Paret Anders Fredrik och Anna Lisa Eriksson döptes i september 1890, vilket framgår av baptistförsamlingens medlemsmatrikel. 

Föreningsarkiven ger djupare förståelse

Vad gjorde dina släktingar på fritiden? Vad brann de för? Föreningsarkiven är en rik men ofta förbisedd källa som kan ge en djupare förståelse för deras liv.

2 juni 2018 av Martin Ståhl

Det är först när man lyckas komma sina förfäder verkligt nära inpå livet som släktforskningen blir riktigt givande. Det blir den inte alltid genom kyrkböckerna. Församlingsmaterialet förmedlar visserligen en bra grund att stå på, men för att få en närmare uppfattning om hur livet gestaltade sig för folk förr i tiden måste man också ta andra källor till hjälp. 

Domstolsprotokoll och andra rättshandlingar är ett exempel på källmaterial som kan levandegöra det förflutna bättre. Ett annat exempel, som många säkert inte i första hand associerar med släktforskning, är folkrörelse- eller föreningsarkiven. 

Även dessa är en omistlig del av vårt kulturarv. Föreningsarkiven speglar inte bara de svenska folkrörelsernas utveckling på ett generellt plan, utan kan också innehålla många intressanta upplysningar för släktforskaren. Vad upptog ens släktingars liv på fritiden?

Farfars morfar var baptist i Torsång

Jag ska illustrera hur man kan använda dessa arkiv med ett exempel hämtat ur min egen släktforskning.

För några år sedan forskade jag på min farfars morfar i Torsång, Dalarna. Han hette Skräddar Anders Fredrik Eriksson. 1910 lämnade han och hustrun sin hemgård och emigrerade till Chicago. Då hade redan fem av barnen flyttat dit. Makarna hamnade sedermera på ett ålderdomshem för svenska baptister i Chicago, ”Fridhem”, och det var också där som de senare avled. 

I NAD kan kan man hitta information om vilka arkiv som finns på en viss ort. Skriver vi in ”Torsång” och ”Dalarnas folkrörelse­arkiv”, får vi upp en lista på alla arkiv som har koppling till Torsång och som förvaras hos Dalarnas folkrörelsearkiv. 

Döptes 1890 med sin fru och syster

Denna senare upptäckt väckte frågan när paret egentligen blev baptister. En sökning i Dalarnas folkrörelsearkiv visade att det faktiskt fanns en liten baptistförsamling i Torsång (”Församlingen af troende och döpta kristna i Thorsång af St. Kopparbergs län”), som Anders Fredrik, hans hustru Anna Lisa och hans syster Johanna hade gått med i år 1890. 

Detta förde mig sedan vidare till ytterligare information i baptistarkiv på andra sidan Atlanten, och sakta men säkert klarnade bilden av min farfars morfar för mig. Pusselbitarna lades på plats. Jag kunde tränga ner på djupet och få en ganska god inblick i en sida av hans liv som tidigare hade varit helt okänd för mig. Allt detta inte minst tack vare föreningsarkiven.

Föreningsarkiven förhållandevis unga

Med avstamp i denna historia ska vi titta på vad man kan hitta för information i föreningsarkiven, var de finns någonstans och hur man går tillväga för att hitta sina släktingar där.

Föreningsarkiven är förhållandevis unga. De har sin början först under andra hälften av 1800-talet, när de första stora folkrörelserna fick sitt genombrott i Sverige. Dessa var väckelserörelsen, nykterhets-rörelsen och arbetarrörelsen. Senare tillkom även andra typer av folkrörelser. 

Många människor har under de senaste 150 åren varit mer eller mindre aktiva i alla dessa tusentals föreningar, och chansen är naturligtvis därför stor att man påträffar sina egna släktingar i detta unika källmaterial. Hur mycket information man hittar om en viss individ kan givetvis bero på graden av engagemang eller på vilken ställning personen hade i föreningen.

Föreningsprotokollen är viktiga handlingar. I mötesprotokollet för Torsångs baptistförsamling får vi reda på att Anders Fredrik och hans hustru blev upptagna som medlemmar där den 10 september 1890. 

© Dalarnas folkrörelsearkiv

Kan finnas på olika arkivinstitutioner

Det finns många olika typer av föreningar. Till intresseföreningar hör till exempel fackliga och kooperativa konsumentföreningar, kvinnoföreningar och nykterhetsföreningar. I politiska föreningar ingår både lokala avdelningar av politiska partier och lokala aktionsgrupper. En tredje kategori är trossamfund. 

Och bland livsstilsföreningar, där en rad olika föreningstyper ingår, har vi exempel som idrotts- och kulturföreningar, frilufts- och jaktföreningar samt ordenssällskap. Listan kan göras lång.

Var hittar man föreningsarkiven? Till skillnad från andra typer av arkivbestånd, som kyrkoarkiv, är föreningsarkiven ganska splittrade på olika arkivinstitutioner. Finns de inte hos föreningarna själva, kan de bland annat finnas på såväl landsarkiv (vilka nu ingår i Riksarkivet) som på kommunarkiv. 

