Åsa Karlsson är chef för Svenskt biografiskt lexikon.

© Ulf Berggren

Åsa Karlsson har koll på historiska svenskar

Historikern Åsa Karlsson bytte en akademisk karriär mot att leda arbetet med Svenskt biografiskt lexikon, Sveriges stora standard­verk med personhistoriska artiklar.

13 februari 2018 av Ulf Berggren

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) började ges ut 1917 av Bonniers, till en början endast som ett i raden av mindre personhistoriska verk. Men med tiden växte projektet och togs 1962 över av staten. 

Lexikonet innehåller biografiska artiklar över avlidna personer som anses betydelsefulla, men också över släkter. I dagsläget, när utgivningen hunnit fram till bokstaven S i alfabetet, innehåller det över 9 000 släkt- och personartiklar på sammanlagt cirka 25 000 sidor.

I 15 av SBL:s 100 år har Åsa Karlsson varit huvudredaktör. Innan hon kom till SBL disputerade hon 1994 i Uppsala med en avhandling om Karl XII:s förmögenhetsbeskattning. Den kan sägas vara en kombination av politisk och social historia. 

Värvades till Svenskt biografiskt lexikon

Efter disputationen blev hon kvar på universitetet som forskarassistent och jobbade bland annat tillsammans med andra på ett projekt om eliternas giftermålsförbindelser under 16- och 1700-talen. Ett projekt som inte hann avslutas innan hon blev värvad till SBL, efter att tidigare ha skrivit några artiklar för lexikonet.

– Det är ett fantastiskt jobb, man pratar historia hela dagarna men har inte samma press på sig som på universiteten, säger hon.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Åsa Karlsson vill framförallt framhålla bredden i arbetet, att de håller på med allt från medeltida personer till sådana som dött för några år sedan, inom alla möjliga fält.

– Man måste hänga med i vilka nya områden som dyker upp. Vi behöver också bygga upp för kommande redaktioner och skaffar därför memoarer redan nu. Om 50 år kan de vara svårare att få tag på.

1700 artiklar om släkter

SBL:s artiklar om släkter utgör en mindre del, cirka 1 700 av 9 000, eller lite drygt 18 procent. Andelen var större på 40-, 50- och 60-talen, men efter en diskussion på 70-talet drog man ner på genealogin.

Till vänster den senaste utgåvan av Svenskt biografiskt lexikon, till höger den allra första som kom ut 1917. 

– Det ansågs lite orättvist att personer som annars inte skulle ha kommit med gjorde det i släktartiklarna. Men dessa möjliggör att ta med intressanta personer som annars inte hade fått en artikel eftersom man inte vet så mycket om dem. Till exempel de tre systrarna Svalling i förra häftet, varav två blev gymnastikdirektörer.

Generellt måste det finnas tre-fyra kända personer i en släkt för att den ska komma med och släktartiklarna är tänkta mest för att binda samma de personerna, även om släktens ursprung också ingår. Samtidigt är artiklarna om släkter kända för att vara pålitliga och innehålla utförliga källhänvisningar. SBL har generellt höga kvalitetskrav.

– Det är väldigt viktigt för oss att allt ska vara korrekt. Vi kontrollerar om och om igen. Jag går även igenom när andra än redaktionen har skrivit artiklarna.

Redaktion på Riksarkivet

Till sin hjälp för kontrollerna och artikelskrivandet kan hon och övriga anställda använda lexikonets eget lilla handbibliotek. Biblioteket tillsammans med redaktionens arbetsrum ligger på Riksarkivet i Marieberg. Detta har varit lexikonets hemvist länge och sedan 2009 tillhör SBL även organisatoriskt Riksarkivet. Där bevaras också grundmaterialet som används till artiklarna.

Åsa Karlsson släktforskar själv, men började först efter att ha kommit till SBL.

– Jag kände det som en brist att jag inte släktforskade när jag jobbar här. Men jag forskar mest på min mans släkt, eftersom de nästan inte visste någonting. Där är det mycket Östergötland och Gotland.

Hon har alltså vid det här laget en hel del erfarenhet av släktforskning.

– Och ibland när jag blir kontaktad av andra med samma släkt har jag kunnat hjälpa dem, till exempel med resten av en syskonskara.

