Polisrapporter kan ge svar vid oklara dödsfall
Har du hittat något mystiskt dödsfall när du släktforskat? Om dödsorsaken är okänd kan det finnas anledning att söka bland utredningar av oklara dödsfall i polisarkiven. Kanske kommer helt nya uppgifter om släkten fram...
Anteckningar i dödboken
I församlingarnas dödböcker finns det ibland noteringar om ovanliga dödsfall eller om oklara dödsorsaker. Sådana anteckningar är väl värda att följa upp eftersom de kan leda till ny kunskap om den döde och dennes familj. Utredningar om oklara dödsfall hittar du i polisarkiven.
När Anna Cecilia Henriksson hastigt insjuknade strax efter jul 1905 fann dottern ett glas med en grumlig vätska bredvid henne. Hade hon tagit gift och försökt ta självmord? Polisutredningen efter moderns död kunde ge svar.
På sidan 85 i Katarina församlings dödbok för 1905 finns i kolumnen för ”Särskilda anteckningar” en hel rad med noteringar som väcker intresse. Det är tydligt att den som gjort anteckningarna samlat flera ovanliga dödsfall på denna plats i boken.
Högst upp på sidan står det ”Likdelar tillvaratagna för rättskemisk undersökning” och för personen på raden nedanför: ”Liket ej anträffadt. Ångaren Robert sjönk vid sammanstötning med ång. Njord”. Lite längre ner på sidan finns ytterligare ett fall där kroppen inte återfunnits: ”Barkskeppet Eulomene sjunkit med man och allt. Intyg från svenska generalkonsulatet i London den 28.6 1906”.
Hittade mamma livlös i soffan
Den första anteckningen om att likdelar tillvaratagits för rättskemisk undersökning gällde den 62-åriga arbetarhustrun Anna Cecilia Henriksson. Hon bodde vid tiden för dödsfallet på Gotlandsgatan 75 på Södermalm i Stockholm. På samma adress fanns dottern Sigrid Maria, 20 år gammal. Klockan tio på kvällen den 26 december 1905 kom dottern hem efter ett besök hos vänner och fann dörren till lägenheten låst med nyckeln sittande i låset från insidan. Med hjälp av en granne lyckades hon forcera dörren och hon fann sin mor livlös i soffan med ett glas med grumlig vätska på bordet framför sig.
Dog av hjärninfarkt
Hon tillkallade snabbt läkaren Karl Adil Trana som misstänkte att ”fru Henriksson intagit något sorts gift” och han såg till att hon fördes till Maria sjukhus. Några dagar senare, på nyårsafton, avled hon. Stundtals hade hon återfått medvetandet och kunnat svara på frågor med ”ja” och ”nej”. Obduktionen kunde efter en tid konstatera att hon inte intagit något gift utan dött av en hjärninfarkt.
Polisförhören som efter dödsfallet hölls med Anna Cecilias tre döttrar är kortfattade men skänker trots det mycket ljus över familjen.
FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!
Yngsta dottern Sigrid Maria som fortfarande bodde hemma berättade att modern ofta uttryckt leda vid livet och hon trodde också att modern försökt ta livet av sig.
Hennes två äldre systrar, slakteriarbetarehustrun Anna Victoria Haglund och charkuteriarbetarehustrun Anna Ernstelia Skoglund, hade till skillnad från detta aldrig hört modern uttrycka tankar om självmord. De hade dock inte besökt henne en enda gång mellan början av december och annandag jul, då den äldsta systern kommit förbi med sin man och vid det tillfället hade ingen kommit och öppnat när de ringde på dörrklockan.
Systrarna hjälpte inte varandra
Det går i dessa polisförhör att förnimma en viss distans mellan syskonen och den bilden förstärks om man lägger till det faktum att Anna Cecilias äldsta barn, sonen Carl Heribert Henriksson, vid boutredningen antecknades med ”Vistelseort okänd” och att yngsta dottern Sigrid Maria Henriksson senare tvingades lämna bort till fosterföräldrar den son som hon blev mamma till 1907. Ingen av hennes syskon valde att hjälpa henne efter att hon blivit gravid några månader efter moderns död. I polisutredningen som gjordes i januari 1906 finns ett antal ledtrådar till situationen i Anna Cecilia Henrikssons familj.
Anna Cecilia Henriksson var programledaren Petra Medes farfars mormor och uppgifterna om hennes död togs fram i samband med en inspelning av SVT-programmet ”Vem tror du att du är” 2012.
Publicerad i Släkthistoria 8/2018
Fakta: Arkiv av olika kvaliet
Polisutredningar i samband med oklara dödsfall återfinns i polisarkiven och söks med hjälp av de diarier (kronologiskt förda anteckningar om ärenden) som finns i respektive polisarkiv. I de större städerna finns det som regel speciella olycksfallsdiarier, men när det gäller mindre städer och på landsbygden är man hänvisad till arkiven efter stads- och landsfiskalernas verksamhet, tyvärr är de ofta mycket bristfälligt bevarade.
Publicerad i Släkthistoria 8/2018