Sanningen om fartygskatastrofen

”My name is Debbie and I live in Brisbane Australia.” Så började ett mejl som jag fick för något år sedan. Debbie hade hittat min webbsida på internet och bestämt sig för att en gång för alla lösa familjens stora mysterium.

Hon berättade att hennes farfarsfar Charles Hebbut Lennon-Monson var svensk, född omkring 1857. Han var sjöman och träffade sin blivande fru, Lucy Kate Smith, i England. De reste sedan till Brisbane och gifte sig där år 1882, Debbie har kvar deras vigselbevis.

Charles föräldrar var, enligt de australiensiska handlingar Debbie hade, Charles Auguste Lennon-Monson och Louisa Albertine Olson, med anglifierade namn.

Föräldrarna dog i fartygskatastrof

Debbie visste inte mycket om sin förfader – det här är vad hennes äldre släktingar hade berättat:

Charles Auguste var sjökapten. Han och hans fru befann sig ombord på ett fartyg som gick under någonstans i världen, okänt var och när, och omkom båda två. Deras son Charles Hebbut fanns inte ombord, så han måste ha varit kvar hemma.

Debbie undrade om det fanns någonting skrivet i Sverige om den stora fartygskatastrofen, som borde ha drabbat många.

Jag bestämde mig för att försöka lösa Debbies släktgåta. Men, var börjar man? Jag visste ju inte vad hennes anfäder hade haft för namn i Sverige, inte var de bott, och inte när olyckan ägt rum. Jag googlade och läste om diverse fartygskatastrofer, men ingen som kunde ha gällt de aktuella personerna.

Född i Stockholm eller Motala

Jag frågade Debbie om hon möjligtvis visste namnet på någon plats där familjen kunde ha bott. Efter ett tag återkom hon och sa att det på några av barnens födelsebevis stod att Charles Hebbut var född i Stockholm, men hon hade också någonstans sett namnet Motala.

Jag bestämde mig för att börja med Motala och att plöja igenom födelseboken för åren 1856–58 (födelseår är sällan helt korrekta). Det tog ett tag – Motala var en ganska stor stad på den tiden – men till slut hittade jag Carl Heribert Månsson, född i arbetarbostäderna tillhörande Motala verkstad!

Att Carl Heribert kunde bli Charles Hebbut är ju ganska självklart och Månsson var givet. Dock uppges fadern vara plåtslagare, inte sjökapten…

Motala verkstad var internationellt berömt under den här tiden, bland annat för sin båttillverkning. Författaren Jules Verne uppmärksammade företaget i klassikern En världsomsegling under havet, då förstäven till den uppdiktade u-båten Nautilus skulle tillverkas i Motala.

Husförhörslängd för Motala verkstad

Det var en stor arbetsplats och det var många sidor att gå igenom innan jag hittade familjen i husförhörslängden för Motala verkstad. Motala var som sagt stort vid denna tid – det finns en husförhörslängd för Motala köping, en för Göta kanal och Mekaniska verkstaden I, en för Mekaniska verkstaden II och tre stycken för landsförsamlingen!.

Där finns Carl August Månsson med hustru Lovisa Albertina Olsdotter och barnen Carl Heribert och Amelie Bernhardina Albertina. Carl August listas bland metallarbetarna.

Åren gick och familjen bodde kvar i Motala verkstads arbetarbostäder. Lovisa födde ytterligare tre barn, men ett av dem dog i lungsot och två dog vid förlossningen eller strax efter.

I augusti 1874 dog Lovisa. Det var inte på något sätt någon fartygskatastrof, utan dödsorsaken var smittkoppor!

Fick "skeppare" till namnet

Efter hustruns död flyttade Carl August från arbetarbostäderna vid Motala verkstad. Han skrivs som ”Enkl Karl Aug. Månsson”. Ett år efter hustruns död gifte han om sig och vid något tillfälle under de kommande åren kompletteras hans namn med ”Skepparen”.

Var han alltså trots allt sjökapten på de sju haven och var det hustru nummer två som omkom i en fartygskatastrof? Jakten gick vidare.

Carl August gifte sig med sin nya hustru i augusti 1875 och samma månad flyttade båda barnen hemifrån, 16 och 18 år gamla. De begav sig till Stockholm – kanhända för att de inte tyckte om sin styvmor? Amelie tog anställning som piga i huvudstaden, medan Carl Heribert förmodligen gick till sjöss ganska omgående.

