månader senare, den 28 december. Vi kan alltså utesluta att Märta ville locka Garneij i säng för att senare kunna anklaga honom för att vara far till ett barn som hon redan väntade med någon annan.
"Wälbetrodd" man mot "quinsperson"
Jag tror att de hade en affär som kanske började redan när Clas Hubert i slutet av november 1766 la sig i Märtas säng hemma hos hennes mor. Clas Hubert betecknas i protokollen som ”wälbetrodd” medan Märta tituleras ”Quinspersonen”. Clas Hubert är tveklöst av bättre familj. Han har studerat vid Uppsala universitet och kommer från ett burget hem. Märta är uppväxt i ett torp i Attmar och tjänar som piga. Klass- och maktskillnaderna är uppenbara. Clas Hubert har ett överläge och Märta råkar i olycka.
Ur den synvinkeln har jag svårt att tro att en simpel piga skulle vara fräck nog att bortse från klasskillnaden och lägga sig i en fin herres säng om det inte vore så att de redan hade inlett en kärleksrelation.
Tinget konstaterar att barnmorskan visserligen vittnat om att Märta bekänt att Clas Hubert Garneij var far till det framfödda barnet, men att vittnesmålet grundar sig på Märta Ströms egen bekännelse , ”Hvilken ehuru den skiedt under barnsnöden”, inte kan gälla för bevis.
Märta döms – Garneij går fri
Vidare finner häradsrätten att ”Garneij icke en gång kunnat derom öfwertygas, at han med Märtha legat tilsammans, innan hon med barn blef rådd” men att det bevisats att Märta haft sänglag med andra ”ehuru hon dem från kiötslig beblandelse aldeles befriat”. Märtas vittnesmål kan rätten alltså helt bortse från medan Clas Hubert kan luta sig mot att ingen kunnat övertyga honom om att han legat med Märta. Ord står mot ord, men orden väger olika tungt. Slutligen finns enligt tinget för Märtas brott, lönskaläge, ett tydligt bevis – det framfödda gossebarnet! Märta döms därför till böter och till bikt och avlösning i kyrkans sakristia.
Garneij går fri och avstår storsint sin talan mot Jöns Starin. Vid samma ting utfärdas respass för Garneij. ”Bruksinspectoren Garneij förpassad till Fridhammars bruk i Kopparbergs län” Ett år senare vid Bäcka bruk gör Clas Hubert Garneij pigan Christina Olsdotter Orsell med barn. De gifter sig några månader innan barnets födelse. Garneij slutar sina dagar som häradsdomare på Hansjö bruk i Orsa socken.
Möjligheterna att med säkerhet fastslå att Clas Hubert Garneij var far till pojken som föddes i mellandagarna år 1767 är tillsvidare uttömda, även om jag och Stefan känner oss säkra på att så är fallet. I dombokens referat från tinget framställs Märta som en ung kvinna som är lätt på foten, medan den välbetrodde Clas Hubert Garneij tycks helt oförvitlig.
Publicerad i Släkthistoria 10/2018
Vill du se din släkthistoria i tryck?
Har du också en spännande släkthistoria att berätta? Skicka den till red@slakthistoria.se så kanske den blir publicerad i tidningen Släkthistoria. Om du bifogar relevanta bilder ökar chansen att din berättelse kommer med. Skriv gärna Min släkthistoria i ämnesraden.