Våra anfäders hus är inte alltid lika välbevarade som den här gamla bondgården i Småland. Men att besöka platser där släkten levde gör verkligen forskningen extra spännande!

© Jonas Forsberg/Naturfotograferna/IBL

Vägen till släktens torp och gårdar i 8 steg

Sommaren närmar sig – och då är det läge att flytta släktforskningen ut i grönskan. Nu har du chansen att komplettera alla arkivuppgifter med besök på platserna där det hände. Släkthistoria tipsar dig om hur du bäst förbereder en lyckad utflykt i förfädernas spår.

11 maj 2018 av Torbjörn wester

1. Var bodde din släkting?

Som vanligt är grunden kyrkböckerna. I husförhörslängderna, som fungerade som folkbokföring i Sverige fram till förra sekelskiftet, har du en gång hittat dina släktingar när du har släktforskat.

Husförhörslängderna är oftast organiserade på det viset att varje gård har sin egen sida med bondens familj överst. Under den finns tjänstefolk och andra. Torpen och dess invånare kan finnas under dess huvudgård eller så har de en egen sida i längden. Även backstugor, där de allra fattigaste bodde, finns med.

Om du inte noterade namnet på gården eller torpet där din släkting bodde första gången du gick igenom husförhörslängderna så får du börja med att gå tillbaka och titta igen. Med namnet på gården eller torpet har du avverkat första steget i planeringen inför din utflykt.

I husförhörslängderna står ägarens familj överst, där­efter tjänstefolket. 

© Arkiv Digital

2. Sök i torp­inventeringar!

Husförhörslängderna säger dock ingenting om var gården eller torpet låg geografiskt. Om gården finns kvar idag är det enkelt att använda en karttjänst som Google Maps för att lokalisera den. Sedan är det bara att ta reda på vem som bor där nu genom till exempel eniro.se eller upplysning.se.

Om gården eller torpet inte finns kvar så är torpinventeringar en lysande källa för att hitta rätt plats. Från 1960-talet och framåt har torpinventeringar gjorts i hundratals socknar i Sverige, oftast av hembygdsföreningar. 

I regel omfattar de bara just torp, alltså små gårdar som inte var skattskyldiga och som var underordnade en större gård. Men det finns även torpinventeringar där all landsbygdsbebyggelse i ett område ingår. 

På senare år har en del torpinventeringar digitaliserats och gjorts åtkomliga på nätet. Men fortfarande finns de allra flesta bara i pärmar i hembygdsgårdar runt om i landet, eller kanske i föreningarnas årsböcker. 

Kontakta hembygdsföreningen i det område du vill besöka för att se om det finns någon torpinventering gjord där. Om så är fallet så är chanserna goda att du kan hitta var dina förfäder bodde. 

Finns inte huset kvar? Då kan du leta efter det i torpinventeringar. På bilden Kallinge hembygds- och folkdansgilles inventering.

3. Historiska kartor

Sverige har en unik skatt av historiska kartor och mycket finns tillgängligt på Lantmäteriets hemsida. Om det inte går att hitta rätt med hjälp av en torpinventering så kan de historiska kartorna ofta ge ledtrådar till var olika gårdar och torp legat.

Tre stora kartserier som är intressanta i den här sortens fall är generalstabskartan, ekonomiska kartan och häradsekonomiska kartan:

Generalstabskartan påbörjades på 1820-talet och färdigställdes hundra år senare. Gårdar är ofta namngivna men sällan torpen. Gårdar är markerade med en ofylld fyrkant, torp med fylld fyrkant.

Häradsekonomiska kartan (1859–1934) omfattar bara delar av Götaland och Svealand och baserades på laga skifteskartor. Här kan finnas fler namn än på generalstabskartan.

Ekonomiska kartan utkom från 1935 till 1978 och redovisar fastigheter och registerbeteckningar på detaljerad nivå. Även här kan fler namn än på generalstabskartan finnas, även om det finns många byggnader som inte namnges.

Det finns även en rad andra kartserier på Lantmäteriets webbsida som alla kan vara till hjälp. Exempelvis finns skifteskartor, sockenkartor och geometriska jordeböcker. De äldsta är från 1620-talet.

