Släktforskarskolan: Domstolar

Från det forntida tinget till dagens tingsrätt har domstolarna behandlat brottsmål och tvister. Men fastighetsköp, bouppteckningar och konkurser finns också i deras arkiv.

Tinget har en lång historia. Redan i de isländska sagorna löstes konflikter och skipades rättvisa på tingen. Dessa allting, som hade sin motsvarighet även i de svenska landskapen, skötte om lagstiftning, rättskipning och förvaltning. Lagarna och bestämmelserna traderades muntligt.

De olika landskapen i Sverige höll sig med egna lagar och på medeltiden skrevs de ned. Den äldsta bevarade är Västgötalagen.

Häradsrätt från 1300-talet

Häradsrätten fanns som begrepp redan under 1300-talet, och användes ända tills tingsrätterna grundades 1970. Häradsrätten leddes av en häradshövding, sedan 1970 kallas denne lagman. Till att döma utsågs tolv nämndemän, eller tolvmän som de också kallades. Fram till 1823 utsågs de av domaren och därefter av sockenstämman, och senare av kommunen.

Härad och häradsrätt var begrepp i Götaland och Svealand, utom större delen av Dalarna. I Roslagen kallades motsvarande instans skeppslag och i Bergslagen bergslag. I övriga Sverige hette det tingslag.

Häradsrätten eller motsvarande sammanträdde i äldre tider tre gånger per år, och en dombok upp­rättades vid varje tillfälle. Däremellan kunde inkallas extra ting, så kallat urtima ting.

Rådhusrätt och kämnärsrätt

Städernas motsvarighet till häradsrätten var rådhusrätten, eller rådstuvurätten. Den leddes av en borgmästare eller justitieborgmästare.

Fram till mitten på 1849 fanns i städerna en lägre instans, kämnärsrätten, som dömde i enklare mål. Andra specialdomstolar i städerna var accisrätten som hade hand om tullar och acciser, det vill säga avgifter på tillverkning, och hallrätten som dömde om manufakturer och fabriker. Laga skiftet krävde sin egen domstol, ägodelningsrätten, som infördes 1828.

De flesta specialdomstolar avskaffades i mitten av 1800-talet. Liberala idéer om allas likhet inför lagen gjorde att rättsväsendet stramades upp.

En högre instans i rättskipningen uppstod när hovrätterna infördes. Svea hovrätt var först, 1615, nitton år senare grundades Göta hovrätt. Övriga hovrätter som finns i dag grundades på 1800- och 1900-talet. Lagmansrätten var en instans mellan häradsrätten och hovrätten, som i huvudsak ägnade sig åt överklagade tvistemål. Även denna rätt försvann i mitten av 1800-talet.

Högsta domstolen från sent 1700-tal

Ytterligare en möjlighet att överklaga till högre instans uppstod med Högsta domstolen (HD) som inrättades av kung Gustav III 1789.

I alla dessa instanser finns intressanta arkiv. Domböckerna är den centrala handlingen. Det fördes en bok vid varje ting, där alla brottmål och tvistemål finns grundligt behandlade med förhör och domar. De så kallade inneliggande handlingarna innehåller ofta intressanta bilagor. Saköreslängden är en uppräkning av dem som dömts till böter.

Affärer och uppgörelser är också behandlade i rätten. Konkurshandlingar innehåller spännande detaljer. Försäljning av fast egendom har behandlats i rätten sedan Magnus Erikssons landslag på 1300-talet.

Från 1734 skulle en fastighetsöverlåtelse uppbjudas på tre ting innan köpet var klart. I dessa köpehandlingar kan finnas intressanta upplysningar.

Dessa handlingar och till exempel testamenten kan finnas i de så kallade småprotokollen, som från 1700-talet bröts ut ur domböckerna och blev en egen serie.

Svårlästa domböcker

De handskrivna domböckerna från 1700-talet och tidigare kan vara en utmaning att läsa. De finns i domstolarnas arkiv hos landsarkiven, och finns i ökad utsträckning att läsa digitalt hos SVAR och Arkiv digital.

En del gamla domböcker har tryckts som böcker. I en del fall finns personregister uppförda så att man lättare kan hitta den man söker. Landsarkiven har upplysningar om detta, och en del finns på SVAR eller i CD-form.

Diskussionsforat Anbytarforum har under fliken Källor/Domböcker trådar om sådan information och även en tråd om digitaliserade domböcker.

I rådhusrätternas arkiv finns också många handlingar från styret av staden. Handelsregister, passjournaler, röstlängder och gästgiveridagböcker är exempel på sådant intressant material.

Ledtrådar för att hitta vägen till domboken kan vara husförhörslängden där det kan finnas en anteckning som leder till ett visst ting. Att titta i saköreslängden kan vara ett snabbare sätt att hitta en person än att läsa igenom hela domboken, förutsatt att denne blev bötfälld. Den finns ofta efter protokollen i domboken, i de fall längden inte utgör en egen serie.

Domstolsarkiven i urval

Med Riksarkivets koder

A I: Domböcker

A II: Småprotokoll
A III: Syneprotokoll

C I: Bo- och hemskillnadsregister

C II: Förmyndarskapsböcker

CIII: Lagfartsregister

C V: Konkursdiarier

C VII: Saköreslängder

F I: Inneliggande handlingar

F II: Bouppteckningar

F IV: Konkursakter

F V: Förmyndarskapshandlingar