© Nordiska museet

Hitta rätt datum!

Att vara säker på vilken dag någon föddes eller dog i forna tider kan vara knepigt. Datum angavs inte alltid, utan bara en helgdag på latin för dop eller begravning.

21 april 2018 av Mats Karlsson

Äldre kyrkböcker och domböcker är fulla av dem: Kryptiska angivelser på latin som inte kopplas till något datum, men som var den utbildade överhetens sätt att datera händelser som dop, konfirmation, vigsel, begravning eller domslut.

Dominica 2. post Epiph, Dom 14. post Trinitatis, D:a Cantate, D. Esto Mihi, D. Quasimodo. 

Nej, det sista var inte ringaren i Notre Dames dag, utan första söndagen efter påsk. Esto Mihi var fastlagssöndagen, Cantate fjärde söndagen efter påsk, 14. post Trinitatis 14:e söndagen efter trefaldighet och 2. post Epiphania andra söndagen efter trettondedag jul.

Bra så långt att få det hela översatt till svenska, men när inföll alla dessa dagar? Eftersom våra rörliga helgdagar var, och är, kopplade till påsken infaller de på olika datum från år till år, med upp till en månads skillnad. För påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, beslöt kyrkomötet i Nicea år 325. Det betyder att påsken kan inträffa från 22 mars till 24 april. 

Latinet övergavs stegvis

Men bättre precision än så vill vi ju ofta ha när det gäller viktiga händelser i våra förfäders liv, särskilt födelsedatum eftersom det sedan vägleder oss genom kyrkböckerna till rätt person. Och från slutet av 1600-talet, då vi fick vår första kyrkolag med bestämmelser om folkbokföring, övergavs latinet stegvis. Där tappar vi anorna om vi inte kan koppla den latinska dagen till ett vanligt datum.

FÅ FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

I bästa fall kan vi följa en ana framåt på samma gård i husförhörslängderna och på så sätt hitta rätt datum. Vi kan gå till olika källor som vigsel- och dödböcker och få datumet bekräftat. När det gäller dödsfall finns fler källor, som gravstenar, dödsrunor och bouppteckningar. Ibland anges bara dop och begravning, då ska man också notera just detta. Den verkliga födelsedagen kan dyka upp i till exempel husförhörslängder längre fram i personens liv. Följ dem därför en bit fram.

Första svenska kalendern 1585

Den första tryckta svenska kalendern kom 1584 och gällde för 1585. Kalendrar från åtminstone det året, med söndagarnas latinska namn, finns i släktforskarprogram som Disgen, Min Släkt och Holger. Men ingen datoriserad kalender ger svar på alla frågor som kan dyka upp. Det finns dock böcker för den som vill fördjupa sig och förstå bättre.

I dopboken för Helsingborgs stadsförsamling 1688 noteras att Anders Möllers dotter Dorethe döptes ”Dominica 1 post Epiphania d: 13 januari”. Här anges alltså både helgdagens latinska namn och datum. Däremot framgår inte vilken dag hon föddes.

– Det man bör använda är Seglands bok Almanacka för 500 år. Den talar om vilket datum det var den 13:e söndagen efter trefaldighet 1743. Den innehåller en massa tabeller, men det går ganska fort att förstå hur den funkar. Man läser och testar några minuter och så kan man det, säger släktforskarveteranen Håkan Skogsjö som fördjupat sig i äldre tiders kalendrar och datumangivelser.

Karl-Gustav Seglands bok från 1984 omfattar, inklusive senare utgivna supplement, åren 1483 till 2099. Den är uppbyggd kring ett stort antal kodtabeller för årtal, veckodagar, söndagar och helgdagar – ett slags evighetskalender där man kan beräkna veckodag för valfritt datum under tidsperioden. Dessutom finns alla helgdagars latinska namn, den katolska helgonkalendern, påskdagarnas datum, perioder med speciell tideräkning, äldre märkesdagar och namnsdagar, en latinsk och en svensk ordlista. Plus historik kring olika helgdagar och datum.

Slumpmässigt utlagda bönedagar

Ett ännu större verk är tysken Hermann Grotefends Taschenbuch der Zeitrechning des deutschen Mittelalters från 1891. Den är fortfarande ett standardverk och kom i en tolfte upplaga så sent som 1982. Den innehåller historiska kalendrar för i stort sett hela Europa, men får betraktas som klar överkurs för den genomsnittlige släktforskaren.

– Alla som håller på med historiska dokument behöver kunna det här. Segland och Grotefend reder ut alla frågetecken utom egentligen en sak, det är de så kallade böndagarna. Man hade fyra varje år som bestämdes slumpmässigt. De hänvisas till i olika dokument, som domböcker, säger Håkan Skogsjö.

