Släktforskarskolan: Spara och sprida – vad gäller?

Sökande i kyrkböckerna ger snabbt resultat i mängder med personuppgifter. På Facebook och andra forum pågår diskussioner om hur offentlig man kan vara med det man fått reda på. Sparar du information digitalt är det bra att veta vad lagen säger.

Sökande i kyrkböckerna ger snabbt resultat i mängder med personuppgifter. På Facebook och andra forum pågår diskussioner om hur offentlig man kan vara med det man fått reda på. Sparar du information digitalt är det bra att veta vad lagen säger.

Den lag som hanterar digital personinformation är Personuppgiftslagen, PUL. För det första är det skillnad på det du har på din dator och digital information som kan spridas. På sin hårddisk – för privat bruk – får man spara personuppgifter som man vill.

Om man däremot sprider uppgifter – och det spelar ingen roll om det är via internet, cd eller usb-minne – gäller andra regler. PUL skiljer på om personuppgifterna är strukturerade eller inte. En databas där man kan söka och ställa samman uppgifter, till exempel ett släktträd eller en excelfil, är exempel på strukturerad information.

Om man skriver löpande text på en hemsida gäller mildare regler. Då är det i regel fritt fram att skriva om både levande och döda personer med namn, födelsedatum och adresser förutsatt att det inte är skyddade adresser. Det får inte heller vara kränkande uppgifter, Man bör vara försiktig med information om hälsa, till exempel ärftliga sjukdomar eller etniskt ursprung.

Även adoption bör man avstå från att skriva om. Detta gäller förstås levande personer, men också döda personer som kan ha släktingar i livet som kan ta illa upp. För att vara på den säkra sidan är det alltid bäst att fråga berörda personer.

Det gäller fler och strängare regler om personuppgifterna är strukturerade, och det gäller alltså till exempel excelfiler. De släktträd man bygger på olika släktforskar-forum räknas hit. För det första ska det finnas ett ändamål och det är i detta fall släktforskning, och uppgifterna ska vara relevanta för det man vill åstadkomma. Men här är kraven på samtycke från berörda personer strängare.

PUL medger undantag för publicering för ett journalistiskt ändamål – ”att informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor som är av betydelse för allmänheten”. Dit hör dock inte släktforskning.

I ett ärende från 2005 underkände Datainspektionen Sveriges släktforskarförbunds argument att diskussionsforumet Anbytarforum skulle vara journalistisk verksamhet. De delar av forumet som hade anmälts för kränkande information stängdes.

Sammanfattningsvis: så länge man lägger upp döda anor i ett släktträd på nätet är det oftast inga problem. Levande personer bör man alltid tillfråga. Om någon ogillar publiceringen av en uppgift, plocka bort den. Det är ju onödigt om din forskning skapar släktfejder! Datainspektionen utdömer inga påföljder, men det kan bli fråga om en civilrättslig process om man bryter mot lagar och regler.

Läs också

Kanske är du intresserad av...