Äldre vägar, som den här, är ofta inte utmärkta på moderna kartor. De syns däremot på höjdmodeller, kartor gjorda med laserskanning från flygplan. 

© Therese Säfström

Laser avslöjar kulturlämningar

Laserskanning har skapat nya möjligheter att utforska hembygden. Det ser ut som ett månlandskap men avslöjar såväl fångstgropar och röjningsrösen som gamla åkrar.

1 februari 2018 av Therese Säfström

Hur såg det ut i landskapet som dina anor levde i? Via internet kan du lätt och utan kostnad titta på laserskannade höjdmodeller av Sveriges markyta, även kallade terrängskuggning eller terränglutning. På så vis kan du få veta nya saker om en trakt.

– Kulturlämningarna i skogen är dåligt kända. Vi brukar säga att 80 procent är kvar att upptäcka, säger Cecilia Ulfhielm på Skogsstyrelsen.

Arbetar med höjdmodeller

Hon jobbar med att utveckla och stödja arbetet med att hitta kulturlämningar i uppvuxen skog med hjälp av höjdmodeller. Syftet är att lämningarna ska kunna skyddas vid avverkning.

– Det gäller att titta efter det som avviker i höjdmodellen, ovanliga strukturer eller former som inte verkar naturliga, säger Cecilia Ulfhielm.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – KLICKA HÄR!

Lämningar efter kolmilor kallas kolbottnar och de syns ofta väldigt bra, som perfekta små ringar, berättar hon. Övergivna vägar och gamla stigar blir en liten orm som ringlar fram över månlandskapet.

– Tjärdalar ser ut som gamla bensinmackskedjan Statoils logotyp. Har man hittat den en gång glömmer man den inte.

Cecilia Ulfhielm arbetar med att hitta kulturlämningar i uppvuxen skog.

Cecilia Ulfhielm menar att det är en träningssak att lära sig hitta de bortglömda historiska lämningarna. Alla kan lära sig att se det typiska.

Men det är bra att känna till att höjdmodellen också har sina begränsningar. Till exempel blir ytan grynig i mycket stenig och blockig terräng. Höjdmodellen är också ”hustvättad” för att marken ska framträda. Inte heller husgrunder finns kvar.

Höjdmodeller bra för större områden

Höjdmodellen ger särskild fördel när större områden ska undersökas. Benedict Alexander är antikvarie på länsstyrelsen i Dalarna och en pionjär när det gäller att använda höjdmodeller i arbetet.

– Här kan jag till exempel urskilja gamla stigar som sätter in en plats i ett sammanhang och som kan skvallra om hur byar och gårdar hängt ihop med varandra, säger han.

Benedict Alexander har framförallt använt höjdmodeller för att kartlägga fäbodar och det bortglömda kulturlandskapet kring dem. Han jämför ofta med historiska kartor för att få ledtrådar, men också för att kunna urskilja var åkrar tidigare funnits och hur de sedan vidgats fram till våra dagar.

Publicerad i Släkthistoria 7/2017

Fornsök.

© Lantmäteriet

Fakta: Fornsök med höjdmodell!

Gå till Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök.

1. Tänd höjdmodeller genom att välja Kart­inställningar och kryssa i Terrängskuggning eller Terränglutning. Skillnaden mellan dem är principen för skuggningen, den första visar höjdnivåer bäst och den andra visar lutningen mer rättvist. Prova dig fram till vilken som passar bäst.

2. Jämför gärna höjdmodellen med kartbild (Sverige) och flygbild (ortofoto) för samma plats.

3. Kryssa för Fornlämningar för att se Riksantikvarieämbetets registrerade fornlämningar. Markera (i) och klicka på R-symbolerna i kartan för att se information.

Även Skogsstyrelsens karttjänst Skogens Pärlor har höjdmodeller.

Publicerad i Släkthistoria 7/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...