Släktforskarskolan: Hitta rätt i arkiven!

Mycket av vår skrivna historia finns tillgänglig på internet. Men ännu mer finns bevarat i arkiven. De statliga arkiven är oerhört omfattande och till största delen tillgängliga för alla. Glöm inte heller bort folkrörelsernas och företagens arkiv – samt de stora biblioteken.

Mycket av vår skrivna historia finns tillgänglig på internet. Men ännu mer finns bevarat i arkiven. De statliga arkiven är oerhört omfattande och till största delen tillgängliga för alla. Glöm inte heller bort folkrörelsernas och företagens arkiv – samt de stora biblioteken. 

Riksarkivet är samlingsnamnet på de statliga arkiven – allt från Landsarkiven och Krigsarkivet till de centrala samlingarna i Stockholmstrakten. Alla dessa ställen kan man besöka som släktforskare.

Ansvaret för arkivering av statliga handlingar ligger hos Riksarkivet, en myndighet som sorterar under Kulturdepartementet. Det har rötter i medeltiden och organiserades av Axel Oxenstierna på 1600-talet som ett självständigt ämbetsorgan. Under Riksarkivet sorterar Krigsarkivet med allt som rör försvarsmakten, samt de sju landsarkiven. i Värmland är det Värmlandsarkiv i Karlstad och i Malmö och Stockholm fullgör stadsarkiven motsvarande uppgifter. På landsarkiven arkiveras statlig information från regional och lokal nivå. Ett av landsarkiven ligger i Göteborg och där finns arkiv från de statliga verksamheterna i nuvarande Västra Götaland.

Karl-Magnus Johansson är arkivarie där och berättar om samlingarna:

– Vi har totalt 9,5 hyllmil arkiverat i våra lokaler här i centrum och på Hisingen.

För att hantera allt finns ett trettiotal anställda som ordnar arkivet, bemannar forskarsalen och svarar på frågor från besökare och de som hör av sig på annat sätt. Bland besökarna finns det många släktforskare, men också studenter, forskare, författare och journalister som gör research, berättar Karl-Magnus.

För släktforskaren finns datorterminaler med en hel del hjälpmedel installerade. Tillgång till SVAR, Arkiv Digital och folkräkningarna är några av de vanliga verktygen.

Varje landsarkiv har sina specialiteter och till Göteborgs hör en ostindiedatabas med data över Ostindiska kompaniets skepp och sjömän. Det existerade från 1731 till 1813 och genomförde över hundra handelsexpeditioner till Ostasien. Här kan man söka på namn eller skepp och få information om sina seglande förfäder.

En annan specialitet är en databas över fästningsfångar i Göteborg och Bohuslän fram till 1765.

Förutom de statliga dokumenten finns mycket annat på landsarkiven. Med Göteborg som exempel finns många företagsarkiv från upptagningsområdet deponerade.

– Vi har omfattande arkiv om bland annat sillkonservindustrin, stenhuggerier och textilindustrin, säger Karl-Magnus.

I olika utsträckning har enskilda personers arkiv deponerats på landsarkiven och här har Göteborg en stor samling. Karl-Magnus Johansson vill också berätta vilken nytta man kan ha av biblioteket på landsarkivet. Här finns till exempel Sveriges handelskalender, som visar företagen som är aktiva på en ort. Den började komma ut i mitten på 1800-talet, så den ger en bild över ett samhälle som är intressant för hembygdsforskare.

Dessutom finns offentlig statistik och många andra böcker för special-intresserade, som till exempel om adeln eller militärväsendet, samt en stor samling hembygdslitteratur. Man kan utröna vad som finns genom att söka på landsarkivets hemsida.

Sveriges landsarkiv

1. Landsarkivet i Östersund (Jämtlands län)

2. Landsarkivet i Härnösand (Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län)

3. Landsarkivet i Uppsala (Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län)

4. Värmlandsarkiv i Karlstad (Värmlands län)

5. Stockholms stadsarkiv (Stockholms län)

6. Landsarkivet i Göteborg (Västra Götalands län)

7. Landsarkivet i Vadstena (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län)

8. Landsarkivet i Visby (Gotlands län)

9. Landsarkivet i Lund (Blekinge, Hallands och Skåne län utom Malmö)

10. Malmö stadsarkiv (Malmö kommun)

Var finns handlingarna?

● På Riksarkivets hemsida når man den mest fullständiga sökfunktionen över svenska arkiv, www.sok.riksarkivet.se. Här finns flikar för den nationella arkivdatabasen (NAD), och SVAR som innehåller de dokument som är tillgängliga digitalt. Man kan söka i dem var för sig eller välja fliken ”Samsökning” och söker då i både NAD och SVAR. Det senare kan dock ge oöverskådligt många träffar.

I NAD finns Riksarkivets samlingar, men också många andra arkiv är anslutna dit. För att begränsa sitt sökande i NAD kan man göra olika val på typ av arkiv, tidsperiod eller typ av dokument.

Ett tips är att prova olika sätt att sortera om man fått många träffar. Förstavalet är alfabetiskt från A till Е, men tidsordning eller relevans kan ge bättre överblick. När man hittat vad man söker får man reda på var det finns lagrat.

I SVAR kan man söka bland alla dokument som är tillgängliga digitalt. För att sedan läsa dem behöver man ett eget abonnemang eller besöka ett bibliotek eller dylikt som har tillgång till SVAR.

Läs mer om bland annat förenings- och företagsarkiven i Släkthistoria nr 3, 2014. Är du prenumerant? Grattis, då har du tillgång till vårt digitala arkiv för tidigare nummer. Logga in högst uppe till höger på sidan. Inte prenumerant än? Kontakta kundtjänst så hjälper de dig: 08-58836588 eller pren@lrfmedia.lrf.se

Tord Karlsson

Läs också

Kanske är du intresserad av...