För att lättare hitta rätt kan du experimentera med kartöverlägg. Ta en historisk karta och lägg den på en modern karta i ett bildbehandlingsprogram.

Gör den historiska kartan halvt genomskinlig och försök hitta rätt skala och vinkel i förhållande till den nutida kartan.

Om du använder släktforskningsprogrammet Disgen finns avancerade funktioner för att göra kartöverlägg.

Läs mer: HÄR HITTAR DU FLER KARTOR

Den ekonomiska kartan redovisar fastigheter och registerbeteckningar
på detaljerad nivå. Här finns också många platsnamn.

4. Fornsök efter lämningar

Husgrunder från tiden före 1850 (det ska inte finnas väggar eller tak kvar från byggnaden) klassas som fornlämningar och är skyddade enligt kulturmiljölagen. Sådana husgrunder finns, om de är kända, i Riksantikvarieämbetets sökbara databas Fornsök.

I Riksantikvarieämbetets sökbara data­bas Fornsök finns fornlämningar, till exempel gamla husgrunder, beskrivna.

5. Prata med människor!

Torpinventeringar, Fornsök och historiska kartor i all ära – det är de levande källorna som är de bästa. Om du känner människor i den trakt som du vill besöka, prata med dem före utflykten! I alla bygder finns det de som har en fantastisk lokalkännedom och som minns vad generationen före dem har berättat.

6. Hur såg det ut på platsen förr?

När du lokaliserat platsen du vill besöka kan det, innan du ger dig iväg på din utflykt, vara intressant att ta reda på hur det såg ut där förr.

Svenska gods och gårdar är ett bokverk i femtiotalet volymer som utkom mellan 1935 och 1947. Här finns fotografier av och uppgifter om tiotusentals gårdar runtom i Sverige. Dock omfattar materialet endast gårdar, inte torp. Verket finns idag även utgivet på DVD-skivor.

Flygfotografering av gårdar var populärt under efterkrigstiden. Företag tog bilderna och sålde som inramade förstoringar. De hänger än idag i många hem på landsbygden och miljoner bilder finns arkiverade. Besök Flygfotohistoria eller Svenska Aerobilder (Arkiv Digital köpte nyligen upp Svenska aerobilders flygbilder och kommer att digitalisera dem och göra dem sökbara).

Om det är en större gård kan det finnas brandförsäkringshandlingar med noggranna beskrivningar av byggnaderna. Sök gratis på bland brandförsäkringar på Riksarkivet.

På Sveriges hembygdsförbunds webbplats Bygdeband finns massor av hembygdshistoriska bilder och annat material sorterat geografiskt.

Många gårdar är fotograferade med flyg under efterkrigstiden och bilderna går att få tag på på flera sätt.

7. Dags att packa!

Ta med de kartor du behöver. Utöver digitala kartor i mobilen är det bra att ha med utskrivna exemplar också, om ni hamnar någonstans med dålig mobiltäckning. Ta med dig din släktforskning om det skulle dyka upp frågor längs vägen.

Idag har de flesta mobiltelefoner kamera och möjlighet att spela in ljud. Se till att använda de funktionerna så mycket som möjligt för att dokumentera platser och kanske intervjua människor som ni möter längs vägen.

8. På utflykten

Om du besöker gårdar som finns kvar än idag – våga knacka på och prata med dem som bor där nu. Vem vet vilka berättelser som du kan få höra.

Om själva husen är borta men du har lyckats ta reda på var de har legat så kan du leta efter spår i terrängen.

Utgå ifrån att det är stenrester du söker efter. Enklast är att leta efter syllstensgrunder, stenar lagda i rektangulär form. Hittar du rösen med skärvsten, som ofta är sotig, porös och med vass kant, kan det vara resterna av ett boningshus som du har hittat.

Även växter och träd kan ge led­trådar. Ser du ett äppelträd mitt i skogen är det nog en gammal trädgård till ett försvunnet hus som du har stött på.

Publicerad i Släkthistoria 3/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...