Långaryd – utgångspunkt för världens största kartlagda släkt

Per Andersson utredde också sina andra släktsidor, men det var på morfaderns linjer som släkten växte som mest.

När han påbörjade sin utredning handlade släktforskning fortfarande om att besöka pastorsexpeditioner och landsarkiv för att söka i gamla kyrkböcker och andra handlingar. Eftersom han då bodde i Mjölby hade han nära till landsarkivet i Vadstena, där han under flera år tillbringade åtskilliga timmar på kvällar, helger och lov.

Per började kartlägga ättlingarna till sex av länsmansparets åtta barn som blev vuxna och fick ättlingar. Redan tidigt började de olika släktleden korsas och idag finns det många som härstammar från stamföräldrarna på många olika sätt, som mest längs hela tolv linjer.

Efter drygt tio års forskande gav Per Andersson 1988 ut boken Långarydsättlingar med en sammanställning av det släktmaterial som han hade forskat fram.

Boken fick under de följande åren flera utökade utgåvor i takt med att intresset för Långarydssläkten spred sig.

Många ättlingar som hade hittat sina förfäder i Pers böcker hörde av sig. I flera fall kunde de bidra med nya uppgifter om sina släktingar, vilket kompletterade släktträdet ytterligare och spädde på intresset hos ännu fler.

När en släktgren var utredd skickade Per Andersson alltid korrektur till släktingar inom den grenen som han hade fått kontakt med. Ofta ledde detta till att nya uppgifter kunde läggas till.

– 1991 kunde vi hålla ett släktmöte med 2 510 ättlingar till länsmannen Anders Jönsson, vilket då noterades som det största släktmötet i Guinness rekordbok. Sedan dess har vi själva överträffat det resultatet, men utan att räkna antalet deltagare på samma noggranna sätt, berättar Per Andersson. Till ett släktmöte, då man också kunde hämta den senaste släktboken, kom närmare sjutusen personer.

Systemet bygger bland annat på att varje individ i släkten får en bokstavskombination som visar hur vederbörande är släkt med stamfadern. Ur bokstavskombinationerna kan också släktskapet mellan två släktmedlemmar utläsas. Detaljer om hur systemet är uppbyggt beskrivs på Långarydssläktens hemsida.

– I släktböckerna finns en person på varje rad med uppgifter om yrke, särskilda uppdrag, bostadsort, antal barn samt datum för födelse och död. Man skulle gärna vilja berätta mer om sådant vi har hittat om olika personer, men det finns det dessvärre inte plats för i bokform. På hemsidan har vi dock lagt ut en del biografier om några särskilt intressanta släktingar, berättar Per Andersson.

En av de som porträtteras där är den så kallade järnvägskungen Carl Jehander. Han levde mellan 1833 och 1911 och utbildade sig till byggmästare.

Sitt smeknamn fick han efter att han hade lett många järnvägsbyggen i Skåne, Småland och Dalarna, men även arbetet med den så kallade sammanbindningsbanan i Stockholm, mellan Södermalm och Norrmalm.

– Sammanlagt byggde han över tvåhundra mil svensk järnväg under senare delen av 1800-talet. Ofta rekryterade han rallare från släktens hembygd i Halland och Småland. Han ansåg sig kunna lita på folk som kom därifrån. Carl Jehander var både morbror och farfars kusin till min morfar, förklarar Per Andersson.

På hemsidan kan man också läsa en artikel om släktens ursprung i Långaryd och om de första utforskade generationernas liv inom ett geografiskt område som på 1600-talet till stor del var gränsbygder mellan Danmark och Sverige.

Det mesta av utforskningen har dock skett i de betydligt bättre svenska källorna, där kyrkböcker successivt började införas under 1600-talets andra hälft. I just Långaryds socken finns bevarade husförhörslängder ända sedan 1717, vilket förstås har underlättat forskningen.

Långarydssläktens hemsida innehåller också flera stamtavlor, rapporter från släktmöten, information om de olika släktföreningar som är knutna till släkten, diverse statistik och mycket annat.

Per Andersson konstaterar dock att hemsidan vid det här laget är ganska statisk.

