Mats Hayen är arkivarie vid Stockholms stadsarkiv och har bland annat medverkat i tv-programmet ”Vem tror du att du är?”. 

© Stephanie Wiegner/Stockholms stadsarkiv & iStock/Getty

Forska på stockholmare!

Stockholm är speciellt för släktforskare. Här finns fantastiska möjligheter till unika fynd. Historikern Mats Hayen vid Stockholms stadsarkiv guidar oss rätt.

3 november 2018 av Mats Hayen

Det som i första hand skapar problem vid personforskning i Stockholm är det stora antalet församlingar i huvudstaden. För att man ska kunna leta sig bakåt i de egna släktleden behöver man hela tiden veta i vilken församling en person fötts, i vilka han eller hon bott och slutligen var dödsfallet ägde rum.

I Stockholm finns och har funnits ett stort antal både territoriella och icke-territoriella församlingar. Exempel på de förra är Maria Magdalena församling på Södermalm och Västerleds församling i Bromma. Icke-territoriella församlingar kan vara baserade på nationalitet (som Tyska församlingen), religiös tillhörighet (som S:ta Eugenia katolska församling) eller militär indelning (som Svea livgardes södra bataljons församling).

Börja med Sveriges dödbok

Det finns också andra varianter, till exempel speciella församlingar vid barnhus och barnbördshus. Huvuddelen av alla personregister till kyrkoarkiven är förda församlingsvis. Det försvårar forskningsarbetet och kräver i många fall omfattande sökinsatser.

Ett bra tips är därför att i början slå fast om den person som man intresserar sig för var född eller avled i en Stockholmsförsamling. En sökning i Sveriges släktforskarförbunds dvd-skiva Sveriges dödbok 1901–2013 brukar kunna ge svar. Den finns i Stockholms stadsarkivs läsesal på Kungsklippan 6 i Stockholm och på många bibliotek. Den går även att köpa i handeln.

Bostadsbristen var enorm i början av 1900-talet. Trä­husen vid Valhallavägen 31 byggdes vid sekelskiftet som nöd­bostäder med odlings­täppor och vattenpumpar. Bild från 1946.

© Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum

Fortsätt med födelseboken

Om en sökning resulterar i en träff kan man som forskare lägga fast två väsentliga saker, namnet på födelseförsamlingen och på församlingen där personen avled. De tre mest nödvändiga uppgifterna vid släktforskning är en persons namn, födelsedatum och födelseförsamling. Känner man till dessa går det nästan alltid att ta sig bakåt ytterligare en generation i släktträdet.

FÅ FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

För att göra det använder man sig av födelseboken för den aktuella personens födelseförsamling, den ger viktiga uppgifter om föräldrarna till barnet.

Alternativ till kyrkobokföringen

På grund av att församlingsindelningen nästan alltid ställer till problem för släktforskaren i Stockholm bör man dock även känna till de alternativ till kyrkobokföringen som finns i Stockholms stadsarkiv. De är lite olika beroende på när personen man söker levde men i huvudsak handlar det om handlingar som staden har upprättat av skattemässiga skäl. 

För släktingar som levde i Stockholm efter 1926 är huvudtipset att använda sig av register till mantalslängder och mantalsuppgifter. Dessa register finns i sin helhet i dagsläget bara tillgängliga som mikrokort eller digitaliserade arkivregister i Stockholms stadsarkivs läsesal. Digitaliseringen pågår dock och detta material kommer att bli mer sökbart via internet i framtiden. 

Idag finns det några olika söktjänster på Stockholms stadsarkivs webbplats för mantalslängder och mantalsuppgifter, den tidigaste för 1760 års mantalslängd och den senaste för mantalsregister fram till 1935. Från mantalsregistren kan man söka sig fram till uppgifterna i mantalslängderna och mantalsuppgifterna vilka ger detaljerad information om hushåll och individer. 

Mantalsuppgifterna (undertecknade av hushållsföreståndaren) är underlaget till mantalslängderna (upprättade av mantalskommissarierna) och innehåller som regel fler personuppgifter. Mantalslängderna innehåller i sin tur fler uppgifter rörande skatter. Det är alltså två olika typer av handlingar men samma uppgift i mantalsregistren leder fram till bägge två.

I Stockholm sköttes folkbokföringen av rotemän. På fotot rotemansexpeditionen på Svartmangatan i mitten av 1920-talet. Rotemannen Fritiof Gustafsson (till vänster) och hans biträde.