Folkrörelsearkiven sällan digitaliserade

Många föreningsarkiv förvaras också hos de så kallade folkrörelsearkiven, vilka har till uppgift att ta hand om sina medlemsföreningars arkivmaterial. Många, men inte alla, folkrörelsearkiv har nämligen sina egna depåer, där man kan forska gratis. 

Endast en mindre mängd material är digitaliserat och finns då på vissa av folkrörelsearkivens webbplatser. För att se vilka folkrörelsearkiv som finns i Sverige kan man gå in på den rikstäckande organisationen Folkrörelsernas Arkivförbunds webbsida.

Överlag måste man komma ihåg att föreningar inte lyder under någon arkiv- eller sekretesslagstiftning, vilket myndigheter gör. De hör till kategorin ”enskilda arkiv”, vilket innebär att det är föreningarna själva som avgör om och vad de vill leverera till arkivinstitutionerna, men också vem som får forska i deras material. Fri tillgång till föreningsarkiven brukar dock vara regel.

Nykterhetsrörelsen var stor i Sverige. Här demonstrerar Blå­bandisterna i Göteborg 1916.

Sök i Nationell arkivdatabas

Det finns två sätt som man kan hitta sina släktingar på i föreningsarkiven. Det ena är att man redan vet att en viss person har varit engagerad i en viss förening, vilket naturligtvis underlättar. 

Det andra sättet är litet mer tidskrävande. Det går ut på att man tar reda på vilka föreningar som har funnits i en viss trakt, i en by eller i en församling, för att se om namnet på ens släkting dyker upp i någon av föreningarna.

För att ta reda på var ett visst föreningsarkiv förvaras någonstans kan man börja med att söka i Nationell arkivdatabas (NAD). NAD förvaltas av Riksarkivet och här kan man söka på olika sätt. 

Genom att använda fritextfunktionen kan man till exempel, för att knyta an till exemplet ovan, få en träff på vilka arkiv som har koppling till Torsång och som förvaras hos Dalarnas folkrörelsearkiv. Man kan alltså snäva in sökningen och exkludera andra arkiv som också berör Torsång, men som inte är föreningsarkiv. 

Det är bra att komma ihåg att inte alla föreningsarkiv i landet finns sökbara i NAD. Arkivregister Stockholms län (ASL), som förvaltas av Föreningsarkiven i Stockholms län (FSL), det vill säga av Stockholms motsvarighet till de länstäckande folkrörelsearkiven, är ett exempel på en databas som innehåller arkivinformation, men som inte helt och hållet finns i NAD.

Medlemsmatriklarna viktig ingång

När föreningsarkivet väl är lokaliserat och man kan påbörja sin forskning i det, blir nästa fråga hur man sedan går tillväga. En vanlig sökingång, oavsett om man vet att en släkting varit medlem i en viss förening eller inte, är att använda sig av medlemsmatriklarna. Det är nämligen vanligt att föreningar för sådana. 

Har man tur finns de uppställda i alfabetisk ordning. Annars får man bläddra år för år, för att se om och när ens släkting blev medlem. 

En av alla slöjd- och hantverksföreningar var Sundsvalls hantverks­förening. På bilden möts damklubben 1950.

Protokoll, brev och fotografier

En annan viktig handlingstyp är protokollen. Här kan den som man forskar på finnas omtalad i olika sammanhang.

För släktforskaren kan också till exempel brev och fotografier vara av stort värde. Givetvis kan det även finnas många andra handlingar, men de berättar oftast mer om föreningen
i stort än om den enskilda släktingen. Om man är intresserad av vilken miljö som ens släkting verkade i kan dessa handlingar dock vara intressanta. Exempel på sådana är stadgar, verksamhetsberättelser och publikationer av olika slag.

Föreningsarkiven kan variera i omfång. Ibland kan de vara innehållsrika och andra gånger fragmentariska. Föreningarna omfattas som sagt inte av något arkivregelverk, och därför kan slumpen ibland ha avgjort vad som har bevarats för eftervärlden. 

Använd arkivförteckningen

I ett välbevarat föreningsarkiv finns det vanligtvis olika typer av handlingar, och det bästa sättet att bekanta sig med arkivets struktur och innehåll är att först ta sig en titt på arkivförteckningen. För många föreningsarkiv finns sådana förteckningar publicerade i NAD, och de följer ett standardiserat mönster, det så kallade allmänna arkivschemat, som har använts i Sverige i över hundra år. 

Ett arkivbestånd består av ett antal olika serier, vilka i sin tur innehåller en eller flera volymer med handlingar. Exempelvis ligger protokollen under huvudavdelningen ”A”, medlemsregistren under ”D”, fotona under ”K”, och så vidare. Om förteckningen för det föreningsarkiv som man vill forska i inte finns i NAD kan man istället vända sig till den förvarande arkivinstitutionen.

Publicerad i Släkthistoria 9/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...