Anrik skrift kan hjälpa genealogen
Släktforskare vill ofta veta mer om en person och då kan Personhistorisk tidskrift visa sig vara användbar. Ända sedan 1898 har den kommit ut med biografiska artiklar om historiska svenskar.
Släktforskaren Magnus Bäckmark tar ofta flera kliv uppför bokstegen till en av hyllorna i Riddarhusets bibliotek för att plocka ner en inbunden årgång av Personhistorisk tidskrift.
Under tidskriftens första tid var det genealogiska perspektivet mer framträdande i Personhistorisk tidskrift än vad det är nu, men fortfarande är det ständigt närvarande. Släktforskaren Magnus Bäckmark ser en poäng med att innehållet i tidskriften fokuserar på biografisk forskning.
– Många artiklar i Personhistorisk tidskrift bjuder på genealogiskt intressanta detaljer och fördjupad förståelse för sociala och kulturhistoriska aspekter som är av värde för oss släktforskare, menar han.
Aktuella och äldre årgångar
Han vänder sig ofta till både aktuella och äldre årgångar av tidskriften för att belysa frågor som dyker upp i forskningen. Som huvudförfattare till mastodontverket Riddarhusets vapensköldar hade han anledning att återkommande konsultera Personhistorisk tidskrift.
Flera av de artiklar han använde är författade av Hans Gillingstam och Jan Liedgren. De var verksamma vid Svenskt biografiskt lexikon respektive Svenskt diplomatarium och "tävlade" om att förse Personhistorisk tidskrift med värdefulla genealogiska klarlägganden om personer som levde under 1500- och 1600-talen.
Jan Liedgrens uppsats om adliga ätten Lind af Hagebys äldre historia publicerades i tidskriften 1949, och hör till de mest uttömmande artiklar som Magnus Bäckmark använde i arbetet med vapensköldarna.
– Artikeln är ett bra exempel på det slags utredningar som skapar klarhet i var en släkt kommer ifrån och vilket dess släktnätverk har varit. Källmaterialet från denna epok är magert och snårigt, och äldre okritiskt sammanförda genealogier dras dessutom med förvanskningar och önsketänkande, säger han.
Artiklar med detaljfakta
I rollen som släktforskare uppskattar Magnus Bäckmark artiklar med detaljfakta som belyser levnadsöden – och samtidigt tipsar om mindre kända källtyper.
– Det kan vara bortglömda dagböcker, prästrelationer och opublicerade brevväxlingar som kastar ljus över personers verksamhet och inbördes förhållanden. Ju äldre desto bättre, tycker han.
Som medlem i Personhistoriska samfundet stöder Magnus Bäckmark en verksamhet som ligger honom varmt om hjärtat. Personhistorisk tidskrift får han på köpet. Varje nytt nummer åker upp och ner ur portföljen på tågresorna mellan hemmet och jobbet.
Hanna Enefalk är redaktör för tidskriften som skriver allt mer om vanliga människor.
– Vi har dels börjat intressera oss allt mer för vanliga människor i historien, dels överlåtit genealogierna till andra publikationer. Läsaren får fortfarande information om en del familjeförhållanden i våra texter, men de renodlade släktutredningarna har försvunnit, säger Hanna Enefalk.
Genom åren har Personhistorisk tidskrift publicerat texter om hundratals personer. Med litet tur kan läsaren hitta en artikel om en släkting, eller där en släkting nämns.
Personhistorisk forskning
På Personhistorisk tidskrifts webbsida, som man kommer åt via Personhistoriska samfundets webbsida, finns ett personregister över äldre årgångar.
Huvudman för Personhistorisk tidskrift är Personhistoriska samfundet. Under de närmare 150 år som samfundet och dess föregångare Svenska autografsällskapet existerat har policyn justerats vid flera tillfällen.
Sedan 2002 är ändamålet att "väcka och underhålla intresset för personhistorisk och biografisk forskning". Efter en nedgång under 1970-talet finns numera ett stort och ökande intresse för forskning och publicering inom området personhistoria.
Hoppas på fler medlemmar
– Bokhandelsdiskarna ger syn för sägen, men trenden omfattar också bidrag av mindre omfång. Även de populärhistoriska tidskrifterna har idag ett stort biografiskt inslag, säger Personhistoriska samfundets ordförande Leif Gidlöf som hoppas att trenden också leder till fler medlemmar.
Han kan inte precisera hur många aktiva släktforskare det finns bland dagens medlemmar.
– Men jag vill gärna framhålla att intresset för släkten numera ofta leder till personhistoria, lokalhistoria och kulturhistoria i vidare mening. Källorna är lättare åtkomliga och ren genealogi blir mer av en utgångspunkt än resultat i sig, säger han.
Publicerad i Släkthistoria 11/2020
Artiklarna i Personhistorisk tidskrift kan både handla om adelsfamiljer och andra historiska svenskar. Historikern Annika Sandén skrev exempelvis en artikel om familjer där bödelsyrket har gått i arv.
Vetenskaplig förening bakom tidskriften
Personhistoriska samfundet är en vetenskaplig förening med huvuduppgiften att utge Personhistorisk tidskrift.
Några gånger per år arrangeras också föredrag och temakvällar. Föregångaren hette Svenska autografsällskapet och grundades 1876.
Namnbytet skedde 1905. Från början var inriktningen att väcka och underhålla intresset för såväl personhistoria som genealogi och heraldik. Detta återspeglades länge i Personhistorisk tidskrift.
Enligt den senaste antagna stadgan från 2002 är samfundets ändamål att "väcka och underhålla intresset för personhistorisk och biografisk forskning." Mer information på webbsidan personhistoriskasamfundet.org
