När du kört fast: Leta i H-bilagorna!
När du har kört helt fast i din forskning kan kyrkobokföringens bilagor vara en möjlig väg framåt. Skribenten ger ett exempel när lysningshandlingar löste problemet.
De flesta släktforskare har nog varit med om fall då en ana bara dyker upp från ingenstans. Personens senare öden brukar gå att följa, men när man går längre tillbaka i tiden tar det plötsligt stopp någonstans. Ingen källa tycks kunna besvara var personen föddes eller invandrade från.
Men det finns hopp. Även i de mest svårlösta släktforskningsfallen kan det finnas ljusglimtar och knep att använda sig av. Ett av dessa knep kan vara att titta på kyrkobokföringens bilagor.
Fenomenet ”okänd härkomst” kan mycket väl förekomma på landsbygden, men där fanns det ändå ett helt annat system för att föra fullständiga husförhörslängder än i till exempel Stockholm i äldre tid.
I Stockholm existerade visserligen också husförhörslängder, men de var inte upplagda på samma sätt. Husförhörslängderna, som på landsbygden är släktforskarens huvudkälla, är i Stockholms fall inte alls lika användbara.
Bilagorna finns under avdelning H
Bilagorna till kyrkobokföringen brukar återfinnas, i den mån de finns bevarade, under avdelning H i kyrkoarkivens förteckningar. Under H finns bilagorna sedan ordnade i underkategorier.
Här ska vi låta ett exempel illustrera hur svårt det kan vara att forska på personer i äldre tiders Stockholm, och vilken behållning man kan ha i sin forskning av kyrkoarkivens H-bilagor. I detta fall rör det sig om bilagor till lysnings- och vigselböckerna.
Var kom Carl-Erik ifrån?
I kvarteret Häckelfjäll i Katarina församling på Södermalm levde i början av 1800-talet en man som hette Carl Erik Holmberg. Han var postiljon och dog i kvarteret den 7 januari 1831. Carl Erik vigdes i Katarina den 16 juni 1799 med Catharina Elisabeth Bergqvist som var född och bosatt i församlingen. Carl Erik var då också bosatt i Katarina.
Han hade gift sig där första gången med en Anna Söderman några år tidigare, men sedan blivit änkling 1798. Det fanns emellertid inga ledtrådar någonstans som kunde avslöja var han ursprungligen hade kommit från.
Det som försvårade sökandet var det nästan fyrtioåriga glappet under andra hälften av 1700-talet i Katarinas husförhörslängder. Detta alltså vid sidan av det faktum att husförhörslängdernas uppgifter redan i sig är bristfälliga. Dessutom börjar församlingens inflyttningslängder först 1805. Källmaterialet från den tid som det här var frågan om är magert.
Lysningshandlingar räddningen
Situationen såg rätt hopplös ut, men efter mycket letande var det till slut lysningshandingarna som blev räddningen. Dessa finns bevarade från Katarina församling i en serie, som sträcker sig ovanligt långt tillbaka i tiden, ända till år 1710.
I lysningshandlingarna för Carl Erik Holmbergs första giftermål år 1795 stötte jag på en attest från hemförsamlingen. Av alla platser rörde det sig om Eckerö församling på Åland. I attesten intygas att Carl Erik föddes på Signilskär den 4 januari 1766, som son till lotsen Erik Johansson. Det var verkligen som att hitta en nål i en höstack, men med attesten till hjälp kunde jag få klarhet i frågan om Carl Eriks härkomst. Detta hade varit helt omöjligt annars.
Om man kör fast i släktforskningen kan det alltså vara värt att se om svaret kan finnas i H-bilagorna. Detta gäller både om man forskar på förfäder som levde på landsbygden och i städerna.
Publicerad i Släkthistoria 1/2018
Fakta: Detta går att hitta
Kyrkoarkivens förteckningsplan består av ett antal serier benämnda med bokstäver. Under bokstaven H, som finns i vissa kyrkoarkiv, brukar bilagorna till kyrkobokföringen finnas.
Sju olika kategorier med handlingar kan potentiellt gå att hitta under H – bilagor till A (Husförhörslängder, församlingsböcker med mera), B (flyttningslängder), C (födelse- och dopböcker), D (konfirmations- och kommunionlängder), E (lysnings- och vigselböcker), F (död- och begravningsböcker) och G (övriga längder, såsom kyrkoplikt, kriminallängder och befolkningsstatistik).