– Den byggdes för ganska många år sedan och ser därför lite ålderstigen ut. Men den fungerar ändå som en viktig kommunikationsväg mellan oss och nya människor som upptäcker att de hör till Långarydssläkten. Sedan kan man också anmäla sig till ett elektroniskt nyhetsbrev som vi skickar ut med en viss regelbundenhet, säger Per Andersson.

– I ett av våra senaste nyhetsbrev kunde vi till exempel berätta att tre av de tjugo då äldsta levande svenskarna tillhörde släkten. De tre var då 109 år gamla, men nu lever bara en av dem, tillägger Johan Lindhardt.

Per Andersson och Johan Lindhardt har tillsammans kartlagt släktförhållandena mellan drygt 250 000 personer, vilket alltså gör Långarydssläkten till världens mest utredda.

Alla grenar som det varit källmässigt möjligt att utforska är kartlagda och Per tror inte att det går att komma så mycket längre.

– Här och där finns det ju personer som försvinner ur kyrkböckerna, men en del av dem har nu blivit möjliga att hitta genom nya metoder som har kommit på senare år, till exempel dna-test och nya digitaliserade register, säger Per Andersson och Johan Lindhardt fyller i:

– Det hör ofta av sig släktingar som vill veta mer eller undersöka om de tillhör släkten sedan de har hittat sina efternamn i en släktbok, och har de nya uppgifter så kan det ju leda oss vidare.

Helt klart är i alla fall att släkten fortsätter att växa. Årligen föds tusentals nya medlemmar i släkten som finns spridd över hela Sverige, i 70 länder i alla världsdelar och i samtliga USA:s delstater.

I Sverige är det bara i västerbottniska Bjurholm, landets till befolkningen minsta kommun, som det inte finns någon Långarydsättling.

De flesta av ättlingarna bor fortfarande i ursprungsbygden, i ett område där landskapen Halland, Småland och Västergötland möts. I Hylte kommun (där Långaryd ligger) hör 41,5 procent av befolkningen till Långarydssläkten.

Per Andersson vet inte om det blir några fler släktböcker, men han räknar med att det kommer att hållas nya släktmöten.

– Det kommer ju ständigt till nya människor som upptäcker att de hör till släkten och vill veta mer. Då tycker många att det är trevligt att åka till släktens ursprungsort i Nissadalen och träffa likasinnade, säger Per Andersson.

Den 5 maj 1991 hölls ett rekordstort släktmöte i Långaryd. Efter 15 års släktforskande lyckades Per Andersson samla så många släktingar i stamfaderns hemort att siffran hamnade i Guinness rekordbok.

Deltagarna räknades efter Guinness anvisningar på två sätt och gav en totalsiffra på 2 510.

Rekordförsöket utgjorde förstås bara en del av släktmötet. Mötet inleddes på eftermiddagen i Långaryds stora kyrka, där dock bara knappt hälften av deltagarna fick plats. Via högtalare kunde övriga deltagare följa med i den traditionella gudstjänsten från församlingshemmet och på kyrkogården.

Före samlingen hade alla deltagare utrustats med namnskyltar som även innehöll deras personliga bokstavskombination.

Det gjorde det möjligt för de som hade lärt sig Per Anderssons redovisningssystem att förstå på vilket sätt de var släkt med de andra deltagarna på mötet. Det fanns också en informationsdisk där folk som behövde ställa frågor kunde få hjälp.

Efter att gruppfotot hade tagits i prästgårdens trädgård och kyrkkaffet på grund av det blåsiga vädret hade druckits inomhus, kunde de som ville ta sig till släktens ursprungsplats, länsmannens gård Höljeryd. Även andra intressanta platser i bygden besöktes, bland annat hembygdsgården i Jansberg och Nissaryds skans.

Släktmötet avslutades med en musikgudstjänst där bland annat psalm 503, ”Nu vilans dag förflutit”, sjöngs. Psalmen skrevs av kyrkoherden Lars Johan Nyblom, som hörde till Långarydssläkten och var Johan Lindhardts morfars morfar.

Publicerad i Släkthistoria 6/2022