I födelse- och dopboken från Synnerby församling i Västergötland finns en sida för ”sellsynte hendelser”. Här avhandlas bland annat
en jordbävning 1750.

Hitta kyrkböckernas kuriosakabinett!

Förr i tiden var prästerna ålagda att teckna ner så kallade sällsynta händelser som inträffat i församlingen. I arkiven finns därför en skatt av anteckningar om återuppståndna pigor, svältkonstnärer och så kallade missfoster.

3 mars 2018 av Torbjörn Wester

Kyrkolagen från 1686 har haft enorm betydelse för de sällsynt goda möjligheterna att släktforska i Sverige. Genom denna lag ålades prästerna att göra årliga husförhör och föra kyrkböcker över födda, vigda och döda.

En annan, mindre känd, uppgift de genom lagen fick var att nedteckna ”hwad sällsamt i Sochnen sig tildragit hafwer”, alltså händelser utöver det vanliga. 

Prästerna tolkade detta lite olika. En del skrev inte ner något alls, andra förde anteckningar om allt från missbildade djur och människor, kometer, ovanliga åskväder och märkliga fynd i jorden till ovanliga sjukdomar och påstått övernaturliga fenomen.

Skickades till Tabellverket

I kyrkböckerna går det emellanåt att hitta en speciell sida för detta. Men många präster tycks främst ha fört dessa anteckningar i de statistikformulär som skulle skickas in till Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån, SCB). I Tabellverkets formulär fanns under perioder en speciell rubrik för ändamålet.

Tack vare statistikern Elis Sidenbladh på SCB finns en bra överblick över materialet. Han sammanställde en stor del av anteckningarna i en rapport i SCB:s Statistisk tidskrift för 1908. Med rapporten som ingång kan man dyka ner bland de sällsamma händelser som rapporterats in under århundradena. 

Svältkonstnärer och märkliga kalvar

I västgötska Synnerby har prästen 1763 till exempel antecknat att pigan Sigrid Nilsdotter levt i fyra och ett halvt år utan mat. Hon var en av den tidens så kallade svältkonstnärer och predikade i ett dvalaliknande tillstånd. Allt avslöjades senare som bluff.

Pigor som påstås ha återuppstått från de döda berättas det om på flera håll. I Lindesberg har prästen 1836 antecknat att pigan Anna-Stina Hedström hade anträffats död på en vind, men när hon senare skulle läggas i likkistan vaknade hon upp igen.

Olika typer av så kallade missfoster är också vanligt förekommande i anteckningarna. Exempelvis föddes det i Skirö 1782 en kalv med människolikt huvud och i Ölmevalla föddes en tvehövdad kalv hos backhusmannen Anders Thomasson 1821.

Fram till 1859 rapporterades händelserna till myndigheterna och de kan, för en släktforskare med lite tur, ge spännande ögonblicksbilder ur släktingars liv.

Publicerad i Släkthistoria 6/2017

På Torsö i Vänern har kyrkoherden fört noggranna anteckningar på raderna med instruktionen ”Här anföres, hvad märkvärdigt i de Tre Naturens Riken sig tilldragit, hurudan Årsväxten det året varit, samt huru mycket Spanmålen allmännast kostat”.

Fakta: Här finns de sällsynta händelserna

Ovanliga händelser finns emellanåt noterade på en speciell sida i någon av en församlings kyrkböcker från 1686 och framåt. De förekommer dock i rikare omfattning från 1749 till 1859 i kyrko­arkivens volymer med namnen ”Redogörelser för folkmängden (statistiska tabeller)”. 

Sök på Riksarkivets hemsida (via NAD, Nationell arkivdatabas) för att se för vilka församlingar materialet finns. Mycket är digitaliserat via SVAR. Klicka i rutan ”Endast digitaliserat material”. Formulären, som kom från Tabellverket, har sett olika ut genom åren. Mellan 1802 och 1820 hade formulären ingen rad för den här sortens uppgifter.

Läs också

Kanske är du intresserad av...