© Shutterstock samt Getty

Effektiv isolering har gett islänningar eget DNA

Islands mödrar och Islands fäder kom till ön från olika håll bekräftar en ny DNA-undersökning. En förklaring är att nordmännen höll gaelerna som trälar.

21 september 2018 av Cecilia Sandbring

Vi vet att det redan på mitten av 800-talet regelbundet reste nordbor till Färöarna. Och man tror att några av dem drevs av vindarna till den nya ön Island. När ön väl koloniserats hade folket livlig kontakt med utlandet – det kom många på besök och islänningarna själva besökte olika handelsplatser i Norden.

I vetenskapstidningen Science presenterades nyligen resultatet av en stor DNA-undersökning som är gjord på Island. Syftet var att ge en klarare bild av vilka de första islänningarna var, och se mönster i den tidiga migrationen. Eftersom den isländska befolkningen har en begränsad genpool lämpar den sig bra för att studera den mänskliga evolutionen. 

Just den här effekten när en ny mindre population grundas av ett mindre antal individer från en större population är särskilt vanlig på öar.

Vikingar och gaeler först på Island

DNA-resultatet bekräftade att det var vikingar som först gick iland på den näst intill öde ön och byggde upp ett samhälle. De här nybyggarna kom från Norge och nuvarande Sverige. Men det visade sig också att nybyggarna även kom från Irland och Skottland. Man vet sedan tidigare att just många av gaelerna (irländska kelter) var nordmännens trälar.

Det har också gjorts DNA-tester på den nuvarande populationen av islänningar för att kunna jämföra med de äldre fynden.

Islänningars DNA har fått egen särart

Det har visat sig att de som begravdes på Island för elvahundra år sedan var mycket mer lika ursprungsbefolkningarna i Norge och på brittiska öarna. Därefter har islänningarnas DNA drivit iväg och fått en egen särart. Det kallas för genetisk drift, och beror bland annat på att isoleringen varit så pass effektiv.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs behandlar ämnet i en krönika i Dagens Nyheter, och förklarar att sedan den första generationen har den gaeliska delen minskat och den norska ökat. Det tror forskarna bakom studien kan förklaras med att gaelerna i högre grad var slavar, som hade mindre chans att överleva och att få barn. Särskilt om slavarna var män.

– Nästan bara norska manslinjer har överlevt, det visar DNA från y-kromosomer på nutida islänningar. Och ett fåtal män verkar ha fått väldigt många ättlingar, visar den nya studien. Mödernelinjerna däremot, som kan följas via så kallat mitokondrie-DNA, kommer hos över 60 procent av dagens islänningar från brittiska öarna. Från gaelerna, skriver Bojs i sin krönika. 

Läs också

Kanske är du intresserad av...