Stämningslistorna kan ge svar på vem som är far

Att domböcker är viktiga källor, till exempel för att få reda på oäkta barns fäder, är välkänt. En mindre känd källa i domstolsarkiven är de inneliggande handlingarna. Dessa består av olika bilagor till domboken. Det kan handla om brev och andra inlagor, som kan innehålla mer detaljerade upplysningar om personer.

En speciellt intressant källa bland bilagorna är stämningslistan. Den innehåller alla mål som skulle tas upp. Därmed kan den bland annat fungera som en ersättningskälla om domboken saknas. I listan går att se vilka mål som skulle tas upp, men oftast inte vad besluten blev.

Lägersmål syns i stämningslistan

Eftersom faderskapsmål togs upp vid domstolarna är det en av de saker man kan hitta i stämningslistan. Det handlar egentligen om så kallade lägersmål, det var olagligt med utomäktenskapliga förbindelser och bägge parter kunde dömas. Oftast togs de upp när det hela lett till att kvinnan födde barn, då hade man ju ett tydligt bevis på vad som hade hänt.

I städer hade man förutom rådhusrätten ofta en lägre rätt, kämnärsrätten. I så fall var det där man tog upp lägersmålen. I Stockholm, där det fanns flera kämnärsrätter, var lägersmålen så vanliga att man ibland hade en separat stämningslista för dem, en lägersmålsbok. Dessa återfinns bland ”Diarium över kriminalmål”. Ibland finns det även register till boken, vilket förstås underlättar. I huvudsak är det de kvinnor som stämde in barnafadern som omnämns.

Lägermålsboken genväg till fadern

På bilden ovan intill ser vi tre exempel på stämningar i lägersmålsboken 1766. Typiskt sett strök man målet i stämningslistan när det hade tagits upp, vilket vi kan se med den mittersta stämningen. För de strukna målen brukar det finnas en hänvisning till den dag när målet togs upp. I detta fall finns dessutom ytterligare upplysningar, om att mannen erkände och att båda sakfälldes, vilket betyder att de fick böta.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Lägersmålsboken kan alltså vara en genväg för att hitta det oäkta barnets far. Dessutom finns här även de stämningar som av en eller annan anledning aldrig togs upp i rätten. Detta kan alltså i sådana fall vara enda källan där man kan finna vem kvinnan pekade ut som far till barnet. Ett sådant fall verkar det vara i första stämningen på bilden här intill, vilken för övrigt visar att det i detta fall var församlingens klockare som stämt in paret.

Målet togs upp där brottet skedde

Det sista exemplet på bilden illustrerar en annan viktig sak vid lägersmål. Målet hade hänskjutits hit från en annan av Stockholms kämnärsrätter. Det beror på att brottmål alltid skulle avgöras där brottet skedde. Lägermål skulle inte avgöras där kvinnan bodde vid födseln utan där hon bott nio månader tidigare.

I detta mål hade kvinnan flyttat under graviditeten och målet hade alltså först tagits upp vid fel domstol. Detta kan ibland vara en anledning till att man inte hittar något i den dombok där man förväntar sig att ett mål skulle tas upp.

Publicerad i Släkthistoria 2/2018