Hitta släkten på Island!

Att släktforska via nätet är knepigt på Island. I gengäld kan man komma långt tillbaka – ända till vikingatiden – om man lyckas!

25 april 2018 av Mats Karlsson

Island är ett litet land relativt långt borta och därför är det i Sverige inte lika vanligt att ha rötter på Island som i de övriga nordiska länderna. 

Det är också ett land där det är speciellt att släktforska. Det finns oerhört många släktböcker som listar led mycket långt tillbaka, och böcker med utövare av olika yrken genom tiderna, som murare, läkare, lärare och så vidare. 

Går att följa till vikingatiden

De flesta islänningar kan härleda sina anor till de första nybyggarna som kom från Norge på slutet av 800-talet. Via sagor och hävdatecknare går det att följa släkterna genom seklerna.

I dag är intresset för släktforskning svalare, men de flesta islänningar använder databasen Islendingabok för att ha lite koll på förfäderna. 

Den ägs av ett företag med målet att samla alla invånares DNA för medicinsk forskning och innehåller namn på över 700 000 islänningar genom århundradena. Landet har som jämförelse idag lite drygt 300 000 invånare.

Problemet är att bara isländska medborgare får använda databasen. Men det kan kringgås.

– Du kan få tillträde även om du inte bor på Island, men då måste du ha ett ombud som kan förmedla ett lösenord. Det kan lösas med en förfrågan till islendingabok.is, säger Gudfinna Ragnarsdottir, redaktör för släktforskarförbundets tidskrift Fréttabréf Ættfræðifélagsins.

Mantalslängder från 1703

Det enklaste är att utgå från mantalslängder hos Þjóðskjalasafnið, det isländska riksarkivet. Mantalslängder finns för 1703, 1816 och sedan vart femte eller tionde år från 1835 till 1920 och är gratis att söka i. 

Uppgifterna liknar dem vi ser i svenska folkräkningar, men med vissa skillnader. Exempelvis anges en persons antal levande och döda barn. Vidare noteras personens tro, som ”Lútherstrú”.

Exemplet ovan visar på svårigheterna när man forskar på isländska anor. Ingveldur Bjarnadottir anges som örvasa, skröplig, och tjáð af stórflugum, plågad av stora flugor. Längre ned finns en hjáleigumaður, en torpare, efter ordet hjáleiga, torp.

Isländskan ett problem

Man måste ha livlinor i form av vänner med språkkunskaper, en ordbok eller en översättningstjänst på nätet för att komma någon vart. 

Att sedan gå vidare till kyrkböckerna är inte heller enkelt – åtminstone inte i isländska källor. Den första fördes 1664, men det blev obligatoriskt först 1735.

Bara ett fåtal kyrkböcker från öns östra del finns på nätet. Som tur är har mormonerna i USA även mikrofilmat de isländska ministerialböckerna för dop, vigsel och död. De finns sökbara på Familysearch för 1735–1905, ange Iceland som plats vid sökningen.

Publicerat i Släkthistoria 6/2017

Fakta: Fler länkar för att släktforska på Island

✔ Folkräkningar: manntal.is

✔ Tidningsarkiv: timarit.is

Läs också

Kanske är du intresserad av...