Kalenderhistorikern Egon Bosved gick dock igenom alla våra tryckta kalendrar genom tiderna och noterade allt, inklusive böndagarna. De finns nu listade på Rötter.se.

Bondepraktikans ursprung

Kring helgondagar och andra speciella dagar under året knöts folkliga föreställningar. Det fanns noterat i marginalen redan i de första kalendrarna, vilket med tiden kom att broderas ut till Bondepraktikan med råd för lantbrukare. Väderförutsägelser, som ”Anders braskar och julen slaskar”, kopierades oförändrat från år till år. Med tiden försvann alla vetenskapliga ambitioner.

Helger med historiska och religiösa innebörder fick andra betydelser, som sjusovardagen den
27 juni. Den firades till minnet av sju kristna män i Efesos som flydde undan förföljelser och gömde sig i en grotta som murades igen. Efter 120 år öppnades den igen och de sju sovarna vaknade till liv. Dagen fick dock innebörden att den som då sov till sju, vilket var en mycket sen tid att stiga upp i bondesamhället, skulle drabbas av trötthet i sju månader.

När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska almanackan försvann elva dagar ur februari det första året. Den 17 februari följdes av den 1 mars.

33 otursdagar i Bondepraktikan

Sjusovardagen räknades dock inte till årets 33 otursdagar, som listades i Bondepraktikan. Då gällde det att inte utmana ödet genom slarv och våghalsighet. Dessa dagar baserades på gamla astrologiska förutsägelser som slentrianmässigt fördes vidare från år till år.

– De folkliga föreställningarna som fanns i kalendrar är inget släktforskare behöver bry sig om. Däremot kan man tydligt se hur namnsdagarna har påverkat folks namnskick. Det finns många namn som kan tyckas märkliga, men de får sin förklaring om man tittar i gamla almanackor, säger Håkan Skogsjö.

Kalenderbyte 1753

En annan omständighet som kan skapa förvirring kring datum är om förfäder kommit från andra länder eller emigrerat. Sverige övergick 1753 till den gregorianska kalendern, som infördes för att komma till rätta med att påsken försköts alltmer i förhållande till det naturliga året med den gamla julianska kalendern från romartiden. Det innebar att elva dagar ströks ur kalendern. Den 18–28 februari saknas helt enkelt för 1753, vilket en del människor blev förgrymmade över eftersom de tyckte att de berövats elva dagar av sina liv.

Övergången skedde inte samtidigt i hela Europa, utan olika länder gjorde det olika år. För Rysslands del dröjde det ända till 1918, efter bolsjevikernas revolution året före, innan man anammade den gregorianska kalendern. Ända in på 1900-talet levde många svenskar
i Ryssland, framförallt i S:t Petersburg som hade en stor svenskkoloni och egen kyrka sedan åtminstone 1632.

Där noteras datum i kyrkböckerna för det mesta enligt den gamla julianska kalendern ända till 1918. Från 1892 till 1920 fördes böckerna på ryska, men namn skrevs på svenska. På grund av kommuniststyret avvecklades församlingen sedan, men återuppväcktes efter Sovjetunionens fall 1991. Fast har du förfäder i 1800-talets Finland påverkades inte de, eftersom Finland fick behålla den nya kalender som infördes 1753 under svensktiden.

Olika datumformat

När man följer anor som emigrerat måste man vara på sin vakt när det gäller datumformatet. I Storbritannien anges datum som här i Sverige, 10.6 1893 betyder 10 juni 1893. Men i USA betyder det tvärtom 6 oktober 1893. Det bör man tänka på när man hittar till exempel deras dödsrunor.

Publicerad i Släkthistoria 8/2017

Fakta: 5 tips för att hitta rätt datum

  1. Dopboken är nästan alltid bästa källa för korrekt födelsedatum. I de äldsta anges dock inte födelsedatum utan bara dopdag i relation till närmsta helgdag på latin.
  2. Översätt latinska helgdagar för ett visst år med hjälp av kalen­derfunktion i ditt släktforskarprogram. Om du inte hittar svaret, gå till Karl-Gustav Seglands bok Almanacka för 500 år. Den finns att hitta via antikvariska sajter som Bokbörsen.
  3. Har du förfäder i andra länder och frågor om olika tideräkningar, läs i Grotefends bok Taschenbuch der Zeitrechnung. Finns på antikvariat.
  4. När det gäller Ryssland bör du komma ihåg att landet inte övergick till vår gregorianska kalender förrän 1918. Det innebär elva dagars skillnad för datum angivna där.
  5. Emigranter: amerikanska datum anges bakvänt, där 10/6/1893 betyder 6 oktober 1893.

Publicerad i Släkthistoria 8/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...