Carl August och hans hustru flyttade 1881 in till Motala stad och nu benämns han ”f(örre) skepparen”. Han tycks ha haft en kort karriär som skeppare…

Dog i Stockholm

Tydligen fick han och hans fru smak för stadslivet, för året därpå flyttade de till Stockholm. Där noteras Carl August som ”Arb, f d skeppare”. Paret bosatte sig på Kungsholmen, men fick inte så många år tillsammans där. Den 5 maj 1890 avled nämligen Carl August Månsson, 59 år gammal.

Inte var han på sjön och inte var det någon fartygskatastrof – dödsorsaken var helt enkelt ett ”organiskt hjärtfel”.

Utvandrade till Australien

Vad hände sedan? Carl Heribert Månsson anlände till Australien i början av 1880-talet och gifte sig 1882. Han och hans hustru fick fyra barn i Brisbane, ett av dem dog. Så småningom flyttade familjen till Sydney.

Amelie träffade en östgöte i Stockholm, snickaren Friberg, de gifte sig och fick fyra barn. Två av dessa dog som små – sonen i lunginflammation, dottern i krupp.

År 1887 bestämde sig paret Friberg för att emigrera. Mitt i vintern gick de ombord på ett fartyg och så småningom anlände även de till Australien. Syskonen var återförenade i ett nytt land, långt långt borta från Sverige och från fadern, som då fortfarande levde.

Månsson blev Lennon Monson

Carl Heribert kallade sig Lennon Monson i Australien. Varifrån Lennon kommer har jag inte kunnat klura ut; det enda namnbyte som jag hittat är att han, i samband med flytten till Stockholm, kompletterade Månsson med namnet Liljedal. Dock släppte barnen helt namnet Monson och heter numera bara Lennon.

Varför berättade Charles Hebbut historien om sjökaptenen som gick under, kan man ju fråga sig?

Min högst personliga teori är att han hade brutit helt med sin far. När hans engelska hustru skrev hem till sina föräldrar, undrade hon självklart varför han inte hade kontakt med hemmet. Istället för att förklara sig var det kanske enklare att säga att föräldrarna hade dött – och en fartygskatastrof lät väl mer dramatiskt än smittkoppor.

När jag skulle rapportera mina fynd till Debbie var jag dock tveksam. Skulle jag säga sanningen och förstöra hela den fina släkthistorien? Carl Heribert hade förmodligen en anledning när han diktade upp den för hundra år sedan. Var det då rimligt att jag skulle avslöja att han var en lögnare?

Jag bestämde mig dock för att säga som det var och Debbie tog det på helt rätt sätt. Så här skrev hon: ”Thank you so very, very much for all your hard work. I can’t believe how much and how well you have done for us. So we don’t have a Sea Captain who went down with his ship in the family – damn!”

Publicerad i Släkthistoria 4/2016

Fakta: Släktforskning i Australien

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade ungefär 25 000 svenskar till Australien. Största delen av dem anlände mellan 1871 och 1900, då Queensland och Tasmanien arrenderade ut land till immigranter. Queensland erbjöd också i olika omgångar fria resor, vilket lockade många svenska familjer.

Svenska register: En hel del av emigranterna finns med i svenska emigrationsregister, till exempel Emigranten Populär och Emiweb/Emibas. På Emiweb finns 3 000 personer som uppger Australien som destination.

Australiska register: Den som har ett abonnemang på Ancestry har tillgång till många bra register, till exempel Australia Death Index 1787–1985, Australia Electoral Rolls 1903–1980, Australia Marriage Index 1788–1950 och passagerarlistor 1826–1922.

Det finns också många register för Australiens olika stater om någon vill fördjupa sig i livet där. En google­sökning på ”genealogy in Australia” ger många träffar.

Litteratur: Ulf Beijboms bok Australienfararna innehåller massor av bra information för den som har släktingar som utvandrat till Australien. Om släkten istället gav sig av till Nya Zeeland, är boken Svenskarna i Nya Zeeland av Sten Aminioff mycket användbar.

Publicerad i Släkthistoria 4/2016

Artikelskribenten Christina Lindaryd är skribent och släktforskare, bosatt i Vadstena. Hon är främst inriktad på att hitta svenska släktingar till amerikaner och driver webbsidan SwedishGenealogists.com.