SBL finns även på nätet

Precis som mycket annat intressant för släktforskare finns SBL numera på nätet, gratis tillgängligt sedan mars 2012 (www.riksarkivet.se/sbl). Det har påverkat arbetet en hel del.

– Vi får mycket brev, det har blivit kontakter med läsekretsen på ett helt annat sätt. Vi kontrollerar allt vi får men jag hinner inte svara alla.

Redaktionen för Svenskt biografiskt lexikon huserar i Riksarkivets lokaler
i Marieberg i Stockholm.

© Tomas Oneborg/SvD/TT

Långsammare utgivningstakt

Publiceringen på nätet har samtidigt nackdelen att utgivningstakten blivit långsammare på senare år, även om minskade resurser också bidragit. Det kan dock hända att den ökar igen.

– Vi har alltid ambitionen att öka takten. Vi vill få ut material snabbt men det ska också vara god kvalitet. Den balansen finns hela tiden.

Internetversionens påverkan på utgivningstakten handlar inte bara om att det tog mer tid än beräknat att göra den. För arbetet var inte slut med det, redaktionen måste också lägga tid på att jobba med den kontinuerligt. 

Ett exempel är när ett nytt häfte kommit ut, då ska innehållet även ut i nätversionen. Man väntar dock lite, så att prenumeranterna hinner få häftet innan det kommer ut på nätet.

– Det känns lite artigt att göra så.

Internetversionen har inte helt oväntat inneburit att försäljningen på papper minskar. Den mindre upplagan innebär ändå inte att pappersversionen är hotad.

– Internet ger fantastiska sökmöjligheter, men det finns inga garantier att det finns kvar om 50 år. För mig är det viktigt att det finns på papper.

Bok om SBL:s historia

I samband med 100-årsfirandet 2017 gavs dessutom en ny bok ut från SBL, med dess historia på alla möjliga sätt, inklusive de föregångare som funnits. Boken innehåller bland annat en matrikel över alla anställda och information om hur SBL arbetar.

Idag är de fem anställda och det är de själva som brukar skriva släktartiklarna, medan artiklarna om personer vanligtvis skrivs av andra.

– Ambitionen är alltid att det i första hand ska vara någon som varit nära personen som skriver, annars någon som kan området.

När det gäller kommande häften är framförhållningen inte så stor.

– Den är inte jättelång. När vi arbetar på nästa häfte börjar vi också planera nästnästa. Så vi håller på med två till tre häften samtidigt i olika stadier.

Fem häften i ett band

SBL publicerar artiklarna i bokstavsordning. När fem häften är klara samlas de i ett band, omfattande cirka 800 sidor. Senaste häftet var det fjärde i nästa band och gick till och med Svedelid. Det återstår för närvarande alltså ett häfte inför nästa band som kommer att bli nummer 34 och planeras att ges ut under 2018.

Tidigare räknade man med att det skulle bli 38 band och att det sista skulle komma ut 2021, men i nuläget ser det ut att bli något fler samtidigt som utgivningstakten sjunkit. Oavsett vilket så närmar sig dock slutet. En naturlig fråga är förstås vad som händer sedan.

Funderar på uppdateringen

– Då börjar vi uppdatera! Men det finns ingen direkt plan för vad som ska ske då. Kanske kan man hitta något annat sätt att arbeta och inte börja om från A. Till exempel att göra ett supplement med de viktigaste nytillkomna i hela alfabetet. Databasen gör det ju också lättare att fylla på var som helst.

Eftersom det första häftet kom ut 1917 (efter att arbetet påbörjats redan 1913) har det förstås hunnit hända mycket sedan dess. Andra länder, där liknande biografiska lexikon ges ut, har valt olika lösningar efter att det ursprungliga verket blivit färdigt. 

Det finns till exempel de som har gjort ett helt nytt biografiskt lexikon, såsom Storbritannien där det nya omfattande lexikonet producerades på så kort tid som 15 år. Samtidigt skapade man en betalversion på nätet som uppdateras tre gånger per år.

Arbetet med ett biografiskt lexikon liknar alltså släktforskning, på det viset att man egentligen aldrig blir klar. Så även om vi relativt snart kan se fram emot ett färdigt SBL kommer det att finnas arbete för redaktionen även i framtiden.

Publicerad i Släkthistoria 8/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...