Familjen Andersson blev Ståhl 1904.

Namnbyte efter 1901

Om du har släktingar som bytt efternamn har det sannolikt satt spår i arkiven. I alla fall om det skedde efter 1901, då den första namnlagen kom. Martin Ståhl, arkivarie i Stockholms stadshus, reder ut.

23 februari 2018 av Martin Ståhl

En viktig del av ens identitet är det egna släktnamnet. Varför heter man som man gör, och vem var den förste i släkten som tog sig detta namn? Varför bytte en viss förfader sitt efternamn, och var kommer namnet egentligen från? Det är relevanta frågor, men alla är inte lika lätta att besvara. Vissa frågor tenderar ibland att mest utmynna i spekulationer.

Ny namnlag 1901

Innan den första namnlagen kom i slutet av år 1901 var det fritt fram för vem som helst att kalla sig för nästan vad som helst. Det fanns inga regler eller restriktioner, men med den nya förordningen fick Sverige ett formaliserat beslutsförfarande vid namnändringar. 

Ville man byta släktnamn fick man vända sig till ”Kungl. Befallningshavande” i länet, det vill säga till landshövdingeämbetet (i Stockholm överståthållarämbetet), eller landskansliet, det vill säga dagens länsstyrelse. Landskansliernas handlingar förvaras på landsarkiven.

Även om det kan finnas anteckningar om äldre tiders namnbyten i olika källor, är det alltså först från och med 1902 som man kan göra systematiska sökningar i arkivmaterial efter dokumentation rörande namnbyten. 

Regeringskansliet 1919–1946

Mellan 1919 och 1946 handlades namnändringsärenden av regeringskansliet. De akterna finns idag på Riksarkivet i Stockholm. Akterna från tiden efter det förvaras hos Patent- och registreringsverket, som sedan 1962 är beslutsfattande myndighet.

Genom 1901 års namnförordning går det att hitta intressanta uppgifter i arkiven om namnbyten. Artikelförfattaren hittade ett beslut från Kopparbergs läns landskansli den 9 februari 1904 om att hans farfars far skulle få heta Ståhl
i efternamn. 

Före 1902 går det vanligtvis bara att få en ungefärlig uppfattning om när en person bytte efternamn, till exempel genom husförhörs- eller mantalslängder. Med 1901 års namnlag blir det annorlunda. Tack vare den är det möjligt att på dagen fastställa när ett namnbyte skedde.

Andersson blev Ståhl

Så var fallet med min farfars far, Bror Gustaf Andersson (1878–1950), bosatt i Falun. Att det var han som hade tagit sig släktens nuvarande efternamn, Ståhl, var bekant. Men när? 

Genom Falu Kristine församlingsbok gick det att få en ledtråd. Eftersom familjen vid tiden kring förra sekelskiftet hade uppehållit sig på ett flertal olika adresser i Falun förkortades tidsspannet något. Mellan 1903 och 1905 var Bror Gustaf bosatt på Prästtäkten, och det var också då som det nya namnet dök upp för första gången.

Ansökte hos landskansliet

Med dessa uppgifter till hands kunde jag sedan söka upp ärendet i landskansliets arkiv (i serien över avgjorda mål). Den 24 november 1903 hade min farfars far som 25-åring ansökt hos Kopparbergs läns landskansli om att få byta efternamn till Ståhl. 

Ett positivt besked gavs den 9 februari 1904 (se bilden ovan), och tio dagar senare antecknades det nya namnet i församlingsboken.

Varför Bror Gustaf bytte efternamn, och just till Ståhl, berättar inte historien. Det framgår åtminstone inte av de officiella källorna. Men det sägs att skälet var att namnet Andersson var lite för vanligt på farfars fars arbetsplats, järnvägsstationen i Falun.

Publicerad i Släkthistoria 7/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...