Sverige har haft två statsministrar med efternamnet Bildt, men släkten har medeltida danska anor. Rötter finns på Jylland och redan i de tidigaste källorna har familjen status som »fri og frelse». En gren av släkten Bildt etablerade sig i det norska Bohuslän, som då hörde till Danmark. Efter freden i Roskilde 1658 blev landskapet svenskt och även på Bildt-godset Morlanda på Orust fick man anpassa sig efter nya herrar och lagar.

Åren 1710-11 deltog Daniel Bildt på svensk sida i krigen mot Danmark-Norge och i slutet av samma århundrade stred hans sonson Didrik i Gustav III:s ryska krig. Där sårades han svårt, men efter kriget utsågs han ändå av kungen till kommendant på Landskrona fästning. Två bröder i nästa generation Bildt deltog i finska kriget 1808–09.

Sillfabrikörer och statsministrar

Med sin bas på Morlanda gods engagerade sig familjen Bildt också i den för Bohuslän så viktiga sillindustrin. När en sillperiod tog slut försämrades även godsets ekonomi, vilket förvärrades av hög skuldsättning och flera arvsskiften. På 1880-talet gick Morlanda gods ur släktens händer, men samtidigt blev en av dess medlemmar, Gillis Bildt, Sveriges statsminister.

Idag är ätten utdöd i Danmark, men väl etablerad i Sverige. Dess andre statsminister (Carl Bildt som regerade 1991–94) räknas fortfarande som en av de mest kända svenska politikerna.

Om denna släkts långa historia har Göran Norrby skrivit boken Bildt – historien om en släkt. Boken är rikt illustrerad med målningar och fotografier.