För hundra år sedan och i flera decennier före det, var det vanligt att ogifta gravida kvinnor reste långt för att föda i hemlighet på privata förlossningshem. Där förlöste en barnmorska kvinnorna och vårdade barnet den första tiden.

Födseln noterades i födelseboken och båda föräldrarna uppgavs som okända. Moderns födelsedatum antecknades dock. Barnet lämnades till barnhem och de flesta växte sedan upp med adoptiv- eller fosterföräldrar som kunde bo i en annan del av landet. Barnen skickades dit med tåg, i kupéer som var inrättade för dem och en barnsköterska.

Barnhemmet visste ingenting

Det var så Lennart som ettåring kom till en by i Norrbotten. Han var född i Stockholm 1913 och bodde på barnhem det första året. När tåget kom till stationen var hans blivande fosterföräldrar där och tog emot honom.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Prästen hade rekommenderat det barnlösa paret som lämpliga att ta hand om honom. Lennart fick det bra hos dem, något som också barnhemmet kontrollerade med årliga besök.

Med åren funderade han ändå på vilka hans biologiska föräldrar var. Han kontaktade barnhemmet men de visste ingenting.

Elisabet Nordebo, släktforskare och medarbetare i Släkthistoria.

Många år senare började Lennarts sonhustru intressera sig för saken. I födelseboken såg hon att mammans födelsedatum var antecknat. Hon tog då kontakt med en släktforskar-förening för att få hjälp att komma vidare.

De började med att kolla i Sveriges dödbok och söka på mammans födelsedatum, vilket gav en lista med 138 namn. Förutsatt att Lennarts mamma hade uppgett rätt datum och hade dött i Sverige så borde hon vara en av de 138.

Kopior ur barnmorskedagboken

De skrev också till Stockholms stadsarkiv och bad om kopior ur den aktuella barnmorskedagboken. Där stod att det var kvinnans första barn. Då uteslöt de alla som hade fött barn tidigare och alla som var gifta 1913.

Det gjorde listan mycket kortare och nu började de bygga träd framåt i generationerna från kvinnorna på listan. De dna-testade också Lennarts son och jämförde sedan kvinnornas ättlingars födelse- och bostadsorter med träffarnas anor.

I Stenstorp bodde runt 1910 barnmorskan Hedvig Andersson som förlöste ogifta kvinnor i sitt hem. Under perioden 22 januari–22 april 1909 föddes där 15 med okända föräldrar. Hedvig var dopfadder till alla. Hon sägs ha förlöst totalt 250 barn med okänd mor under sin yrkesverksamma tid.

I flera år letade de i olika register efter kvinnor som var födda det datumet. Ett tag trodde de att de hade hittat rätt, men ett dna-test på en ättling till den kvinnan gav ingen träff. Men så fick Lennarts son två nära träffar och genom att forska på dem hittade de Alfhild från Värmland som var född på rätt dag.

Enligt kyrkboken hade hon aldrig fött barn, men ett barnbarn till hennes bror sa ja till att testa sig. Dna-testet visade klart att hon och Lennart var tremänningar, vilket bevisade att Alfhild ändå var Lennarts mor!

En annan släktforskare berättade för mig att hon, efter många resultatlösa timmar vid kyrkböckerna, hittade sin farfars mor Maria Lovisas okända mamma tack vare ett dna-test på sin pappa.

Spännande att söka okänd mor

Han fick en dna-träff som har samma ganska ovanliga efternamn som Maria Lovisa hade haft. Den personen tyckte att det var en spännande släktgåta och började leta i olika källor efter kvinnor med det efternamnet som var i lagom ålder vid den tiden när Maria Lovisa föddes.

När hon sökte i registret för Allmänna barnhuset i Stockholm hittade hon lilla Maria Lovisa – och där stod det vem mamman var! Hon hette Stina Lovisa och visade sig vara syster till dna-träffens farfars far.

Sammanfattningsvis: Att leta efter en okänd mor kan vara riktigt spännande, och många gånger går det att hitta henne. Dna-tester är helt klart en stor hjälp, men skriftliga källor är också ovärderliga.

Publicerad i Släkthistoria 10/2020

Den kopierade journalen från Lennarts födelse som finns i barnmorskedagboken. Spännande läsning för den som söker en okänd mor.

Elisabet tipsar:

● Kontrollera i födelseboken om moderns födelsedatum finns inskrivet vid barnet. Sök i så fall på datumet i Sveriges dödbok och i andra källor efter kvinnor födda den dagen.

● Undersök om det finns en journal från barnets födelse i någon barn­morskedagbok.

● Dna-testa en så nära ättling som möjligt till den okända modern.

● Kartlägg den testade ättlingens bästa träffar och sök geografisk närhet mellan deras anor och de kvinnor som föddes på rätt dag.