© Stockholms stadsarkiv

Rotemansinstitutionen

Om den person man söker är född eller har bott i Stockholm mellan 1878 och 1926 kan man som släktforskare räkna med en rik skörd av uppgifter ur det förflutna. Det beror på det speciella folkbokföringssystem som Överståthållarämbetet i Stockholm skötte vid den tiden, den så kallade Rotemansinstitutionen. 

Med tiden gav den upphov till det som idag kallas för Rotemansarkivet. Det är tusentals häften för stadens fastigheter, med anteckningar om alla invånare i dessa fastigheter från första januari 1878 till sista juni 1926. 

Stockholms stadsarkiv började redan 1977 att dataregistrera rotemansarkivet och det arbetet kunde slutföras 2017. Det fullständiga digitaliserade rotemansarkivet består av 6,2 miljoner uppgifter om cirka 1,4 miljoner stockholmare. Hela databasen har publicerats som Rotemannen 3 på USB-minne.

Man bör dock komma ihåg att databasen Rotemannen bara ger svar på vilka personer som var folkbokförda i fastigheterna. Man kunde i vissa fall bo länge inom stadens gränser utan att vara folkbokförd där. 

Ett exempel är Evert Taube som bodde till och från i Stockholm från 1917 och framåt men det var först 1924 som han lät folkbokföra sig i Stockholm. Han skrev sig då hemma hos sin blivande svärfader Herman Bergman i hörnhuset Idungatan 2 och Hagagatan 35 i rote 26, den så kallade Norrtullsroten.

Kan följa livets skiftningar i Rotemansarkivet

Samtliga uppgifter i Rotemansarkivet är förda kontinuerligt, vilket betyder att det alltid finns en tidpunkt då en uppgift börjar gälla och en slutpunkt då den upphör. 

Genom att följa en enskild individ i databasen, från uppgift till uppgift, kan man skaffa sig en snabb överblick över personens olika skeenden livet; födelse, syskon som föds och flyttar ut eller dör, föräldrarnas yrken och senare öde, den egna starten på en eventuell yrkeskarriär, sammanboende med andra vuxna eller med en partner, vigsel, egna barn och så vidare.

Konstnären Hanna Pauli i Rotemansarkivet för fastigheten Bössan 11 och Bellmangatan 6, där hon bodde 1897 till 1905. På rad 17–21 har rotemannen antecknat ”målarartisten” Georg Pauli, hans hustru Hanna Pauli (född Hirsch) och deras barn Torsten, Göran och Ruth Emerentia.

© Stockholms stadsarkiv

Hanna Pauli i Rotemansarkiven

I rotemansarkivets samlade uppgifter om konstnären Hanna Pauli kan vi följa henne från ungdomen i fadern Abraham Hirschs hus på Stora Nygatan 12, fram till giftermålet med Georg Pauli och ända till inflyttningen i deras stora ateljébostad högst upp på Bellmansgatan 6 på Södermalm. År 1905 flyttade familjen till Nacka.

Rotemännen, vilka fungerade som en sorts kommunala socialsekreterare i den egna roten, antecknade även uppgifter om bland annat fattighjälp, sociala förhållanden, kriminalitet, sjukvård och utbildning. Från sådana uppgifter är det möjligt att leta sig fram till ytterligare information i arkiven som i vissa fall kan ge en tydlig bild av enskilda släktingars liv och öden i Stockholm.

Digitala register till mantalslängder

För äldre tider, före Rotemannadatabasens startår 1878, har man precis som för tiden efter 1926 god hjälp av Stadsarkivets digitala register till mantalslängder. De sträcker sig ända tillbaka till slutet av 1600-talet och finns dels som digitala register på Stadsarkivets webbplats och dels som skannade bilder av personregister till mantalslängder och kronotaxeringslängder i SVAR-tjänsten på Riksarkivets webbplats.

När man hittat sin släkting i Stockholm går det som regel att teckna en fascinerande bild av personens samtid och miljö, med hjälp av kartor, byggnadsritningar, fotografier och litteratur. 

Mycket av detta kan man hitta på Stockholmskällan. Det är en webbtjänst för Stockholms stads kulturarv i samarbete med stadens utbildningsförvaltning. Stockholms stadsarkiv har också speciella söktjänster på webben för bland annat fotografier i polisarkiven, konkurser före 1850, barnhusbarn och fastighetsägare. Du hittar dem via fliken ”Hitta i arkiven” på Stockholms stadsarkivs webbplats, stadsarkivet.stockholm.se.

Publicerad i Släkthistoria 2/2018

Läs också

Kanske är du intresserad av...