Ägde dragonen hästen han red?
Vår expert svarar på frågor om Skånska Dragonregementet (K 6). Det genomgick en imponerande utveckling från havremotoriserat infanteri till kavalleri under 1700-talet.
En officer vid Skånska dragonregementet svingar sin sabel år 1840.
Läsarfråga
I min släktforskning har jag stött på dragonen Mårten Lundstedt (1774– 1849) från Veberöd. Även hans son Jöns Frid (1812–89) blev dragon. Jag undrar om de hade egen häst, eller om hästarna tillhörde regementet? Hur var de klädda, och vilken övrig utrustning hade de? I husförhörslängderna står det inget om att de bodde på soldattorp.
Kavalleriregementen
En dragon var en beriden soldat, kavallerist, som länge red fram till stridslinjen för att där sitta av och slåss till fot. Man kan tala om ett snabbt, havremotoriserat, infanteri.
Men under 1700-talet utvecklades dragonerna alltmer mot att rida till strid på hästryggen och då gärna på så stora hästar som möjligt. Dragonerna utgjorde ett tungt anfallsvapen, till skillnad från de lättare husarerna som red snabba hästar och istället spanade eller gjorde räder mot fienden, för att sedan dra sig tillbaka.
I Skåne organiserades i början av den svenska tiden två kavalleriregementen, av vilka det Södra skånska kavalleriregementet var ursprunget till dragonregementet. Det bytte namn till Skånska karabinjärregementet 1805 och slutligen till Skånska dragonregementet (K 6) år 1833.
Regementets tio skvadroner med runt tusen man var indelt i nordöstra, östra och södra Skåne. Det andra kavalleriregementet, Norra skånska kavalleriregementet och senare Skånska husarregementet (K 5) hittar vi i den västra delen av landskapet.
Anledningen till att de inte placerades i söder respektive norr, som namnen antyder, var att båda regementena behövde tillgång till betesmöjligheter i Göingebygden.
Vår expert svarar: Hästen tillhörde rusthållsbonden
De flesta indelta soldater och ryttare försågs med soldattorp, men långtifrån alltid och det varierade kraftigt mellan olika delar av landet.
I Skåne var det vanligt att ryttaren bodde på en rusthållsbondes gård. Frågeställarens dragoner kom från Veberöd. Om de bodde där som dragoner tillhörde de Överstelöjtnantens skvadron och efter 1833 Torna skvadron.
Regementet övades på Ljungbyhed och vid Herrevadskloster innan de 1897 flyttade in till kaserner i Ystad. År 1928 slogs K 6 ihop med de då två andra skånska kavalleriregementena till ett, men då var indelningsverket redan avskaffat.
Hästen tillhörde rusthållsbonden som vid behov skulle ersätta den och i gengäld fick skattebefrielse. I början av indelningsverket fanns en särskild hingsthållning organiserad med ofta tre hingstar per skvadron, för att garantera tillväxten.
Under 1800-talet byggde armén ut ett remontväsende, och i Skåne kunde man falla tillbaka på goda hästhållningstraditioner i Flyinge. Uppgifter om regementets historia, utrustning med mera finns i Carl Gustaf von Platens Kungl Skånska dragonregementets historia (i flera band 1901–47).
Publicerad i Släkthistoria 8/2023
